Ramit Sethis 10 regler för ett rikt liv

RikaTillsammans Jan Bolmeson

Ramit Sethi är en amerikansk författare som redan 2008 skrev boken ”I will teach you to be rich”. Utan tvekan är det en av de böcker som bekräftade att vi var på rätt spår med våra tankar kring indexfonder, att personlig växt är en nödvändighet för ekonomisk växt, att det handlar om flit och systematik istället för hjältedåd och inte minst att livet pågår utanför Excel-bladet.

10 år senare har han släppt en uppdaterad version av boken. I det här avsnittet recenserar vi boken och fokuserar på guldkornen. Det som nämligen stack ut mest för oss den här gången var det som han kallar för ”10 regler för ett rikt liv”. Jag har faktiskt kommit på mig själv att refererat till den flera gången den senaste veckan. Framförallt om att man ska spendera lika extravagant på det som man upplever viktigt i livet som man är obarmhärtig i att dra ner på det som inte ger något.

Han utgår från de två väldigt viktiga frågorna:

  • Varför vill du bli / vara rik?
  • Vad innebär det att vara rik för dig?

Två frågor som jag faktiskt först på sistone ägnat en värdig uppmärksamhet åt. I många år har det för mig handlat om att ha en ekonomisk trygghet. Särskilt på grund av den ekonomiska otryggheten jag upplevde när min pappa hastigt gick bort när jag var liten. Känslomässigt tog det målet längre tid att uppfylla än rationellt. Pengarna fanns nämligen kontot, men det kändes ändå inte tryggt. Dessutom var det skamfyllt att erkänna att jag som ekonomiprofil hade rädslan som en primär drivkraft. Något som jag skrivit mer om i avsnitt #94 ”Ett första besök i den inre trädgården”.

Därefter skiftade målet till att handla om en ekonomisk frihet. Möjligheten att få välja själv. Möjligheten att kunna leva ett gott liv som pensionär, eftersom pensionssystemet inte kommer fungera som idag 2040-ish. Det handlade även om en geografisk frihet, att kunna resa, besöka andra ställen och kanske till och med vara knuten till en enda plats. Ironin i det hela är att vi har konstaterat att vi är hemma-katter som trivs bäst hemma i huset i Malmö.

Vilket har lett till där vi är idag – att ha ett bekvämt vardagsliv. Ett rikt liv börjar mer och mer handla om vardagen och de små vardagstingen i sin helhet snarare än de extravaganta upplevelserna eller en hög med pengar på kontot. Sannolikheten är stor att vi om ett tag kommer att skriva om något annat, men det är här vi är idag. Bekvämligheten kan vara i stort som smått. Det är att ha allt inom 1 000 m från boendet. Allt från skola, förskola, mataffär, vänner till även mer udda saker som konditori, BVC, tandläkare och så vidare. Det är att utnyttja städhjälp, barnpassning, hjälp i trädgården och så vidare. Jag kan även tipsa om appen Yepstr (ej sponsring, bara bra) om den fungerar på din ort. Det handlar om att få hjälp av ungdomar som hjälper till med enklare uppgifter, t.ex. i trädgård.

I avsnittet pratar vi att rikedom självklart är något helt och hållet individuellt. Jag vet att för många handlar det om hus utomlands, att resa, gå ner i arbetstid, mer tid för vänner och familj och liknande. Det viktigaste är nog bara att man tar ett medvetet beslut om vad det faktiskt är för sig. Det är nämligen lätt att det blir lite ”fejk” annars. Något jag och Sabine Andersdotter pratade om i avsnitt #78 om bucketlist och saker som får en att skratta. Men det är tydligt att det för oss börjar handla mer och mer om de små sakerna och att ha en vardag man inte behöver ta semester från.

Vi hoppas att du uppskattar dagens avsnitt och att vi ses nästa vecka. Då blir det en intervju med författaren och gymnasieläraren Erik Wennstam som skrivit boken ”Du och dina pengar”. Det kommer att handla om ekonomiskt självförtroende, varför vi inte lär barnen det här i skolan och en intressant diskussion om budget där vi har helt olika uppfattning.

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till dagens avsnitt:

  • 00:00:50 – ”I Will Teach You To Be Rich” av Ramit Sethi
  • 00:04:23 – Om Ramit Sethi
  • 00:06:33 – Immun mot kritik
  • 00:08:09 – Vad innebär ett rikt liv för Carro?
  • 00:09:52 – Vad innebär ett rikt liv för Jan?
  • 00:13:02 – Regel 01: Spendera på det som du älskar
  • 00:16:03 – Fler extravaganta utgifter
  • 00:18:35 – Skäms inte för dina utgifter
  • 00:19:34 – Regel 02: Fokusera på the Big Wins
  • 00:21:41 – Väldigt stor skillnad med extrasparande
  • 00:23:56 – Regel 03: Att investera ska vara tråkigt
  • 00:26:50 – Regel 04: Det finns en gräns för hur mycket du kan skära ner
  • 00:29:28 – Är det fult att tjäna pengar?
  • 00:31:50 – Högre skatteintäkter med sänkt skatt
  • 00:34:13 – Regel 05: Lyssna inte på andra, följ din plan
  • 00:37:29 – Regel 06: Definiera dina ramverk för utgifterna
  • 00:40:30 – Regel 07: Fokusera på det enkla
  • 00:43:11 – ”Living with a SEAL” av Jesse Itzler
  • 00:46:05 – Regel 08: Du har kontrollen
  • 00:47:56 – Regel 09 Våga vara annorlunda
  • 00:52:00 – Regel 10. Lev ditt liv utanför kalkylbladet
  • 00:54:39 – Hur man bör prioritera sina avbetalningar
  • 00:57:12 – Trettiosekunderstestet
  • 01:00:40 – Sluta optimera räntesatser
  • 01:02:50 – Flit och systematik slår allt
  • 01:06:70 – Gör pengar oss lyckliga?
  • 01:08:35 – Var skeptisk till finansiella rådgivare
  • 01:10:25 – Om äktenskapsförord och andra emotionella bitar
  • 01:12:21 – FikaTillsammans med livepodd

Tidsangivelserna matchar bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen. Dock är differensen max ca 1 minut.

Transkribering av dagens avsnitt

För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Avsnitt 114

JB: Idag är det dags för avsnitt 114 och idag tänkte jag att vi skulle prata om Ramit Sethis tio regler för ett rikt liv. För minst tio år sedan läste vi hans första bok. Jag tror att vi var i Bangkok.

CB: Ja, vi var i Bangkok och så kom vi till en bokhandel. Du hittade Ramit Sethis bok ”I Will Teach You To Be Rich”, med en indisk kille på framsidan. Och vet du vad jag hittade? Det är lite pinsamt. ”The Trump Card” och så var det Ivanka Trump som hade skrivit en bok och jag tänkte jag skulle läsa den och se vad det var för något. Det var inte skit det som stod i den, men nu kan man undra om man ska ha den i bokhyllan eller inte. Men vi har i alla fall Ramit Sethis bok i bokhyllan.

JB: Precis, och den heter ju ”I Will Teach You To Be Rich” och den var väl liksom också en av de böckerna som för tio år sedan bekräftade för oss att vi var på rätt spår med indexfonder. Då hade jag börjat titta på de. Han pratade också om den holistiska synen och den personliga utvecklingen och sådana saker. Och nu, för bara typ två månader sedan, var det tioårsjubileum och det kom en uppdatering av den boken. Så tänkte jag att vi har ju inte ens pratat om den boken, trots att den faktiskt har varit en av de viktigaste böckerna vi har läst. Jag längtar efter att få göra mer av den här typen av avsnitt, den här bokrecensions-avsnitten.

Jag vet att böcker är bra att läsa, jag vet att böcker har förändrat mitt liv. Vissa böcker förändrar verkligen livet helt, som ”Rich Dad, Poor Dad”, som vi har tagit upp i ett avsnitt, ”Rikaste Mannen i Babylon” har också varit en sådan. Jag har väl en ambition att vi ska göra fler sådana här avsnitt, men inte en gång i månaden.

Innehållet i dagens avsnitt kommer då var de två viktigaste frågorna att ställa sig, Ramit Sethis tio regler för ett rikt liv, hur man bör prioritera sina avbetalningar, sedan har han ett trettiosekunderstest, som jag tyckte var ganska roligt. Att inte göra fel saker på rätt sätt. Sedan också något som jag tyckte var kul var att han hade ett resonemang om att man ibland kan se värdet av något beroende på vem som hatar det. Han refererade till en studie där om pengar gör oss lyckliga. Så det är väl lite dagens innehåll, tänker jag.

Om Ramit Sethi

CB: Vi får väl säga vem Ramit Sethi är. Han är ju en andra generationens invandrare, väl? Han är indier och bor i USA. Hans föräldrar har immigrerat från Indien. Han är väl ”urtypen” och berättar om att hans föräldrar har skyhöga förväntningar på honom, att ha högsta betyg i alla ämnen och att han ska vara bäst på de här stavningsproven. Att han var fördestinerad att vara bäst på det, eftersom han var från Indien.

JB: Det är också roligt när han tar upp det där… Han hade bara A:n förutom ett A-, och då var det bra att han fick bra betyg, men varför fick du ett A-? Han sa att det verkar vara en indisk grej att man ska vara besviken på sina barn, oavsett vad som händer. Han säger: ”Jag har inga barn, men jag är redan besviken på dem idag.”

Om vi ska sammanfatta det, så är det en väldigt bra bok. I stora drag så säger den precis samma sak som vi säger, som vi pratar om på bloggen. Men jag tänkte att vi skulle göra nedslag, kanske inte prata så mycket om indexfonder… Han är en stor fantast av indexfonder. Han sa till och med att:

Indexfonder för den attraktiva kusinen i en annars oattraktiv familj.

Ramit Sethi

CB: Ja, han har ett jätteroligt språk i boken faktiskt. Den är inte översatt till svenska, utan man får läsa den på engelska. Nu är han 37 år gammal, som oss. Jag får prestationsångest ibland för jag tänker att vi är lika gamla. Men han har också en business där han hjälper människor med exempelvis löneförhandling. Det finns en kurs i det, som han säljer, men denna bok är väl som ett koncentrat kan man säga, av hans filosofi kring hur man ska investera pengar.

Immun mot kritik

JB: Precis, och sedan har han den här grejen som jag skulle vilja ha, att han inte bryr sig om kritik. Han brukar skicka ut sina hatmejl som han får, i sitt nyhetsbrev. Eller så skriver han om hatmejlen i boken och så bara skrattar han åt det. han drar sig inte för att kritisera folk. Det var ett citat som stack ut för mig, som handlade om Bitcoin och krypto. Han säger t.ex.

Folk som investerar i krypto är lika mycket investerare som jag är sjöjungfru, bara för att jag kan simma.

Ramit Sethi

Jag är inte riktigt inne på den konfrontativa stilen men den är fantastiskt rolig att läsa. Jag tycker att om vi plockar ut våra höjdpunkter från boken. Sedan ska vi också säga att halva boken är väldigt amerikansk och handlar om de här 401k, alltså tjänstepensioner i USA och så. Jag skulle säga att en tredjedel av boken kan man direkt bara hoppa över.

CB: Om man vill. Jag fick ändå behållning av att läsa om det. Om man jobbar på ett företag som är kopplat till 401k-pensionssystemet, så kan man kolla hur mycket vill det här företaget att jag ska sätta undan per år. För då lägger de till lika mycket. Det har vi ju inte i Sverige på samma sätt. På det viset tyckte jag att det var väldigt kul och intressant att läsa om hur det funkar. Det är ingenting man behöver, alltså, man kan inte använda sig av det.

Vad innebär ett rikt liv för Carro?

JB: Nej, och därför tänkte jag att vi kan fokusera på det som vi kan använda och som funkar här i Sverige. En sak som jag gillar är också att han fokuserar på vad är det som ger mest resultat, som gör 80%. Jag vet att han skriver på en av de första sidorna att:

85% av jobbet med att spara och investera är bara att komma igång. Det är viktigare att komma igång än att läsa in sig på allt eller bli en expert.

Ramit Sethi

Men jag tänker, han börjar också boken med de två viktigaste frågorna att ställa sig, som han säger att många av oss bara hoppar över. Skippar. Det är: ”Varför vill du vara rik?”, och när man väl har svarat på den, så är den andra frågan: ”Vad innebär ett rikt liv?” Vi kan också reflektera lite. Så, Caroline, varför vill du vara eller bli rik och vad innebär ett rikt liv för dig?

CB: Ett rikt liv för mig innebär ju att jag har det ganska bekvämt. Vi bor i ett bra hus, det är nära till skolan, det är nära till tandläkaren, BVC, Ica… Det innebär ett bekvämt liv och att jag inte behöver vara orolig för att saker ska hända som jag inte kan kontrollera. Som att värmepannan går sönder. Ok, vi har råd med en ny eller vad det nu behövs. Sedan finns det en aspekt att jag vill kunna köpa härliga kläder och resor och sådant. Bekvämt liv och najsa grejer. Restaurangbesök och så. Vad är ett rikt liv för dig då?

Vad innebär ett rikt liv för Jan?

JB: För mig är det också bekvämligheter, det delar vi ju, vilket är väldigt praktiskt. För mig innebär det att inte behöva göra saker jag tycker är tråkigt, alltså typ städa är en sådan typisk grej. Visst trädgårdsarbete och hantverkeri outsourcar vi ju nästan allt. Våra kompisar var här och skrattade. Jag försökte sätta upp Billy-bokhyllor och fästa dem i väggen och försökte sätta gipsskruv, sa Sanne, i en stenvägg, och det gick ju så där. Sedan använde jag fel borr… Hon försökte hjälpa och jag blev otrevlig för att jag var så frustrerad och inte kunde.

Så, det är ett rikt liv för mig, att inte behöva göra saker jag inte kan och inte tycker är kul. Men sedan handlar det mycket för mig om att våga bestämma själv, för det handlar inte om att ha tio miljoner på kontot, utan det handlar om att kunna till exempel prioritera projekt jag tycker är kul. Att kunna jobba när jag vill, med vem jag vill, hur jag vill. Frihet handlar det ju mycket om för mig.

CB: Jag kan ju lägga till en grej som egentligen är en no-brainer, men som är svår tycker jag, att implementera i livet. Ett rikt liv för mig det är att jag ska kunna vara med mina barn och ha tid med dem. Och hur mycket tid har man egentligen när man har ett hundraprocentigt jobb, ska pendla, laga mat, städa… alltså allt det tar tid från uppfostring och umgänge. Sedan får man skörda frukterna då av att barnet inte pratar med en, drogar, eller någonting annat. Så ett rikt liv för mig är också att ha utrymme för umgänge med mina barn.

JB: Jag tror egentligen att det viktigaste här är att se att ett rikt liv är nog helt och hållet individuellt. Alltså, vi har ju kompisar som har ett rikt liv nu. De var ute och seglade i danska skärgården i fyra veckor. Eller vi har en kompis som har en lägenhet i Spanien och är där. Så jag tror att det är viktigt att svara för sig själv. Jag tror att om man inte vet varför, då spelar det liksom ingen roll vad man gör eller hur man gör det.

För oss har det alltid varit att vi har velat jobba tillsammans. Det har varit ett mål i många år. Vi vill kunna jobba hemifrån, vi vill kunna ha ett hus där vi inte behöver pendla 30 minuter för att kunna hämta och lämna på förskolan eller skolan. Jag tror att vi kommer in mer på detaljer när vi går igenom de här tio reglerna som man har. Sedan är det säkert saker som vi tar helt för givet, som vi redan har. För oss är det till exempel inte resor nu när vi har småbarn, även om du sa det, men du ser fram emot det.

Regel #1: Spendera på det som du älskar

Om vi tar hans första regel. Här har jag försökt översätta fritt, så att vi slipper de här engelska texterna som folk har skrattat åt oss i podden. Men jag tänker att du kan få läsa rubriken på den första och beskrivningen, så kan vi prata om det sedan.

CB: Första regel är då ”Spendera på det som du älskar” och så här säger Ramit Sethi:

Ett rikt liv innebär att du kan och bör spendera pengar på ett extravagant sätt på de saker som du älskar, så länge som du obarmhärtigt drar ner på det som inte ger dig energi.

Ramit Sethi

Och det håller vi med om. Hur lätt tycker du att det är att göra så?

JB: Jag tycker att det är mycket enklare nu än vad det var förr. I Malmö finns det till exempel en app som heter Jepster, där man kan söka på exempelvis trädgårdsarbete för ungdomar mellan 14 och 19 år, eller vad det är. Det har vi använt ganska frekvent för att få hjälp med att klippa gräset, dra ut murgrönor, och så. Men där vet jag att du tyckte att det var ganska tufft i början, att betala för att någon skulle göra det, när vi egentligen kan göra det själva. Samma sak med städning, det var också en sådan grej för oss: ”Ska man verkligen lägga pengar på städning? Det kan man ju göra själv.”

Och barnvakt. Nu i somras har vi ju haft ganska mycket barnvaktstimmar, så att jag ska kunna jobba och du ska kunna få lite avlastning. Jag tycker att vi är ganska duktiga på att lägga extravagant på att köpa in tjänster.

CB: Ja, i vårt gemensamma liv tycker jag att vi får det att funka ganska bra så. Jag tvingas ibland att tänka att om jag inte hade varit själv nu, vad hade jag inte lagt pengar på? För att komma närmre det i vårt gemensamma liv. För du vill lägga pengar på sådant som jag inte är så intresserad av, som jättemycket kött till grillning. Det hade jag kunnat slashat obarmhärtigt. Nu har vi ett gemensamt liv och middag ibland med folk, vilket är trevligt. Jag tror också att man ska diskutera med sin partner om vad man vill slasha obarmhärtigt i kostnader och vart man vill lägga sina pengar. Som kashmirtröjor till exempel, det är dyrt.

Fler extravaganta utgifter

JB: Det jag hade slashat totalt, det är schampo. Jag använder Head & Shoulders för 25 spänn, och du kan väl ha ett schampo… Jag tror vi hade som dyrast 700 spänn.

CB: Nej, det tror jag inte. Det kanske var kombinerat schampo och balsam. Jag har aldrig köpt schampo för 700, det stämmer inte. Det är så, man har olika grejer som man inte vill betala för.

JB: Någonting vi inte lägger pengar på – som har återkommit i många avsnitt – bil. Resor är också en sådan grej som jag inte… Innan hade jag mycket större drömmar kring att resa, men jag är inte så sugen just nu.

CB: Ja, nu är det risk för att det blir lite privat samtal här nu. Vi ska snart gå vidare till nummer två, men du vill ju resa i tjänsten och känna dig viktig på det viset, medan jag vill nöjesresa. Hur är det att ta tåget till Paris liksom? Det är nice men inte så mycket prestige i. Det hade du väl kunnat gilla?

JB: Kanske. Jag är hemma-katt. Men jag måste bara förtydliga det där. Det är inte riktigt sant. När jag var arton eller pluggade, då hade jag en syn där jag kände att tänk när man är så viktig… för jag har ett stort ego tyvärr, det är bara att erkänna… Då var jag så här: ”Tänk när man är så viktig att man blir liksom flugen till ett möte och mötet börjar inte förrän man kommer.”

Och jag kan säga så här att ha den här appen ”Wallet” på iPhonen visar ju varenda flygbiljett, för jag använder det när jag checkar in, det är ju lite en ”scroll of shame”. Alltså hur mycket jag har flugit i tjänsten. Så jag vill inte ha resor, jag vill vara hemma, jag vill ha min dator, jag vill ha min familj, jag vill ha mina grillkvällar med ryggbiff. Men i alla fall, så poängen är, som han skriver i boken, älskar man skor – lägg extravagant mycket på skor. Och skäms inte för det.

Skäms inte för dina utgifter

CB: Han gav exempel också på någon kille som spenderade 21 000 USD om året på utekvällar, med mat och dryck, och hur levde han? Han hade ingen inredning. Det spelade ingen roll för honom. Han var singel och han ville inte lägga pengar på inredning. Han ville vara ute. Jag tycker att det är så himla skönt att man kan få lov att strunta i vissa delar av livet då. Och det gör ingenting för någon annan – det är ingen som lider av det. Och man kan bara lägga pengar på det som man vill.

JB: En av undertitlarna på boken är väl ”Drink how many lattes you want”. Vill du lägga 200 spänn på en kaffe, gör det, så länge du har medveten konsumtion.

Regel #2: Fokusera på the Big Wins

Fokusera på de stora vinsterna. De fem eller tio sakerna som kommer ge disproportionellt stora resultat. Det inkluderar automatisera sparande och investerande, hitta ett jobb som du älskar och löneförhandla, få rätt på de stora vinsterna så kan du köpa hur många fikor du vill.

Ramit Sethi

JB: Detta är också så här, gör det som gör störst skillnad – 80/20 regeln, den här Pareto-principen. Jag tror mycket på det här att kom igång tidigt, så fort som möjligt, automatisera det, inse att du är dina pengars största fiende. Med automatiserande menar jag att ha till exempel det här auto-sparandet, att lägga direkt när lönen kommer in, 10% brukar vi säga, direkt till en fondrobot som t.ex. Lysa (annonslänk). Låt det investeras.

Du kommer spendera åtta timmar om dagen, de flesta av oss spenderar åtta timmar om dagen eller mer på våra jobb, så låt oss då välja ett jobb som vi tycker om. Det som kommer spela störst skillnad i din privatekonomi över lång sikt är ju den lönen du har. Eller i Sverige skulle jag lägga till förhandla bolåneräntan, det är också oproportionerligt mycket.

CB: Anledningen han säger att man ska löneförhandla är ju för att det kan göra väldigt stor skillnad i hur mycket man kan lägga undan tidigt i livet. Ju tidigare man kan förhandla om lönen, desto större lön kan man få genom livet, för den hänger ju med på något vis.

JB: Det där är faktiskt fortfarande ett drömavsnitt jag vill göra. Jag håller på att värva vår kompis Niclas till att vara med i ett podd-avsnitt om just det där med att hitta rätt jobb, att utnyttja det han kallar för våra superkrafter, och att löneförhandla. För att det kommer göra så stor skillnad. Det är från lönen de flesta av oss kan spara. Det är från lönen vi kan investera våra pengar.

Väldigt stor skillnad med extrasparande

JB: Jag vet också när vi läste den här boken för någon vecka sedan så kom du till mig och var helt begeistrad över hur mycket mer pengar det blev om man sparade extra.

CB: Jo, det var det. Han har tabeller också där han visar hur mycket mer pengar det kan bli om man sparar mycket tidigt i livet.

JB: Framför allt att extrasparandet gör väldigt stor skillnad. Det kan man kolla med vår ränta-på-ränta-räknare. Säg om du har 8% och du sparar 1000 kronor i månaden då blir det en miljon efter ett antal… men koll vad det blir om du sparar 2 500 kronor i månaden istället?. Det är enormt stor skillnad. Det tror man inte, för det är inte intuitivt.

Det där också en sådan grej med jobb. Jag har alltid fascinerats över… för jag har alltid stått lite på sidolinjen, för jag har aldrig haft ett riktigt jobb på det sättet. Jag har alltid drivit eget eller varit i ett eget bolag jag har haft ägarintresse i. Men varför sluta folk söka jobb när man har fått ett jobb? Det verkar som att när man väl har fått ett jobb så ska man inte fortsätta söka. Jag har aldrig hört någon som säger att de gör det.

CB: Jag hade nog fokuserat på det jobbet jag har, tills jag blir uttråkad. Då söker jag nytt jobb. Det är väl det som alla gör.

JB: Jo, precis, men då är jag så här…. Man behöver inte ens byta jobb, utan man kan säga till sin arbetsgivare att jag älskar det här jobbet, men jag har blivit erbjuden 5000 mer i månaden på det här företaget. Jag vill jättegärna stanna kvar här, men kan vi titta på lönen? Det är så dyrt att rekrytera, så det är mycket, mycket bättre att ge den personen 5 000 mer i månaden om den personen är duktig och värdefull, än att försöka rekrytera en ny och lära upp en person. Jag kommer bli hatad av alla arbetsgivare här i Sverige. Ska vi ta nästa?

Regel #3: Att investera ska vara tråkigt

Att investera ska vara väldigt tråkigt och lönsamt, över en lång tidsperiod. Jag blir mer inspirerad av att äta tacos än att se hur det går för mina investeringar.

Ramit Sethi

CB: Vi är också mer inspirerande av att äta tacos än att titta på investeringarna.

JB: Ja, jag kan inte säga när jag loggade in på vårt Lysa-konto sist, faktiskt. Och jag är inte inne på Nordnet. Den vanligaste anledningen till varför jag loggar in på Nordnet är för att svara på frågor på Shareville. Vi har ju sagt det i så många avsnitt – att investera ska vara som att se målarfärg torka. Det ska vara så tråkigt som att se gräs växa, för att vi är våra pengars största fiende.

Pengarna ska jobba övertid. Sedan har du dessutom en annan ganska intressant statistisk aspekt på det, att eftersom börsen går upp i sex av tio fall, så ju längre period du inte loggar in på ditt konto, desto större är sannolikheten att det kommer ha gått upp. Absolut. Det ska vara tråkigt. Låt pengarna får vara ifred och lev ditt liv utanför.

CB: Jag kan inte minnas om jag har sett det i boken, men har Ramit Sethi sagt vart han har fått sin investeringsfilosofi ifrån? Det ska jag kolla upp. Det känns som att han kan ha haft en äldre mentor.

JB: Vi hade ju en entreprenörsmiddag, apropå grillning och kött, med nätverket Founders Alliance. Då var det en indisk företagare, som var här och hälsade på hemma hos oss när vi hade den här grillkvällen. Han var jätterolig för han hade bara indexfonder och pratade om Boglehead-forumet. Indier och kineser och sådant, de är grymma på att spara, men det är också för att de aldrig har haft ett samhälle som tagit hand om dem. Någon sa till mig att asiater spar 30-40% av sina inkomster, vilket är mycket mer än vad vi gör här hemma i Sverige.

CB: Det kan man göra som en liten övning – se hur mycket man skulle behöva spara per månad om man tog 30% av alla sina inkomster.

Regel #4: Det finns en gräns för hur mycket du kan skära ner

Det finns en gräns för hur mycket du kan skära ner på utgifter, men det finns ingen gräns för hur mycket du kan tjäna.

Ramit Sethi

JB: Detta var väl en grej som jag fattade för ett par år sedan. Jag tror att det var vår kompis Filip, som har varit med i av våra avsnitt, som affärsängel. Han sa att en grej han insåg ganska tidigt var att han ville bli rik, men att han bara kunde spara max 100% av sina inkomster. Det funkade inte, sa han. Så då var han tvungen att titta på hur han kunde tjäna mer pengar istället. Där finns det ingen gräns.

Detta har ju varit min invändning mot FIRE (Financial Independence, Retire Early), som i vårt avsnitt med Jimmy Astillion, där jag gjorde mig ovän med halva internet. Där jag sa att hellre fokus på att tjäna pengar. Men jag tror att för de flesta är det mycket svårare. Och vi lever i ett samhälle där vi alla har lärt oss att spara pengar. Vi har sett artiklar som ”Så här förhandlar du bästa bolåneräntan”, ”Så här drar du ner på kaffekoppen”, och så. Det är lite fint att spara och det passar med det lutheranska som vi har. Det ska inte sticka ut och sådant.

CB: Men det är lika fint att tjäna pengar, egentligen. Inte i Sverige kanske, men i USA är det väl fint att tjäna pengar.

JB: Jag skulle nog också säga att det är en sanning med modifikation. Jag tänkte på detta när jag skrev den här rubriken att vi är ju några som bidrar till det. Vi pratar också hellre om att spara och investera än att tjäna pengar, trots att framgångsfaktor egentligen har varit att vi har varit ganska duktiga på att tjäna pengar, snarare än att spara. Eller båda två, kombinerade tror jag. Det sticker i ögonen och ibland pallar jag inte den kritiken.

Är det fult att tjäna pengar?

JB: Om vi tar för två veckor sedan så la jag ut på Facebook, när vi skickade ut nyhetsbrevet, jag tror det var åttonde augusti, så la jag ut tipset om Revolut, kreditkortet. Då skrev jag så här: ”Om du använder denna länken så tjänar jag och du, Caroline, 200 kronor. Men du som utnyttjar det tjänar också 200 kronor.” Det är ju bara att kolla i kommenterarna vad folk skriver, som ”ditt giriga svin” och ”du har sålt dig bara för att kunna tjäna lite pengar”. Om jag hade sålt mig då hade bloggen bestått av casinoreklam och en massa andra aktivt förvaltade fonder, som jag tackar nej till varje månad.

Om folk reagerar så starkt på en så neutral grej, där både de och jag tjänar pengar, det är ingen nedsida med det… För gillar man inte det så kostar det inte ens någonting. Då tänker jag hur är det då om vi skulle börja prata om de grejerna som vi ibland gör för att tjäna pengar. Vi gör grejer som inte 95% av befolkningen gör, men å andra sidan så ger det också resultat som inte 95% av befolkningen gör.

CB: Det är inte att folk blir fattigare för att vi tjänar pengar. Det är inte så det funkar. Men jag tror att anledningen till att vi inte pratar så mycket om hur man tjänar pengar är för att det finns en kultur kring det att det är dåligt. Det är dåligt för andra när någon tjänar pengar. Att man profiterar på andra. Men det är inte så det funkar.

JB: Det roliga är att jag pratade med en kompis om det där bara för någon dag sedan, att den insikten, när den kom på 1600-talet, att det inte är ett nollsummespel… För innan så var det så att kungen var den som ägde allting, och då ville inte kungen att folk hade företag eller att de tjänade pengar. Då var det implicit att om de tjänade pengar så tjänade kungen mindre. Det var först när man fattade att om folk tjänar pengar mer själva, så kommer alla bli mer rikare, för skatterna kommer också bli rika.

Högre skatteintäkter med sänkt skatt

JB: Det är 2019, men vi har fortfarande en helt politisk sida som inte fattar att skatteintäkterna blir högre för att man sänker skatterna. Förlåt, nu blir jag engagerad här, men de flesta fattar inte det. Det är inte trivialt, man måste tänka ett par steg hur kan lägre skattesatser innebära en högre skatteintäkt. Jag kan plocka fram det till något kommande avsnitt, men grafer under Reinfeldt-regeringen… Då sänkte man jobbskatteavdraget och vänstern gick i taket, men varför avskaffade inte då vänstern de här jobbskatteavdragen när de kom till makten efter alliansen?

För att skatteintäkterna blev ju högre under den perioden. De tjänade pengar på att sänka skatten, för då jobbade folk mer och det blir mer intäkter. Kakan blir större. Men som sagt, jag märker att vi kommer behöva ha ett avsnitt om det här med att tjäna pengar och företagande.

CB: Ja, och att alla kan ha ett mindset där man tjänar lite mer pengar. Och alla blir gladare faktiskt. Det handlar inte om att man ska bli någon slags entreprenör, utan vem som helst, vilken Svensson som helst, kan tillägna sig ett sådant mind-set.

JB: Jag är ju uppfostrad, och detta är Claes-Erik och många andra som jag har haft i min närhet i 20 år, som jag har blivit indoktrinerad, som heter så här:

Att skapar du värde för andra människor, liksom hjälper du andra människor att få det som de vill ha, så kommer andra människor att hjälpa dig få det som du vill ha. Det är grunden i allt företagande. Hjälp andra människor nå sina mål, så hjälper de dig med ditt mål. Sedan handlar det om att kunna kapitalisera på det.

Vi får komma tillbaka till detta i ett annat avsnitt.

Regel #5: Lyssna inte på andra, följ din plan

Dina vänner och familj kommer ha många tips om hur du ska genomföra din ekonomiska resa. Lyssna, var artig, men håll dig till din plan.

Ramit Sethi

JB: Detta skrev jag ju om för första gången i vår egen bok, min och Charlies, ”Gör ditt barn rikt”, att särskilt våra föräldrar ska ju då dela med sig av sina fantastiska ekonomiska tips. Men många gånger får man titta på hur mycket substans det är i de tipsen.

CB: Ja, oavsett vem det är, hur bra har det gått för den personen som kommer med tipset?

JB: Ja, framför allt, var det tur eller var det skicklighet? Är det repeterbart? Som till exempel många äldre säger köp ditt hus, betala till dig själ och huset kommer alltid stiga i värde. Ja, det har det gjort från 1990 fram tills nu, men det är ingen naturlag. Tittar du från 1915 till 2015 så har du ingen prisutveckling. Håll dig till en plan, som vi pratar om, som är evidensbaserad, som är vetenskapligt beprövad, som står i flera böcker. Det är också en sådan grej…

Den konstigaste kommentaren jag får är att det jag säger är ingenting nytt, utan det kan man läsa om i alla böcker. Ja, det är ju skitbra. Ta inte det jag säger vid ”face value”. Det är väl en bra grej att du kan läsa Ramit Sethis bok och se att det där säger ju Rika Tillsammans också. Eller läsa Allen Roths ”How a Second Grader Beats Wall Street” och säga att han pratar precis samma siffror som de gör på Rika Tillsammans. Så, titta på vad de har för resultat innan du följer någons tips. Det är inte säkert att du vill vara där de är.

CB: Nej, och sedan har vi väl pratat om det tidigare att man ska ha en plan och inte hålla på och hatta från den planen heller. Man bestämmer sig hur planen ska se ut, långsiktigt.

JB: På workshoparna jag håller, där det går ut på att man ska skapa sin egen plan, så brukar jag prata om det här att det är som att stå i kön på Ica. Man står i kön och så ser man att den andra kön verkar gå snabbare, så går man och ställer sig i den kön. Vad är det som alltid händer mig då? Att den första kön, om jag bara hade stått kvar, så hade det gått fortfarare.

Tanken är då att om man bara byter kö då tillräckligt många gånger, som ”Guld, det är intressant! Åh, indexfonder är intressant! Åh, räntefonder är intressant! Trine är intressant! Bitcoin är intressant!” Om man byter kö väldigt många gånger så kommer man aldrig fram till kassan. Ha en plan, håll dig till den – och det behöver inte vara svårt. Det är avsnitt 99 ”Kom igång med ditt sparande”. That’s it. Det är allt du behöver och 85% av jobbet.

Regel #6: Definiera dina ramverk för utgifterna

Sätt ihop en samling ramverk för dina utgifter, som du kan använda när du överväger att köpa något. De flesta har bara restriktiva regler, som till exempel ”Jag behöver dra ner på att äta ute”, men du kan göra tvärtom. Bestäm dig för vad du alltid ska spendera pengar på. Till exempel om du funderar på att köpa en bok – köp den. Spendera inte ens fem sekunder på beslutet. Att tillämpa en idé från en bok kan vara värt det.

Ramit Sethi

JB: Jag gillar detta. Medveten konsumtion och definiera regler och ramverk för vissa saker. Detta är roligt, för han satte ord på en grej som jag gör och har insett. Vi har ju en regler kring böcker som är att får jag tips om en bok, så köper jag den. Det räcker med en idé, så kan det förändra livet. En annan sådan grej är att jag tittar inte på prislappen när jag är på Ica. För mig är det lyx idag. På Ica, på livsmedel, vi köper eko-citroner, vi köper de grejerna vi vill ha.

CB: Du har ju de ramverken, men jag kollar på prislappen på Ica. Jag har nog inte satt upp några ramverk riktigt.

JB: Sedan till exempel hantverkare och sådant, där kan jag tycka att det är jobbigt när det kostar 500 spänn. Så jag märker att jag är väldigt olik. Det kan också vara kring restaurang eller skor eller gym. För vissa får hälso-relaterade saker och vitaminer kosta hur mycket som helst, för att det är viktigt. Och vissa andra saker som till exempel kläder… Jag lägger inte pengar på kläder. Jag tycker inte att det ger mig någon energi.

CB: Det är ju konstigt det. Jag tycker det är så roligt för du hade något i din garderob som var liksom dåligt, och så då köpte jag till det på midsommar rea.

JB: Det var kalsonger. Tack, så 25 000 människor vet att jag hade gamla kalsonger…

CB: Det var du som sa det, jag nämnde inte ens vad det var, jag sa bara ”item in the wardrobe”. Så det är roligt att du… Du är osugen på att handla kläder, absolut. Men det är inte jag, så jag kommer göra det åt dig.

JB: Tack, älskling. Det är väl bra att vi kompletterar varandra.

Regel #7: Fokusera på det enkla

Var uppmärksam på att inte hamna i fällan att söka efter de avancerade överkurstipsen. Väldigt många människor letar efter avancerade och detaljerade svar för att kunna undvika göra det som alltid har fungerat. Att faktiskt steg för steg göra jobbet över lång tid, med inkrementella förbättringar. Ibland är det mest avancerade du kan göra att hålla dig till de grundläggande sakerna, men att göra det konsekvent över lång tid.

Ramit Sethi

CB: Är det inte ett sätt att prokrastinera lite? Att skjuta upp det och ”bara ta reda på lite mer om det här”, istället för att bara gå och göra någonting som man vet att man borde.

JB: Jag gillar detta jättemycket. Jag kan ju få sådana frågor ibland, som ”Ska jag ha ett ISK-konto eller en kapitalförsäkring?” Och jag så här, ”Det spelar ingen roll.” ”Vad är skillnaden på kapitalförsäkring? Jag har läst att i en kapitalförsäkring så är det inte du som äger, utan då är det försäkringsbolaget som äger det.” Kom igång med sparandet, det är långt mycket viktigare än att välja rätt på kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Big wins, gör det enkla, keep it simple.

Många gånger så gillar jag det som han säger där i slutet, att många gånger är det mest avancerade du kan göra är att göra det enkla över lång tid. Vi gör det inte för att det är tråkigt och osexigt. Han har också skrivit det att det är skillnad på att vara sexig och att vara rik. Att vara sexig i form av att man har bra en historia och att man köpte det där PowerCell eller var med på Fingerprint eller Bitcoin eller vad det var. Jag tror att det där, om jag skulle säga väldigt tydligt, om jag ska dela upp min investeringskarriär i två delar, så den första delen var att jag skulle göra det avancerade med analyser och teknisk analys och fundamental analys, följa nyheter och göra en massa grejer.

Jag har lagt mer än tio år på att jaga de avancerade lösningarna, så jag är den första som är skyldig till det här. Jag är inte bättre än någon annan. Men i den andra delen, de senaste tio åren, då har jag varit väldigt duktig faktiskt på att köpa de här indexfonderna varje månad och sedan inte göra någonting med dem.

”Living with a SEAL” av Jesse Itzler

CB: Det är ju ändå hoppfullt att du kan vara en sådan dålig kålsupare och sedan förändra ditt sätt. Jag gillar det där att man kan förändra sättet man är på. Jag måste bara ge ett litet tips här på en bok som jag läser, ”Living with a SEAL” av Jesse Itzler. SEAL är USA:s mest vältränade militärer, som är förberedda för vad som en kan hända. Han vill att en sådan ska komma och bo hos honom och bara säga till honom precis vad han ska göra i 30 dagar.

Han menar på att det är också det där att det mest avancerade du kan göra är att bara göra det. Han behöver ut och jogga mitt i natten och bada i isvatten och sådant. Från början har han ett liv där allting drar i honom och efter 30 dagar med Navy SEAL:en så säger han att det finns vissa saker som man bara gör. Det är så skönt att det är så enkelt. Det är också så att han förändras. Man kan förändras ganska snabbt från att vara en sådan som ska ta reda på allting och jag kan inte bestämma mig, till att bara göra det. Vem som helst kan göra det.

JB: Get your shit together och get shit done. Absolut. Ibland kan jag vara så att de enda jag vågar vara så rak med det är mina vänner. Att jag säger gör detta, ifrågasätt inte, detta är bra grejer. Gör det, gör det och gör det. Sedan är det färdigt. Men vi vågar inte vara så raka i Sverige och vi vågar inte vara obekväma. Jag gillar ju den där boken jättemycket av många anledningar, men det var i något stycke de skulle springa fyra miles var fjärde timme i 48 timmar.

Han var helt knäckt, men det var bara att bita ihop. Han sa ha inga åsikter om det, ifrågasätt inte. Det är som min coach, Taki, sa till mig för mer än tio år sedan:

Innan du har gjort någonting 100 gånger enligt instruktioner har du ingen rätt att ifrågasätta det.

Min förra coach Taki

CB: Det använder jag ibland på dig ju, när du klagar över saker. Då kan jag fråga om du har gjort det 100 gånger. Och jag använder det för mig själv också. Det är sjukt stärkande att veta att nej, jag har faktiskt inte gjort det här särskilt många gånger. Jag har inte gett det en chans riktigt, faktiskt. Fokusera på det enkla och gör det.

Regel #8: Du har kontrollen

Du har kontrollen och det är ditt ansvar. Det är inte en Disney-film där någon kommer rädda dig. Tack och lov kan du ta kontroll över din ekonomi och bygga ett rikt liv.

Ramit Sethi

JB: Ja, man är ansvarig. Detta är väl också ett perspektiv att ha i livet, som jag också fick med mig mycket från BalansEkonomi. Du är ansvarig för allt som händer och inte händer i ditt liv. Att du inte är miljonär idag, det är ditt ansvar. Det är en följd av att du har gjort vissa saker i ditt liv och det är en följd av att du inte har gjort vissa saker i ditt liv.

CB: Det kan vara ganska skönt att veta det, för då vet man också att allting beror på mig, och då har man all makt.

JB: Och det kan också vara jäkligt jobbigt, för i vissa avseenden så var livet mycket enklare när man kunde ligga på soffan, käka glass och dra täcket över mig och tycka att Reinfeldt är dum och…

CB: Jag tror det är sjukt jobbigt att vara ett offer. Och vi är ju det ibland. Det är jättejobbigt att vara ett offer.

JB: Det är som du säger – det är stärkande. Vi kan göra någonting åt det. Det är möjligt, det är inte för sent. Det är klart att ibland så var det så att du skulle helst ha gjort det för 20 år sedan, men du gjorde inte det för 20 år sedan. Det näst bästa tillfället är idag. Lite no frills, så här är det.

Regel #9: Våga vara annorlunda

En del av att skapa sig ett rikt liv är att vara villig att vara annorlunda, på ett oursäktande sätt. När pengar inte längre är en primär begräsning, då har du friheten att designa ditt eget rika liv. Med stor sannolikhet kommer det vara annorlunda från den vanliga personens liv. Omfamna det. Det här är den roliga biten.

Ramit Sethi

JB: Här tänker jag faktiskt att det spontana är kring dig, när du slutade på Lunds Universitet. Så sa vi att nu tjänar vi tillräckligt mycket pengar för att kunna jobba tillsammans och för att du ska kunna vara ledig en viss tid. Och då var din kommentar: ”Jan, jag har inte doktorerat för att bli hemmafru.”

CB: Men när man är hemmafru är man inte ledig, då jobbar man ju hemma. Vad var din tanke kring det?

JB: Vi har ju haft detta samtalet. Vi har ju andra vänner som är i samma situation, som inte behöver jobba i lika stor del. Men det kommer en skam i det.

CB: Ja, jag är inte igenom den, så jag kan inte säga så mycket om det. Men visst, man vill inte vara en ”slacker” och hela den biten. Jag kan prata om det sedan, när jag är igenom på andra sidan och ser vad som finns där över skammens kulle.

JB: Detta handlar egentligen om problematiken, att det är svårt att våga vara annorlunda. Jag kommer ihåg när vi åkte till Thailand för några år sedan med våra kompisar. Då var vi tre familjer med barn. Då hyrde vi en båt som kostade – jag vågar knappt säga det – 200 000 kr att hyra i två veckor. Det var jättesvårt, eller är fortfarande svårt, att säga att vi betalade 80,000 per familj, för att vara två veckor på en segelbåt med kapten och någon som lagade alla måltider åt oss. Det var sjukt lyxigt och en upplevelse för livet. Jag tror det handlar om att våga vara annorlunda på det sättet.

CB: Jag tror också man behöver vara medveten om vad man vill då, och då måste man lyssna inåt och inte utåt. För då kommer det inte till en. Ens egen röst viskar bara.

JB: Ja, sedan behöver man inte vara dryg heller. Man behöver inte ta med sig kompisar, som man vet kämpar med ekonomin att käka på en restaurang där det kostar 5 000 spänn per skalle, för då är man lite dum i huvudet.

CB: Ja, precis, man behöver inte vara dryg. Jag upplevde det som att diskussionen var lite högre upp, Jan. Att vad vill man med sitt liv. Det kan vara så att jag inte vill åka iväg till ett jobb varenda dag och låt oss säga då att jag vill lära mig kalligrafi och det är någon som kommer och säger: ”Vad sysslar Jans fru med, egentligen?” ”Jag vet inte. Hon håller på med nåt med tuschpennor…”

Det är den kulturen vi har här i Sverige, att man får inte självförverkliga sig, för det sker på någon annans bekostnad. ”Hon lever på honom”, eller whatever det kan vara, och det är nog det det handlar om också för min del, att våga vara annorlunda. För jag har möjligheten. Skita i de kommentarerna.

JB: Ja, och att inte be om ursäkt. Explicit så skrev han ”in a non-apologetic way”. Jag tänker väl att detta är en utmaning och det hänger ihop med att man behöver våga ställa sig den där frågan, att vad är ett rikt liv för mig? Vad är det vi vill göra?

Regel #10: Lev ditt liv utanför kalkylbladet

När du väl har automatiserat ditt sparande kommer den viktigaste delen av ditt liv pågå utanför Excel. Det handlar om relationer, nya upplevelser och om att ge tillbaka. Du har förtjänat det.

Ramit Sethi

JB: Jag tycker detta var jättefint. Det handlar i mångt och mycket om att… Hur ska jag säga, jag har ju själv suttit där. Världens största Excel-filer. Vi får 6% avkastning och då kommer vi har så här mycket pengar om 20 år och räkna sparkvoter, ekonomisk frihet och jag ska inte spendera det där, för då kommer det bli mindre 20 000 där.

CB: Ja han missunnar sig rätt mycket med det här nya sättet att räkna på sin ekonomi, i att jag ska inte köpa den här mössan nu, för den kommer ha kostat 10 000 för mig om 20 år. Detta har vi ju pratat om. Det handlar också om medveten koutnsumtion på det sättet att kommer det vara värt det? Men jag tycker att han har rätt i sak, faktiskt.

JB: Sedan tror jag återigen att det handlar om att ha balans. Jag håller nu på med en app för att styra och ha koll på sin ekonomi, men det är mer en hygienfaktor snarare än att alla beslut ska tas utifrån Excel. Jag tror också att det är viktigt att se det som är viktigt, att vi är människor, vi är djur. Det som är viktigt för oss det är flocken. Det är relationer. Det hade vi i avsnitt 111 med Tommy Waad, får parterapeut, som sa att det är en tydlig koppling mellan välmående och hälsa och att ha en partner.

Jag såg en definition av lycka som att lycka är upplevelser eller minnen man delar med andra människor. Och naturligtvis, Maslows trappa över självförverkligande, om att ge tillbaka och lära andra. Självförverkligande är högst upp och att ge tillbaka är en stor del av det.

Hur man bör prioritera sina avbetalningar

JB: Detta var egentligen för mig de tio stora guldkornen, de här reglerna och resonemangen. Men sedan var det ytterligare några detaljer som stack ut, som jag tänker att vi ska ta innan vi avrundar avsnittet. Det andra som stack ut för mig handlar om hur man prioriterar avbetalningar. Om man har en skuld på kreditkort eller om man har skulder, konsumtionskrediter och så, hur ska man göra för att amortera?

Då har jag alltid sagt att amortera på det lånet som har högst ränta, eftersom det är det som kommer betala mest, alltså kommer du spara mest genom att först ta bort lånet med högst ränta. Det är ganska sunt. Då skriver han om detta, att detta är en metod och det fungerar så klart, för det är ren matte. Det är inte så mycket att ha åsikt om.

Men, då är det en annan amerikan, som heter Dave Ramsey, som då Ramit Sethi pratar om. Han har skrivit en bok om det här att ta sig ur skulden och han pratar istället om snöbollsmetoden. Den går ut på att du precis som med att betala högsta ränta, så betalar du det minsta möjliga på alla skulderna som du kan komma undan med. Men, istället för att betala resterande belopp på det med högst ränta, så betalar du mest på den minsta skulden.

För genom att betala mest på den minsta skulden så kommer den försvinna. Och när den har försvunnit tar du nästa minsta skuld och så jobbar du dig uppåt. Han säger att fördelen med detta systemet är inte att det är det mest lönsamma matematiskt sätt, men det är psykologiskt det mest framgångsrika. Man blir av med skulder och så känner man att man har gjort en framgång – att man har tagit ett steg.

Då får man energi till att ta nästa steg. Den energin kan på mångt och mycket vara mer lönsamt och du tjänar mer på det i längden, så då du betalar av snabbare än den andra, där det kan kännas hopplöst att betala hela tiden på det här 300 000-kronorslånet. När man med 15 000 hade kunnat betala av fyra skulder. Så det tyckte jag var en parentesgrej.

Trettiosekunderstestet

JB: Han säger: ”Min tes är att de 30 första sekunderna på ett ställe säger ofta allt man behöver veta.” Är jag på en restaurang, blir jag dåligt mottagen de första 30 sekunderna, så blir det inte bättre på kvällen. Han säger att dåliga företag blir inte bättre. Dåliga aktier blir inte bättre över tid. Han säger också att bra företag blir oftast bättre över tid. Jag har tänkt på det här mycket och vi har till exempel kompisar som äger Tesla-bilar och de säger det är första gången de upplever att en bil blir bättre över tid. För Tesla skickar ut de här uppdateringarna, så att bilen blir smartare och får nya funktioner.

Så är det med iPhonen också eller med betalkortet Revolut. Jag har haft det i sex månader och jag upplever att det är ett mycket bättre kort än det var för sex månader sedan, för jag har fått flera nya funktioner. Ta till exempel Avanza, det har bara blivit bättre över åren. Avgifterna har blivit lägre, de har lanserat fonder utan avgifter och bättre produkter. Det som är bra tenderar att fortsätta bli bättre. Det som är dåligt tenderar att fortsätta vara dåligt.

CB: Hur funkar trettiosekunderstestet? Är det att man ska avgöra vad som är värt?

JB: Jag tror att han bara sa det som en restaurang-metafor. Man bildar sig en uppfattning på kort tid och litar på den. Om vi hoppar åt sidan så är det en annan finansiell rådgivare som heter Allen Roth, som har skrivit ”How a second-grader beats Wall Street”. I augusti månads nyhetsbrev så skrev han en rätt intressant grej.

Om man tittar på sport, till exempel på basket, så om ett lag ligger under i halvtid, hur stor är sannolikheten för att de kommer vända matchen och vinna i slutet? Han säger att han har fått höra upp till 80% när han ställt den frågan, men realiteten är att det är mindre än 20%. För att det laget som ligger under är sämre och det kommer fortsätta vara sämre i andra halvlek också.

Man ser ibland att vissa företag – jag ska inte nämna några namn – tar bort bonusen, höjer avgifterna, och det blir inte bättre. Då tror jag att det är bättre att hålla sig till dig de som blir bättre över tid. Jag tänker Tesla, Revolut, Avanza, Lysa, Better Globe, Trine m.fl.… Det är företag som ju längre jag har lärt känna dem, desto bättre blir de. Det är liksom positivt.

Sluta optimera räntesatser

JB: Där pratar han mycket om att ”don’t be a rate chaser”. Detta är väl också en sådan grej som jag har tänkt på, så det är ”confirmation bias”. Saker jag känner igen. Jag har gjort detta tidigare, ”Åh, nu ger det sparkontot 0.2% mer”, och då ska man flytta pengarna. Sedan fick jag tuff feedback från någon som frågade vad är timlönen jag tjänar på att flytta de pengarna, när du tjänar 150 kronor. Var det värt det jobbet?

Den vanligaste kritiken jag får är: ”Jan, varför har du räntefonder med ISK? Det är inte det som är mest optimalt.” Nej, det är inte mest optimalt, det kostar några hundralappar extra. Det är lätt värt i energi och i andra områden. Jag har människor som åker runt halva stan för att tanka billigare bensin på ett ställe.

Men tänk om du la den halvtimmen på att byta till Sjunde AP-fonden i ditt PPM-sparande istället för att lägga en halvtimmes körning? Då har du tjänat 300,000 extra på om du är 40 år gammal och du kan tanka ganska många gånger för 300 000. Så, fokusera på att göra rätt saker. Men jag tror att i bristen på andra saker, så börjar vi fokusera på de här detaljerna och överkurs avsnitten istället.

CB: Menar du att vi kanske är lite uttråkade till och med?

JB: Ja, det skulle jag absolut säga. Så är det för mig. När jag är uttråkad då gör jag konstiga grejer. Som denna sommaren, jag har suttit och programmerat nu och det är en massa saker i mitt liv som plötsligt blir mindre viktiga. Som nyheter – jag har inte sett nyheter sedan jag kom hem från Bara Vara. Men innan var jag uttråkad och då såg jag på Rapport och Aktuellt och tv-nyheterna liksom.

Flit och systematik slår allt

I en studie av US Trust såg de att 83% av alla förmögna människor i USA säger att deras förmögenhet har snarare byggts upp av många små vinster över tid, än att ha tagit enstaka stora risker.

Ramit Sethi

JB: I love it. De har inte blivit rika på att de investerade i Bitcoin och det gick upp 500%. Eller Fingerprint eller PowerCell. De har tagit små steg, över lång tid. Flit och systematik slår allt. Sedan var det ett annat fakta i boken jag tyckte var roligt.

CB: Ja, värdet kan visas av vem som hatar det.

JB: Ja, då skriver han att du kan ofta avgöra hur bra något är, beroende på vem som hatar det. Då tar han exemplet att storbanker hatar nätmäklare. Avanza och Nordnet är inte jättepoppis hos Swedbank eller SEB. Nätmäklare hatar fondrobotar. Avanza och Nordnet har försökt göra varsin fondrobot, men har aldrig riktigt lyckats. De är inte jätteförtjusta i Lysa till exempel, där folk tar ut sina pengar och sätter in dem.

Finansiella rådgivare hatar fondrobotar. Aktiesparare, folk som vill köpa ensilda aktier, de säger att det är dumt att köpa fondrobotar. Vi hade kunnat ta en Excel-fil och bara sätta ihop det och köpa… Och de flesta andra i sociala medier som är ekonomiintresserade hatar fondrobotar. Det tycker jag är ganska kul. Då säger jag så här, att fondrobotar kanske är något man borde ha? Detta pratar vi också om i avsnitt 99. Så det där är ganska kul, inser jag. Att det är roligt att se varför folk kritiserar det de kritiserar.

CB: Ja, man får vara lite nyfiken. Vad är det som slår an hos dem och är det någonting som jag håller med om? Det är det oftast inte.

JB: Det som är common opinion, eller den allmänna uppfattningen, är väldigt sällan rätt. Det gäller allt från kompisar som jobbar på el-bolag till oss själva som har fått kritik i sociala medier för räntefonder och fondrobotar och allt möjligt.

CB: Nu läser vi Harry Potter igen med Freja, efter att ha sett filmerna och alla hatar ju den här gruppen av elever på skolan som är med i Slytherin. Jag vill inte ”spoila” någonting, så man får hålla för öronen nu om man inte har läst den, men de är ju inte så dåliga som man tror. Alla hatar Slytherin, men det är inte så dåligt, egentligen. De får upprättelse på slutet, kan man säga. Till och med i en barnbok så får man den visdomen.

Gör pengar oss lyckliga?

CB: Ramit Sethi refererar till en studie som säger att pengar bara gör oss lyckliga upp till en viss nivå, som han säger är 75 000 USD i årsinkomst, cirka 750 000 SEK.

JB: Det är rätt intressant. Han säger att detta är en av de mest misstolkade studierna som har gjorts. Det stämmer att om man tittade på ”emotional well being”, som var frågan, alltså hur bra mår man utifrån sin lön? Då pekade det någonstans vid 75 000 USD, säg 1 miljon SEK. Men, då säger han att om de frågade på ”life satisfaction”, hur nöjd man är med sitt liv, så fanns det ingen platå. Och det fanns ingen platå vid 75 000 USD eller 50 000 USD eller 1 000 000 USD. Utan den ökade.

Så deras slutsats i studien – vi måste ta fram denna studien och läsa den och ta upp den i ett annat avsnitt – men då säger de att ju mer du tjänar desto mer nöjd är du med ditt liv. Och studien visade också att de som spenderade pengar på att köpa sig själva tid, genom att outsourca uppgifter de inte gillade, rapporterade en högre nöjdhet än de som tjänade mindre. Så, ja, pengar höjer ”life satisfaction”, oavsett. Ju mer pengar, ju högre ”life satisfaction”. Helt ärligt skulle vi göra en helt ovetenskaplig undersökning bland vårt umgänge så skulle jag absolut säga att det går i linje med det.

CB: Du får ut en grej från den sliden, och jag får ut det här att man måste vara källkritisk. Man kan aldrig lita på vad media säger, för de tolkar vetenskapliga studier lite som de vill.

JB: Sedan de sista grejerna som stack ut, detta har vi ju redan sagt, han var inte jättepositiv till krypto. Han har till och med skrivit att han trodde zombies bara fanns i filmer.

CB: Hans bok är läsvärd bara på grund av hans språk och åsikter. Det är kul.

Var skeptisk till finansiella rådgivare

JB: Han ger också ett hemskt exempel. Om man är finansiell rådgivare som är shady/skum, hur visar man att man har 100% rätt? Då säger han att säg att du har 100 000 i en e-postlista och så skickar du ut ett aktieråd. Till hälften skickar du ut att du ska köpa och till hälften skickar du ut att du ska sälja den. Sedan går aktien upp och då har du haft rätt till 50 000. Sedan gör du samma sak och delar upp den listan i nästa aktie. ”Köpa” skickar du ut till 25 000, sedan skickar du ”sälja” till 25 000. Gick den ner, då var det 25 000 som fick sälj-meddelandet rätt. Så tar du bort de andra 25 000.

Sedan gör du så några gånger till, och till slut kan du ha 1 000 pers där du kan säga titta här, jag har haft rätt de senaste tio gångerna, på 100% ”track record”. Shit vad enkelt och shit vad hemskt. Han sa: ”Lita inte på finansiella rådgivare.” Det var väl hans poäng med just det där exemplet. Var det något mer som stack ut för dig?

Om äktenskapsförord och andra emotionella bitar

CB: En sak som han har lagt till i den här versionen av boken det är ju den här emotionella biten av att ha pengar, eller att hantera pengar. Som har att göra med vilka sanningar vi har om pengar, vilka vi tar med oss in i förhållande med varandra, hur vi inte pratar om pengar med varandra. Han insåg att han inte hade pratat med sin blivande fru om pengar och vad han vill göra med dem, vad de betyder för honom, hur mycket han tjänade. Hon visade sina siffror till honom, men han visade inte sina. Han bara: ”Shit vad dum i huvudet jag är.”

Sedan skulle de skaffa äktenskapsförord, för han kom in med sin business i äktenskapet och hon hade precis startat sin, som verkar jättebra faktiskt måste jag säga. Hon jobbar med människor som vill uppgradera sina garderober. Hon har någon business som heter ”Next Level Wardrobe” och jag har hennes Instagram-konto. Super bra.

In vilket fall som helst, när de pratade om sitt äktenskapsförord – nu kommer detta – då insåg han att han inte alls hade diskuterat pengar med henne och att vi gör inte det bara. Vi pratar inte så mycket. Han, som har skrivit boken ”I Will Teach You to Be Rich”, var en lika dålig kålsupare som vemsomhelst annars. Och han medger det i boken. Han har bra tips också kring hur man kan prata om pengar med sina nära och kära.

JB: Vi kanske ska prata om äktenskapsförord vid ett tillfälle. Vi hade ju det, men det var ett rätt litet. Men vet du vad, nu har vi pratat långt över en timme, igen. Men jag tyckte att detta var superkul. Det kanske också är för att vi inte har spelat in ett podd-avsnitt på två veckor, så jag har saknat det lite.

FikaTillsammans med live-podd

JB: Tack för att du har lyssnat eller tittat på det här. Precis som vanligt, om du inte prenumererar ännu, gör det gärna i din podd-spelare. Tittar du på detta på YouTube, klicka på ”prenumerera” och klicka på den här lilla ringklockikonen för att få notiser när vi släpper nya avsnitt, vilket vi ofta gör på söndagar. Ofta vid åtta-nio tiden på söndagskvällarna. Nyhetsbrevet skickar vi ut en gång i månaden. Det kan man anmäla sig till på rikatillsammans.se och de är ofta ganska matnyttiga. Där kommer de bästa artiklarna. Nu senast kom två tips bland annat om hur man ska göra en säkerhetsinställning i Klarna-appen. Så det är lite högt och lågt, naturligtvis.

Sedan kan man följa oss… vi hänger lite på Facebook. Inte så mycket på Twitter. Men där vi hänger mest, det är på Patreon. Patreon är ett litet community för personer som gillar detta. Vi är runt 100 pers och det är människor som tycker att det vi gör är kul. De stödjer oss. Man väljer själv om man vill sponsra motsvarande en kopp kaffe i månaden eller en fika, med ungefär femtio kronor. I utbyte lägger vi ut extra material. Det var någon som sa att de här digitala FikaTillsammans är som en live podd och man kan vara med och ställa frågor. Då var det någon som frågade om man måste ställa frågor för att vara med, och då sa den andra att det är bara att lyssna om man vill. Så vi har haft ganska roligt på de här digitala FikaTillsammans. Då har det varit kanske femton, 20-25 pers.

Och vi kommer också göra så att några av gästerna kommer vara med i FikaTillsammans. Så jag tror att femte september är det dags för Eric Strand, som har varit med och pratat om guld. Så har vi en frågestund på kvällen då, via nätet. Man sitter med sin app eller telefon. Det är som en FikaTillsammans på riktigt. Så i höst kommer vi nog inte köra FikaTillsammans live, så som vi gjorde i våras på plats, utan vi kommer köra digitalt. För de som stödjer oss via Patreon så är det utan kostnad, så klart. Så patreon.com/RikaTillsammans eller bara titta på länken i anslutning till avsnittet.

Med det vill jag bara säga stort tack för denna veckan och hoppas att vi ses nästa söndag också.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Få det bästa från bloggen till din mejlkorg en gång i månaden

Om du gillar det vi skriver och producerar på bloggen får du mer än gärna prenumerera på vårt månatliga nyhetsbrev. Det är gratis och vi försöker i varje brev ta upp den senaste månaden bästa artiklar, några korta tips och lite annat smått och gott.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Tack för den här veckan och på återseende nästa!
Jan

Avsnittet Ramit Sethis 10 regler för ett rikt liv dök först upp på RikaTillsammans.

16 privatekonomiska prepping tips – Del 2 av 2.

RikaTillsammans Jan Bolmeson

Idag avslutar vi förra veckans påbörjade artiklar om 16 tips för att göra privatekonomin mer robust och stabil. Fokus idag ligger till stor del på värdena bortom själva pengarna såsom att vara schysst mot de efterlevande, öka sitt humankapital, ha koll på viktiga papper, jobba på relationen med sin partner, satsa på hälsan men vi tar även upp saker som att ha sin investeringar likvida (ej nödvändigtvis i likvider) och minska sin skuldsättning.

Jag vill även passa på att ära den som äras bör. Förra veckans och dagen artikel är inspirerad av en artikel som bloggrannen Lars Wilderäng gjorde tidigare i år. Vi har byggt vidare på hans lista och lagt till våra egna punkter. Kombinerar vi punkterna från förra veckan ser den kompletta listan ut som följer:

  1. Ha konto och pengar på flera banker
  2. Betala dina räkningar direkt (inte lägg in, betala)
  3. Ha kontanter i reserv
  4. Ha utländsk valuta antingen fysiskt eller digitalt
  5. Gör dig oumbärlig på jobbet
  6. Minimera de passiva utgifterna
  7. Ha en buffert i form av bufferthinken
  8. Diversifiera arbetsgivare/bransch i hushållet
  9. Minska skuldsättningen
  10. Planera för billöshet
  11. Avtal, dokument och övrig info
  12. Var schysst mot efterlevande
  13. Ha likvida tillgångar (inte nödvändigtvis likvider)
  14. Jobba på relationen med din partner
  15. Öka ditt humankapital
  16. Håll dig frisk och satsa på hälsan

Jag blir väldigt nyfiken på din åsikt och uppfattning om listan. Tycker du att vi har missat något? Överdrivit betydelsen av något annat? Kommentera gärna. Det skulle nämligen vara kul att göra en uppdaterad variant på det här om något framåt. Kommentera gärna! 👍

Jag vill även passa på att tacka för förra veckans engagemang, framförallt kring betalkortet Revolut men även Klarna. Jag skulle aldrig gissat i förväg att det skulle skapa så mycket känslor – eller att jag inte var ensam i mitt ibland frustrerande förhållande till Klarna (som jag egentligen tycker är bra på många sätt). Tack även för alla tipsen om kreditkort. Jag har planerat in ett alldeles försenat ”Bästa kreditkorten”-avsnitt om ca 3 veckor och då kommer vi gå genom era tips.

I nästa veckas avsnitt kommer vi att recensera den amerikanske författaren Ramit Sethis uppdaterade bok ”I will teach you to be rich”. När vi läste boken för första gången för 10 år sedan så var det en av få böcker som redan då pratade om indexfonder. I mångt och mycket har han samma tankar precis som vi, även om han är mycket modigare än vad jag någonsin kommer att vara. Men, det kommer vi ta upp mer om i nästa veckas avsnitt. Om du vill så kan du gärna läsa med. Boken är läsvärd även om vissa delar inte rör oss i Sverige, men det är något man får ta med alla amerikanska böcker om privatekonomi.

Tack än en gång för allt engagemang och jag ser fram emot att läsa dina kommentarer till veckans lista med tips!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till dagens avsnitt:

  • 00:00:17 – 16 privatekonomiska prepping-tips
  • 00:05:45 – Sammanfattning av förra veckans tips
  • 00:07:00 – Tips 9. Minska skuldsättningen
  • 00:10:42 – Hitta din rätta balans mellan belåning och amortering
  • 00:14:20 – Tips 10. Planera för billöshet
  • 00:17:02 – Tips 11. Avtal, dokument och övrig info
  • 00:20:34 – Tips 12. Var schysst mot efterlevande
  • 00:23:31 – Gör det enkelt med smidiga appar för lösenord
  • 00:26:43 – Vita Arkivet
  • 00:30:09 – Registrera dig i donationsregistret med BankID
  • 00:31:09 – Tips 13. Likvida tillgångar
  • 00:34:07 – Tips 14. Jobba på relationen
  • 00:37:11 – Samspelet mellan ekonomi och parförhållande
  • 00:40:16 – Diskutera och komplettera
  • 00:42:24 – Bästa skyddet mot bostadsbubblan
  • 00:43:41 – Tips 15. Öka ditt humankapital
  • 00:47:24 – Tips. 16. Håll dig frisk och satsa på hälsan
  • 00:50:11 – Ett råd från äldre generationer
  • 0:51:57 – Läs mer om finansiella strategier i följande avsnitt
  • 00:54:47 – Häng med i konversationen

Tidsangivelserna matchar bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen. Dock är differensen max ca 1 minut.

Transkribering av dagens avsnitt

För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Avsnitt 113

JB: Idag är det dags för avsnitt 113 och detta är ju en fortsättning på förra veckans avsnitt. För den som kommer in ny, hur skulle du sammanfatta förra avsnittet?

CB: Jag är sämst på sammanfattningar, Jan. Men hur man kan förbereda sin privatekonomi för om det skulle hända någonting, är det en ok sammanfattning?

JB: Absolut. Att det handlar om hur man gör sin ekonomi uthållig och robust. Då pratar vi för en gångs skull inte så mycket om investeringar, för det pratar vi alltid om i vanliga fall. Detta handlar mer om hushållsekonomi. Dagens avsnitt är då helt enkelt en fortsättning på förra veckans avsnitt. Det bygger på bloggrannen Cornucopias lista, som han gjorde 21:a mars, där han kom med 10 tips. Sedan har jag gått och klurat på den här och tyckt att den var skitbra, men det var vissa saker jag inte höll med om. Jag tyckte också att det saknades några tips, som jag har lagt till. Istället för hans 10 blev det 16. I förra avsnittet gick vi igenom de första 8 och idag tänkte jag att vi går igenom de sista 8.

CB: Man blir nyfiken på vilka tips du inte höll med om riktigt, men du kanske kan ta det sedan.

JB: Jamen, det kommer. Ett av de jag inte höll med var ju det här att man skulle göra sig oumbärlig på jobbet, så att man inte kan få sparken. Att arbetsgivare har rätt att undanta människor från LAS. Men om man är ovärderlig på jobbet, då blir man fast i den positionen. Man kan inte göra karriär då. Vem ska då göra de uppgifterna om man är oumbärlig? Så det var till exempel en av de jag inte höll med om riktigt. Annars håller jag med om det mesta. Så detta är helt enkelt 16 tips för att ha en mer uthållig privatekonomi, så att man kan hantera vissa scenarion. Det pratade vi också om i förra avsnittet, att detta är inga zombie-apokalyps-scenarion, att världen kommer gå under.

Detta handlar om ganska vanliga scenarion, som att inte komma åt BankID, för att internet-uppkopplingen inte funkar. Eller att banken har IT-problem. Egentligen är saker som faktiskt har hänt under de senaste 10-15 åren. Så det är tips för att förenkla livet. Jag vill också säga det som jag sa i förra avsnittet, att jag hatar egentligen list-avsnitt, eller listor med typ tre tips för en platt mage till förra sommaren. Funkar tips-listor för någon?

Antingen är de på så låg nivå att alla känner till dem, eller så är de omöjliga att göra, för då ska man gå upp halv fem på morgonen och göra en timmes yoga, sedan ska man göra en timmes meditation och äta vegetarisk shake. Det är ingen som gör det. Mitt tips här är att se det som en inspiration. Gör man en av grejerna på den här listan, så har man gjort mer än vad de flesta gör. Sedan kan man kanske komma tillbaka till ett avsnitt i framtiden.

16 privatekonomiska prepping-tips

JB: Det är precis som vanligt – avsnittet är inte sponsrat, men vi kan ibland nämna sponsrade länkar. Då säger vi det och så är länken i anslutning till avsnittet. Det är så vi finansierar bloggen och det kostar dig ingenting. Det är också viktigt att säga att innehållet och det vi pratar om, det ska inte ses som finansiell rådgivning. Det är allmän information. Det ska heller inte uppfattas som finansiell rådgivning. Sedan naturligtvis att bara för att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Framtiden innehåller alltid en osäkerhet. Detta bygger ofta på information som vi har sammanställt, som vi bedömer tillförlitlig, men vi kan inte ge några garantier.

JB: Förra veckans tips var att ha konton på flera banker – att inte vara begränsad till en bank, att betala räkningarna direkt när de kommer och inte bara på förfallodatum utan redan idag. Det var att ha kontanter i reserv, lite i plånboken, hemma eller i bilen, om inte kortet skulle funka. Att sprida och ha lite utländsk valuta, till exempel dollar eller euro är ju mest relevant för oss här. Sedan var det det här att göra sig oumbärlig på jobbet.

Nummer sex, minimera de passiva utgifterna, så att du kan minska omställningstiden. De passiva utgifterna är för många de här fasta kostnaderna som man har. Sedan pratade vi om det här med buffert och bufferthinken. Och slutligen att diversifiera arbetsgivarna i hushållet, att man kanske inte behöver jobba på samma företag eller i samma bransch. Det var förra veckans tips och då ska vi ta tips nummer nio.

Sammanfattning av förra veckans tips

CB: Varför har du Göran Persson citat här?

Den som är satt i skuld är icke fri.

JB: Jag såg faktiskt ett mycket bättre citat för ett tag sedan. Att den som är satt i skuld är grek. Det tyckte jag var väldigt roligt. Nej, men skämt åsido, det är inte Göran Perssons citat från börjat, men jag tror att det var han som gjorde det berömt. Frågan är om det inte finns en bok med den titeln, faktiskt. Men om jag ska motivera så tänker jag så här att det finns en klassisk företagsregel som heter ”utan skulder kan man inte gå i konkurs”.

CB: Stämmer det? Det bara var någonting som slog mig där, inte genomtänkt överhuvudtaget, men om har ett företag… Som han som sålde glitter, send glitter to your enemies, han fick så stor förfrågan.

JB: Du får berätta vad det var, det var en australiensare som hade som affärsidé att man skickade hem ett kuvert med sådant här glitter som sätter sig överallt till sin fiende.

CB: Ja, svårt att få bort även i duschen. Då skickar man det till sin fiende, som får det på sig, och då vet alla.

JB: Och så var det någon amerikansk tidning som skrev om detta på nätet, och så fick han så sjukt mycket beställningar. Han gick inte i konkurs, men han fick tacka nej och han tyckte inte att det var kul längre. Så han lade ner eller sålde företaget. Konkurs är om driver ett företag eller privatperson, man kan gå i personlig konkurs också, så handlar det om att du är skyldig folk pengar. Och de andra människorna får inte betalt, så de ansöker om konkurs, så de sätter dig i konkurs. Ofta i Sverige tror jag att det är Skatteverket som sätter företag i konkurs, för att de inte betalar sina skatteskulder. Så om du inte är skyldig någon pengar, så kan du inte gå i konkurs.

CB: Det är så sjukt bra att få den här undervisningen, i samband med att man ville höra hur man själv ska minska sin skuldsättning.

JB: Ja, precis. Och då tänker jag så här att det är alltid skulder och framför allt de höga räntorna, eller räntorna som hänger ihop med skulderna, som tvingar en till dåliga beslut. Jag har varit med om detta i företag många gånger, att man till exempel inte har haft likviditet, eftersom man inte har haft pengar på kontot i företaget när man var tvungen att betala sina räkningar. Så vet man att det kommer in pengar om 30 dagar, men fakturorna förfaller om 10 dagar, då måste vi sälja fakturorna. Men då får vi bara 98% av pengarna för fakturan, men vi får det idag.

Tips 9. Minska skuldsättningen

JB: Man ser det i Lyxfällan också, att om man har skulder så får man dåliga lån, dåliga lån har högre räntor, som gör att man får en sämre ekonomisk situation. Så det är det som man menar med att den som är satt i skuld inte är fri. För man är hela tiden ansvarig mot någon annan, eller någon annan kan ställa krav. Sedan tänker jag också att detta med skuldsättning är en risk om till exempel inflationen, och därmed räntorna, drar iväg. Det pratar man mycket om nu. Vi har låga räntor, men vad händer om räntan går upp till 3-4%? Som borde vara normal ränta. Vad händer om den går upp till 7%?

Om man bara tar det från ett riskperspektiv så vill man inte ha några skulder. Men samtidigt har man det som vi pratade om… alternativkostnaden. Att om jag betalar ett lån idag, om jag tar till exempel en hundralapp och jag betalar mitt lån som har 1,5% ränta, då tjänar jag bara 1,50. Alltså jag slipper betala 1,50 nästa år. Men hade jag placerat långsiktigt i aktier kanske jag hade fått 8%. Detta har vi pratat mycket om i andra avsnitt, i det här avsnittet som heter ”Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna?”. Jag brukar säga att en bra balans här är att amortera kanske 1-2% om året. Att följa det här amorteringskravet. Vill man läsa, lyssna eller titta på det så är det avsnitt 102 och 108.

Hitta din rätta balans mellan belåning och amortering

En klassiker, att minska risken här, förutom då att amortera, det är att binda de här räntorna. Jag har varit med i många situationer, både vi har gjort det med vårt bolån, och jag har varit med i flera företag som har lånat pengar, att man har delat upp lånet i tre delar. Att man har bundit ett på fem år, en tredjedel på tre år och en tredjedel rörligt. Eller till exempel 30-30-40. Du ser väldigt frågande ut?

CB: Jag zonade ut en stund där, sedan kom jag tillbaka och tänkte: ”Vad är det vi snackar om egentligen?” Man ska bara minska sin skuldsättning. Kan vi bara stanna vid det, att man minskar sin skuldsättning genom att av sina lån? Man ska absolut inte ha kreditkortslån eller så?

JB: Men det är inte så svartvitt och det är det jag försöker säga. Man bör amortera, men man behöver inte amortera mer än 1-2% om året, om man kan investera de pengarna istället. Det är mycket smartare. Så man kan inte bara säga åt folk att amortera och skita i allt annat. Då blir det den där tre-tips-listan i Expressen. Jag har i alla fall lite mer att säga om att minska skuldsättningen, så jag tänker ta min sista grej här.

Ett tips som vi fick från Henrik Tell, som är finansiell rådgivare, han berättade också om till exempel att leka i sin ekonomi, som att man har en ränta på 5%, när räntan kanske egentligen bara är 1,5%. Då använder man de resterande 3,5% till en högre ränta till att antingen extra-amortera eller investera. För på det sättet ökar då räntan till 5%, då kommer man inte märka någon skillnad i sin ekonomi. Det tyckte jag var ett ganska smart tips.

Tips 10. Planera för billöshet

Bilen innebär jämte boendet de absolut största utgifterna i en privatekonomi.

JB: Då tänker jag så här att bil är den största kostnaden som de flesta har. Oftast är den ganska enkel att göra av sig med i normala tider, men i en kris när många har kris samtidigt kan det bli tufft att sälja bilen på Blocket eller att få ett schysst pris för inbyte eller så.

CB: Jag tänker att det är säkert en del som sitter och tänker att de aldrig skulle kunna klara sig utan bilen. Så kan det vara, att man behöver den för att åka till jobbet och så.

JB: Precis. Saken är ju den att det handlar om att balansera. När vi flyttade var ett av våra krav att vi ville ha allt inom 1000 meter. Vi vill ha barnavårdscentral, Ica, skola och allt sådant inom 1000 meter. Egentligen är det så att vi skulle klara allt på gångavstånd, för vi bor ganska centralt. Men å andra sidan har vi fått betala en premie för det, minst 2-3 miljoner extra i huskostnader. Vi hade kunnat valt ett billigt boende ute på landet, men då kanske vi hade behövt två bilar och alla kostnader det innebär. Det är en balans mellan boende och behov av bil. Men där tänker jag också att är bilen betald, som den tyvärr inte är för de flesta, så kan man bara ställa av den. Då har man inga kostnader.

Jag vet inte riktigt hur det går till när man ställer av en bil. Men man jag tror att man kontaktar en myndighet, typ bilregistret eller transportstyrelsen, så säger man att man inte ska använda sin bil och att den inte kommer vara ute i trafik. Då slipper man betala skatter, försäkring och alla de grejerna. Värdeminskning kommer du fortfarande ha.

De som äger elbil… Det är många nu som tänker på det där att det är billigt med el – mycket billigare än bensin – men där tänker jag också att på skatten. När vi inte tar ut skatt på bensin kommer vi ta ut skatt på el. Man får räkna med att även en elbil kan innebära vissa kostnader.

Tips 11. Avtal, dokument och övrig info

Ha bra ordning på dina viktiga papper såsom avtal, dokument och kontaktuppgifter.

JB: Detta har vi haft nytta av flera gånger, framförallt på resor. Här handlar det om att idag kan man ta kort med mobiltelefonen, alltså ta bilder. Fotografera alla viktiga papper och dokument, alltså typ passet, körkort, försäkringar. Ha allting digitalt. Att ha det i sin mejl eller Dropbox eller Google Drive eller iCloud. Vad man nu använder. Så att man kommer åt det.

Detta har jag varit med om när jag var utomlands och inte hade med mig mitt körkort, då kunde jag åtminstone ta fram det digitalt. Blir du av med passet så är det bättre att ha en digital kopia på passet än att inte ha passet alls. Så tänker jag kring det. Sedan, på samma sätt, då tvärtom, att ha utskrivna kopior på dina viktigaste digitala dokument. Om du till exempel bara har ditt försäkringsbevis digitalt, då kan det vara bra att också ha det utskrivet på papper.

Faktiskt, någonting att spara, det var när vi hade Pontus Kopparberg här i avsnitt 106-107, som hade jobbat i mäklarbranschen hela sitt liv. Då sa han också att om du säljer en bostadsrätt eller en villa, och har alla dina dokument på alla renoveringar, allt du har gjort i huset, så höjer det värdet på bostaden vid försäljning. Så det är också en sjukt smart grej att göra. Detta hade jag kunnat prata hur mycket som helst om. Jag älskar att ha ordning på papper. Jag är värdelös på papper i fysisk form, men digitalt har jag alla papper och kvitton och sådant, sedan flera år tillbaka. Det finns jättebra appar. Jag gillar en app som heter ”Scanner Pro”.

CB: Ja, den använder vi mycket. Men jag tänker också på det att jag som inte visste förut, att om ditt hus brinner ner och alla dina prylar försvinner, då får man inte ut så mycket från försäkringsbolaget om man inte har kvitton på grejerna som man har köpt. Så allt som är lite dyrare, de kvittona scannar vi också.

JB: Ja, försäkringsbolaget vill ju ha kvitto på allt man har köpt, annars kan man säga att soffan kostade 53,000. Man måste ju ha kvitto för att styrka det. Nu vet jag inte ens om det finns soffor för 53,000… Så det är det viktiga: skriv ut det som är digitalt och ha det i en pärm, och scanna det som är på papper.

Tips 12. Var schysst mot dina efterlevande

Dödsfall har en enormt stor påverkan redan innan man måste bli detektiv.

JB: Jag har ju varit med om när min pappa dog, när jag var 13. Jag minns att mamma fick leta efter en massa papper. Pappa hade en pärm med papper, men de är ju aldrig kompletta, om det ens finns en sådan pärm. När du och jag har pratat om testamente till exempel, så är det jättemånga som säger att de inte vill skriva sitt testamente, för att då är det som att de skriver under sin egen dödsdom ungefär.

CB: Ja, det kan jag känna. Har inte lust att fundera på efterlivet. Men är det inte intressant att det brukar vara en person i ett hushåll som har koll på alla grejerna, för det mesta. Den andra har inte det. Men det är inget konstigt egentligen, för den positionen kan egentligen bara has av en person, eller att man alternerar. För vi har alternerat vem som betalar räkningar, ett tag, men det behöver vara en person som tar fullt ansvar. Om det är delat ansvar kanske vissa räkningar hamnar mellan stolarna, eller att man inte riktigt har koll på papperna.

JB: Jag personligen tror inte på delat ansvar. I styrelser som jag arbetar så har vi kallat detta för ”Östersjöproblematiken” – alla ansvarar för Östersjön, och där med är ingen ansvarig. Utan det behöver vara en part. Sedan behöver den parten, och här är jag inte så himla duktig, inkludera de andra i det som har gjorts. Som att inkludera dig att nu har vi gjort de där grejerna.

Att ha bra ordning på papperna det var ju förra tipset. Då tänker jag också till exempel på det här med livförsäkring, som vi pratade om i tips sju, och testamente. Jag tror på att om jag skulle dö, så kommer det vara så stor förändring i ditt och tjejernas liv. Att då börja sitta och leta efter försäkringspapper… det är inte att du vill sitta och ringa runt till tio försäkringsbolag. Då tänker jag att det är schysst att vi har pärmen med viktiga papper, och där har vi försäkringssammanställningen. Vi har det digitalt. Då kan man bara gå in där och kolla vilka bolag som behöver kontaktas. Sedan är det färdigt, eller man kan be någon om hjälp. Det känns som att du är så utzonad idag?

Gör det enkelt med smidiga appar för lösenord

CB: Nej, jag är inte utzonad, jag tänker mer på att det finns en annan grej där, att har man det digitalt så måste man på något sätt dela ett lösenord med den andra. Man kan inte bara ha saker digitalt och sedan är det svårt att komma åt det.

JB: Där använder ju vi LastPass. Det gillar jag jättemycket. Det är en app. Man loggar in på ett ställe och därifrån hämtar man alla sina andra lösenord. Det funkar iPhone, i webbläsaren och så. Fördelen är att om någon frågar mig vad jag har för lösenord till Gmail – ingen aning. Inläggning till Nordnet? Ingen aning. Det enda jag vet är mitt lösenord till LastPass och sedan finns alla lösenord där.

Om det blir en dataläcka att Nordnet blir hackat och alla lösenorden kommer ut, då är det bara lösenordet till Nordnet som har gått förlorat. Det är inte samma lösenord vi har på Avanza och alla andra ställen. Det jag tycker är coolt med LastPass det är att de har en sådan här funktion där jag har lagt till dig som nöd-kontakt. Och då kan du ansöka, närsomhelst, om tillgång till mitt konto. Om jag inte tackar nej till det, så kommer du få det om 14 dagar. På det sättet funkar det i den situationen; om jag skulle gå bort, så får du tillgång till alla mina lösenord. Sedan är det ganska smart, för vi har även skrivit ut det lösenordet och lagt det i bankfacket, så man kan åka dit.

CB: Jag inser att jag inte har koll på vart bankfacket ligger, men vi får ta det sedan. Jag hade säkert hittat det.

JB: Ibland är det så roligt när vi gör de här podd-avsnitten, för när vi sitter här och pratar så kommer vi på grejer vi inte har pratat om. Och om vi inte har pratat om det, som är lite nördiga på det här, så är väl sannolikheten att vi inte är ensamma. Eller, så är vi bara ensamma i världen och alla andra har pratat om det här. Så det var LastPass. Vi har inte ens någon sponsrad länk till det. Det finns också andra sådana tjänster, men vi gillar LastPass.

I den här pärmen tänker jag också att man ska ha sammanställning… Förutom då på viktiga papper, försäkringar och testamente, så tänker jag att man ska ha en sammanställning av sina tillgångar. Skulder kommer alltid någon annan ha koll på åt dig. Men tillgångarna. Särskilt om man har lite sådana här övriga tillgångar, alternativa. Alltså, om man har Trine till exempel, Better Globe eller guld någonstans. Alltså, sådant som inte dyker upp i svenska register, på ett enkelt sätt. Så det vill man också ha en sammanställning på.

Fonus och Vita Arkivet

JB: Näst sist, så tror jag också att det finns ett Fonus-dokument. Jag gillar ju Fonus, begravningsbyrån. De har det som kallas för Vita Arkivet, som jag ska prata om strax, men framför allt tycker jag att de har världens bästa slogan: ”Vi finns här om du behöver oss”. Skönt att det är valbart, om man ska dö eller inte. Sedan har jag sett att de har börjat ändra på det de senaste åren, och skrivit när du behöver oss, men jag tyckte att det var roligt när de skrev om.

Skitsamma, de har i alla fall något som kallas för Vita Arkivet, både som digital tjänst eller som papper. Detta papper kan man då fylla i och det är schysst mot de som är efterlevande. Där står det hur man vill ha sin begravning, hur man vill att klädseln ska vara, den här musiken vill jag ska spelas, ska det vara kremering eller jordfäste, ska det vara ceremoni, och så vidare. Det är typ 50 frågor. Man kan även ta det i pappersform. Jag lägger ut en länk till det.

Apropå det här att det finns grejer vi inte har pratat om, så vet jag inte hur du skulle vilja ha det. För vi har inte riktigt pratat om det.

CB: Nej, men jag har sagt det någon gång, när vi kom hem från Ica och skulle öppna dörren, då sa jag: ”Jag vill förresten bli kremerad.” Och så vill jag att två olika läkare ska dödförklara mig. Tänk vilken mardröm när man ligger där och ska skjutsas in i spisen, om man inte är död. Jag vill inte ge folk några visuella bilder, men för mig kändes det skönt om två olika verkligen kunde säkerställa att jag inte bara var inne i något superkoma. Jag får väl skriva in i Vita Arkivet hur det ska vara.

JB: Detta är också schysst, för då slipper den andra fatta en massa beslut. Det är ett engångsjobb, det är färdigt. Återigen, inget samarbete med Fonus. Finns det någon annan sådan tjänst? Jag tror att det skulle finnas någon digital tjänst… Det var någon start-up som skulle göra det. Om det är någon av er som läser som vet, kan ni inte skriva en kommentar om det? En tjänst som gör allt sådant här. Då kan man idag också skriva om man vill att Facebook-sidan ska tas bort eller om det ska bli en minnessida, och så vidare.

Registrera dig i donationsregistret med BankID

JB: Sista punkten här är gällande att vara schysst mot sina efterlevande, är att uppdatera sina uppgifter i donationsregistret. Där kommer en åsikt. Oavsett om du tackar ja eller tackar nej – ta ett beslut. Man kan tacka nej till att bli organdonator. Jag vet inte, där har vi nog olika åsikt. Jag är så här, jag är död, ta vad ni vill. Kan ni rädda livet på någon så är det väl skitbra.

CB: Ja, jag kan också tänka mig det. Men då får det vara två olika läkare som fastställer att jag är hjärndöd då eller vad det är för någonting.

JB: Igår så åkte jag med en taxi-chaffis, som hade fått nya njurar här i Malmö. Han var helt supertacksam för det. Så, det tycker jag att man ska göra. Det kan vara en grej man gör när man lyssnar. Allt går att göra digitalt med BankID, så man loggar in med sitt BankID, så är det färdigt.

Tips 13. Likvida tillgångar

I en kris är ofta likviditeten det som tar slut först. Inte ovanligt att det är svårt att avyttra tillgångar.

JB: Detta är ungefär lite som kontant-grejen, fast vi tittar på sparandet och investeringarna. Här skulle jag säga så här att frågan att ställa sig är: ”Kommer jag kunna sälja mina tillgångar i en kris?” Till exempel, under finanskrisen 2008 gick inte det, då var det svårt att sälja aktier, fonder, strukturerade produkter… Alltså, Riksbanken kunde inte ens sälja svenska kronor för att få dollar. Det var ingen i hela världen som ville ha svenska kronor. Det var det Eric berättade i ett avsnitt, att svenska Riksbanken var tvungen att sälja delar av vårt guld, för att få US-dollar. Då var guld super-likvitt; det går alltid att sälja och få någonting annat för det.

Men om vi tar Trine till exempel… Jag älskar ju Trine, där man finansierar solceller. Det är klimatsmart. Vem ska köpa mina Trine-andelar? Det är ingen som köper dem ens idag, och då är det inte ens kris. Utan jag måste vänta mina två år tills projektet har löpt ut. Det är det som är ett stort problem med många alternativa investeringar, som Tessin och Savelend.

Så det är viktigt att man utvärderar sin portfölj även ur det perspektivet, om det är en likvid tillgång eller inte. Och då kan man säga att ju större aktier, ju större fonder, desto enklare att likvidera. Men små, udda aktier… ingen hit. Bra, sedan tänker jag också på stora tillgångar som man ofta har. Materiella tillgångar, som sommarstuga, bil, båt. Det kan bli omöjligt att sälja. Det har jag sett i flera kommentarstrådar och så, att folk har försökt sälja, men det går inte i vissa perioder. Inte bara i kris, utan även i vanliga perioder.

Det kunde man också se i Lyxfällan. Om man har köpt en stereo och så hamnar man i en kris och då får man tillbaka en tiondel när man ska sälja den. Det var det vi pratade om innan också, att det är dyrt att ha mycket skulder. För du måste sälja en bil till vrakpris. Lyxfällan är ett fantastiskt tv-program att titta på, om man vill se det där, hur även kloka ekonomiska beslut i den situationen är dåliga ekonomiskt.

Tips 14. Jobba på relationen

De flesta skilsmässor är onödiga och de är oftast en privatekonomisk katastrof.

JB: Vill man verkligen skydda sig mot den största privatekonomiska katastrofen, då ska man jobba på sitt förhållande.

CB: Då tänker folk att det behöver man väl inte. Är man förälskad eller gillar man varandra så gillar man varandra, men så enkelt är det inte. Det är så mycket som kan komma vägen för det där, ens relation. Om man är tillsammans flera år… man kanske till och med har barn och så, oavsett så är man upptagen i livet. Man hinner kanske inte prata så mycket som man borde. Vi har ju till och med få lägga in ”middag i månaden”, för att vi ska hinna snacka ordentligt. Det är vårt sätt att jobba på relationen. Vi har andra grejer också. Förr eller senare kommer det saker som förstör. Det låter lite hemskt, men så är det.

JB: Som någon listade ut, så går man kanske inte till en parterapeut det första man gör. Men efter att vi gick där för något år sedan, när vi hade en kris, så var det bra. Jag tror att man ofta går dit för sent. Jag rekommenderar verkligen att lyssna på avsnitt 111. Det var roligt det Tommy sa också, att ofta är det så att mannen är negativ när de först kommer dit, men efter ett samtal så brukar det vara bra.

CB: Ja, han menade det att mannen tror ofta att han ska få skulden för allting. Men det händer inte hos parterapeuter.

JB: Inte hos en duktig parterapeut, i alla fall. Detta hänger ihop med många av de andra riskerna. Säg att man skiljer sig, så måste man sälja huset, och så är huset överbelånat. Det kan ställa till ekonomin för 20 år framåt. Det har jag också hört från kompisar som har jobbat som rådgivare på bank, att en av de vanligaste frågorna de får, oftast tyvärr av kvinnor, det är: ”Har jag råd att skilja mig?” Och det är ganska tragiskt på sätt och vis, tänker jag. Så där handlar det ju om… Jag tror det var Länsförsäkringar som pratade om att man vill ha ett ”frihetskapital” och att man är tillsammans för att man vill, inte för att man måste. Framför allt inte av privatekonomiska skäl.

Samspelet mellan ekonomi och parförhållande

JB: Sedan var det också roligt, för när vi hade Tommy här så ville jag så gärna att han skulle säga att ekonomin är den stora anledningen till att folk skiljer sig. Men han ville inte gå dit. Han sa att den största anledningen var distans och otrygghet. Det var så skönt i det avsnittet också, att allt kom tillbaka till att… Så här, problem i ekonomin, att man inte pratade, var egentligen en feedback på att man inte hade en trygghet i förhållandet.

CB: Jag ska säga att jag tycker inte att det är så superenkelt. Kring ekonomi har vi alla olika sanningar som vi tar med oss från att vi är små kanske. Sedan är det dessutom så att man kan ha känslor kring pengar, för att man kanske var dålig på att hantera det när man var yngre. Då tror man att man är det alltid. Jag lärde mig inte att hantera pengar när jag växte upp. Sedan har jag dessutom ett beteende där jag tycker om att komplettera saker i huset och för mig själv och barnen och för dig hela tiden. Man kan inte ha hål i tröjorna, sådana saker. Då går det åt pengar.

Jag vet hur man spenderar pengar, plus att jag har eller har haft en sanning om mig själv som säger att jag inte är duktig att hantera pengar. Men det är ingenting som jag har gått och berättat för dig i första läget. Jag har inte ens fattat det själv. Så det är större det här med att prata om ekonomi med sin partner, än vad man tror. Det är inte bara så att det är obehagligt att ha pengar på kontot eller pengar ska rulla. Man går inte dit. Man vet inte ens hur man ska förklara hur det känns kring pengar. Det gäller att lära känna sig själv och inte skämmas för sitt beteende kring pengar. Då kan man prata.

JB: Jag håller med. För oss har ju det varit en process i många år. Jag ville till och med skicka dig på kurs för att du skulle lära dig att hantera pengar.

CB: Du tyckte inte att jag var dålig på att hantera pengar. Du visste bara att jag hade ett väldigt ansträngt förhållande med pengar.

JB: Och det har vi alla, på ett eller annat sätt.

CB: Ja, det är som ett tvångsbeteende på något vis. Antingen vill man spara, eller så ska pengarna rulla. Är det någon som är mittemellan? Det är det säkert.

Diskutera och komplettera

JB: Om vi tittar på vår omgivning så är en vanlig utmaning par har att den ena vill investera och ta risk och den andra vill inte göra det. Då blir det konflikt. Så vad är målet? Jo, båda vill ha ett bra liv. Det är den gemensamma faktorn. Den som vill investera och ta risk vill ju göra det för att få mer pengar och kunna ha ett bra liv. Den som inte vill investera har egentligen samma mål också. Man vill ha ett bra liv, men man vill inte ta risk.

Jag tror att kan man bara enas om att man har samma mål, att ha ett bättre liv, så kan man säga att sanningen ligger inte hos någon av dem, utan den ligger i mitten. Egentligen är den stora fördelen att de har båda sidorna. De har den som skulle kunna utvärdera det utifrån ett negativ-risk-perspektiv och de har den som kan utvärdera det från ett möjlighetsorienterat perspektiv.

CB: Ja, och då måste man ju prata. Låt oss nu bara etablera en sak: Vi har ont om tid. Det är alltid någonting annat som ska göras, än att man ska prata med sin partner. Men då får man ta sig tid. Alltså, ta en ostbricka och vad det nu är man vill dricka till, och snacka. Vi är inte superduktiga på det, och därför fick vi lägga in det i kalendern. För att det alltid är någonting annat som ska göras. Då måste man snacka och inse att man kompletterar varandra.

JB: Jag tror att det handlar mycket om att komplettera. Nu blev det mycket om relationer. Jag tror att vi behöver göra ett avsnitt om detta och prata med någon. Eller om du som lyssnar, läser eller tittar känner någon som är jätteduktig på det här. Skulle gärna vilja ha någon psykolog eller så. Vi hade ju Elin Helander här, men vi var inte riktigt inne på det här då. Detta är ett avsnitt, definitivt.

Bästa skyddet mot bostadsbubblan

CB: Vi inser att vi behöver göra ett avsnitt om det här. Det kanske bara är en halvtimme långt, men i vilket fall behöver vi gå in på det här hur man jobbar tillsammans i ett förhållande, kring pengar.

JB: Precis, jag brukar också säga att jobba på relationen är det bästa skyddet mot bostadsbubblan. Så länge man inte behöver sälja så är det inte ett problem, men om du hamnar i en skilsmässa så måste sälja. Jag såg någonstans att väldigt många hus säljs till följd av skilsmässa. Vi köpte vårt hus av ett par som renoverade järnet och gjorde jättefint och sedan skilde de sig. Trist, men bra för oss.

Sedan då slutligen den sista punkten är att för oss har det verkligen vart värt att investera tid och pengar i parterapi. Jag kommer ihåg att jag också tänkte på det efteråt, när vi ändå hade löst vår grej, att även om det kostar 1500 spänn, och det känns dyrt just då, så kan man jämföra det med hur mycket det skulle kosta att dela upp ekonomin och sälja huset till förlust för flera hundra tusen. Då är 1500 ganska billigt. Man kan verkligen se det som en investering.

Tips 15. Öka ditt humankapital

Vårt jobb över tid är att skifta vårt humankapital när vi är unga till ett finansiellt kapital när vi blir äldre.

JB: Då tänker jag så här att vi gjorde avsnitt 87 med Paolo Sodini, som är professor på Handelshögskolan. Då introducerade han det här konceptet humankapital, vilket är värdet på alla dina färdigheter, kunskaper, erfarenheter, utbildning och den framtida inkomsten du kommer kunna ha till följd av det här. Då sa han att en genomsnittlig 25-åring i Sverige har ett humankapital på ungefär 10 miljoner. Det är den mängden pengar man kommer få ihop under sin livstid, till följd av sin utbildning och det man kan och hela det där. Det är det humankapitalet som vi använder som garanti för att låna på vår bostad. Det är därför du får låna pengar till en bostad när du är 30, medan en 70-åring inte får ett banklån, för att humankapitalet är lågt.

Då ser jag det som att man börjar med ett högt humankapital på 10 miljoner, och man har typ 0 i tillgångar, för att man har till och med studieskulder. Så är mitt jobb att fram tills jag är 65… eller när jag har går i pension kommer mitt humankapital vara värt 0. Då ska jag ha ett finansiellt kapital på kanske 10 miljoner. Så jag ska växla humankapitalet mot ett finansiellt kapital. Värdet på det här humankapitalet förändras ju över tid. Säg att jag har lärt mig jättemycket på ett verktyg som heter Mammut, så är jag skitgrym på det. Men sedan om fem år så går Mammut i konkurs, och då är värdet på de färdigheterna och den erfarenheten 0. Då skulle jag behöva lära mig något nytt verktyg för att öka värdet på mitt humankapital.

Steven Covey pratade i boken ”Att leva och verka till 100%” (7 Habits of Highly Effective People) om konceptet att vässa sågen. Att kontinuerligt vässa sågen och yxan, så att du inte bara står där i skogen och hugger ditt träd. Vässa sågen så det går effektivare att hugga ner det där trädet. Det kan vara att man går utbildningar, lär sig nya saker, läser facklitteratur, skaffar mig andra erfarenheter, går kurser i andra ämnen, allt… Jag tror det handlar mycket om utbildning och att testa på olika saker. Testa att byta jobb, testa nya hobbies. En massa sådana saker.

Jag tror till exempel att det är det som har gjort dig och mig framgångsrika med många grejer, att vi gillar att lära oss nya saker hela tiden. Vi har alltid en kurs inbokad varje år. Vi har alltid gillat att läsa böcker, etc. Blir det då kris – ju högre humankapital du har, desto lättare kommer du få jobb.

Tips. 16. Håll dig frisk och satsa på hälsan

Som frisk har man tusen önskningar, som sjuk har man bara en.

JB: Jag tyckte den var jättebra. Jag tänkte att den skulle vara ”right up your alley” också. Jag har sett att många som har ekonomiska problem har ofta en sjukdomsbild med. Sjukdom och skilsmässa förstår en privatekonomi. Det är många gånger katastrof. Sedan är det också det perspektivet att vad är det för mening att ha en massa pengar om man inte kan använda dem? Dessutom, som vi pratade om i förra punkten om humankapitalet, så är det dessutom vår förmåga som vi använder som inkomstkälla. Det är det vi använder för att tjäna pengar.

Om man är sjuk då kan man inte göra det. Eller en annan klassiker, att nu jobbar jag 80-timmarsveckor och jag har inte tid att träna eller äta bra, för att jag måste jobba.

CB: Ja, jag tänker också på det att man kan bli utbränd. Det är ju heller inte bra för ekonomin. Om vi ska ta det från den vinkeln. Vad kan man själv göra för att inte bli utbränd? Det är ju den stora frågan. Jag tror att – nu riskerar jag att göra mig ovän med Sveriges befolkning – men man får inte gå över sina egna gränser. Det är lite det det handlar om när man blir utbränd. Man har gått över vissa gränser och inte lyssnat när kroppen eller hjärnan har sagt ifrån. Man är för trött, man går över den gränsen och pushar på ändå, liksom. Eller vilar inte på ett sätt som gör att man återhämtar sig.

JB: Tony Robbins brukar ju säga att först kittlar livet dig med en fjäder. Om du inte lyssnar då, så kommer du få en tegelsten i huvudet. Om du inte lyssnar när du får tegelstenen i huvudet, stå inte i vägen för tåget. Det är väl så det går till.

CB: Ja, man får olika tecken. Först kanske subtila på att man borde ta det lite lugnare. Man behöver kanske ägna sig åt hobbies eller någonting för att kunna helt koppla bort saker. Men lyssnar man inte på de signalerna, då kommer man till slut gå in i någon slags vägg. Vad jag förstår är det väldigt svårt att komma tillbaka sedan, för vissa.

Ett råd från äldre generationer

JB: Jag tror att det där också är jättesvårt, för det handlar om vad som ligger under. För det där pratade vi om i avsnitt 94 när jag hade varit på meditationsretreat på BaraVara. Jag är skitdålig på det här. Jag kör ju i 110 och jag har kört i 110 i 20 år. Men då har ju delvis det beteendet kommit ifrån att det har varit för jobbigt att känna efter. Och kan jag då jobba på, så behöver jag inte känna efter. Ska jag då ta det lugnt för att inte bli helt utbränd, men jag blir hellre utbränd än att känna efter.

CB: Ja, det kan du känna nu, men sedan när du är utbränd då behöver du ändå känna efter. Plus att du då inte orkar någonting.

JB: Absolut. Vi har ju haft människor i vår omgivning som är utbrända, och det är läskigt. Hjärnan säger någonting och kroppen orkar inte. Jag tror att detta handlar också utifrån ett hälsoperspektiv. Vi hade ju Jonas här, som är VD på fondroboten Opti. Han sa ju också att när han hade sålt sitt ena företag så hade det vissa privatekonomiska konsekvenser. Då spenderade han tid med äldre och rådet alla äldre gav honom var att satsa på hälsan. Det där är väl jag lite rädd för, för allting i min kropp funkar ju. Men tänk om det kommer en dag när det inte funkar? Och ändå tar jag inte hand om den. Ja, vi får ta hit en PT.

CB: Vi jobbar på det nu. Nu när jag ska börja träna så känner du dig lite inspirerad. Jag upplever det som det, att du är öppen för ett bättre leverne.

Läs mer om finansiella strategier i följande avsnitt

JB: Absolut, jag är alltid öppen, sedan får vi se. Det var det sista. Det är några saker vi inte har pratat om. Vi har med flit inte pratat om det finansiella, med portföljer, riskspridning, andel räntor och aktier och sådant. Eller, det vill säga, hur förbereder man egentligen sin portfölj för en 50% nedgång? För det kommer komma en 50% nedgång.

CB: Vänta här nu, ska man inte bara köra på som vanligt?

JB: Jo, det är precis det som är min poäng. Det är så att med stor sannolikhet att under en 15-årsperiod så ska portföljen falla i värde med 50% två gånger. Det är inget konstigt. Men det går inte att förutse när det kommer ske, det går inte att förutspå framtiden. Därför behöver man ha en annan strategi och det är det som vi pratar om i avsnitt #47 om Fyra-hinkar-principen, vi har pratat om det i avsnitt #99 om att komma igång med sitt sparande.

Vi har pratat om detta i avsnitt 75, som är då gult ljus på marknaden. Vi har pratat om detta i avsnitt #91 och #89, som jag gjorde om portföljerna. Även nyligen gjorde vi ett avsnitt om RikaTillsammans-portföljen, avsnitt #105, som verkligen pratar om det här att ha en finansiell prepping-portfölj. Det bara slog mig nu, att RikaTillsammans-portföljen är en riktig prepping-portfölj. Det är nog därför jag gillar den så mycket.

Så, då är vi väl klara med dagens avsnitt. Precis som vanligt, gillar du det här avsnittet, titta då gärna på avsnitt 112 också, med de första åtta tipsen. Lyssnade du på avsnittet så får du gärna trycka på ”prenumerera” i din podd-spelare, så får du notiser i din telefon till exempel, i din app. Tittar du på detta i YouTube så får du gärna trycka på ”prenumerera” och den här lilla klock-ikonen eller ringklock-ikonen, så att du får notiser.

Häng med oss även framgent

JB: Sedan naturligtvis, vill vi uppskatta våra Patreons, våra patroner som sponsrar bloggen. Det är då patreon.com/rikatillsammans. Hur jag enklast kan beskriva det är att det är en liten community för er som gillar det som vi gör, vill sponsra oss lite med kanske 30, 40 eller 50 kronor i månaden. Jag brukar säga så här – som en fika. Det är liksom schysst. Det är många bäckar små för oss, men framför allt så kan vi också dela med oss av lite andra tips, som vi inte alltid kommer med på bloggen.

Ibland är det sådant som inte funkar för flera tusen människor, men vi har också haft digital FikaTillsammans, där vi har kopplat upp oss en onsdagskväll och varit 25 pers som pratat om ekonomi, ställt frågor, diskuterat. Vi har även bjudit in till lite specialprojekt som vi har haft, så vi försöker göra det lite mer exklusivt. Men naturligtvis, vårt mål att själva innehållet ska vara gratis och vara tillgängliga.

Nu när vi har gått igenom de här 16 tipsen, tycker du att vi har missat något? Är det något du tycker borde ha varit med på listan, eller tänker du lite annorlunda, eller hur gör du? Det är en jättespännande fråga. Där kan vi också säga att när du kommenterar, kommentera gärna då helst på bloggen, för då kommer det flest till nytta, eller på YouTube. Jag tror vi har fått kommentarer på alla våra avsnitt på podden, så podd-spelaren är inget bra ställe att kommentera på. Men på bloggen, på avsnittet eller på YouTube är det alltid diskussion.

Och det roliga är att det ofta är två helt olika diskussioner på YouTube och på bloggen, vilket jag har noterat. Man fångar upp olika saker. De som är på bloggen tittar inte så ofta på avsnitten eller lyssnar, utan de bara läser transkriberingen. Då dyker det upp andra typer av frågor, som ”Där sa du det där, hur tänkte du då?” Men jag får aldrig en sådan fråga på bloggen, utan på bloggen är det mer om hur andra resonerar. Jag tycker det är jättekul, jag läser alla kommenterer, alla kommenterer. Sedan svarar jag inte på alla, det är inte möjligt. Men jag läser allting i alla fall.

Så det var ett långt utlägg här. Stort tack. Tack för att du hänger med oss varje vecka. Tack för att du gör detta möjligt och vi hoppas att du hittade något värdefullt i det här avsnittet. Så ses vi nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Följande artiklar nämns, refereras till i avsnittet eller kan uppskattas av dig om du gillade den här artikeln:

Vad tänker du om listan i sin helhet?

Nu när vi har hela listan är jag nyfiken på din åsikt:

  • Har vi missat något tips?
  • Något tips som kanske inte borde ha varit med?
  • Något som du har varit med om själv?

Tack än en gång för att du läser, följer bloggen och kommenterar! 🙏

Avsnittet 16 privatekonomiska prepping tips – Del 2 av 2. dök först upp på RikaTillsammans.

16 privatekonomiska prepping tips – Del 1 av 2.

RikaTillsammans Jan Bolmeson

I dagens artikel diskuterar vi de första 8 av 16 tips kring att göra sin privatekonomi mer robust och stabil. Fokuset ligger på hushålls- och vardagsekonomi framför placerings och sparande då vi pratar om det i så många andra artiklar. Egentligen är det inget märkvärdigt utan vanligt sunt förnuft.

Äras ska den som äras bör och det här avsnittet är inspirerat av bloggrannen Lars ”Cornucopia” Wilderäng och hans artikel från mars i år. Vi utvecklar hans lista vidare, ger våra perspektiv och lägger till några egna tips – framförallt i nästa veckas fortsättningsartikel. Jag kan även passa på och rekommendera Lars blogg och böcker, faktiskt en av tre bloggar jag följer på daglig basis.

Nedan följer första åtta tipsen som vi går genom i dagens artikel:

  1. Ha konto och pengar på flera banker
  2. Betala dina räkningar direkt (inte lägg in, betala)
  3. Ha kontanter i reserv
  4. Ha utländsk valuta antingen fysiskt eller digitalt
  5. Gör dig oumbärlig på jobbet
  6. Minimera de passiva utgifterna
  7. Ha en buffert i form av bufferthinken
  8. Diversifiera arbetsgivare/bransch i hushållet

I nästa veckas avsnitt kommer vi bland annat ta upp viktiga papper och dokumentation, att vara schysst mot sina efterlevande, jobba på relationen, öka sitt humankapital och ytterligare några ämnen. Egentligen inget märkvärdigt då mycket är sunt förnuft.

Precis som vanligt handlar det inte om att känna ett behov av att göra eller agera på allt. Jag själv brukar nämligen ibland bli allergisk på tips-listor. De innebär ofta att man ska vara någon über-mensch som går upp 04:30 efter 8 timmars sömn, yogar, mediterar, äter vegetariskt, tränar, har kvalitetstid med allt och alla och ingen lever så. På samma sätt behöver man inte göra allt, utan min rekommendation brukar vara att bara välja en enda punkt. Då kan man sedan med gott samvete känna att man har tagit ett litet otillräckligt steg. Poängen är nämligen att många små otillräckliga steg blir i längden väldigt tillräckliga. 👍

Förhandstips och testskott kring bankkortet/appen Revolut

I övrigt kommer i artikeln även ett förhandstips. Jag har ett tag planerat att göra en ”Bästa kreditkorten 2019”-artikel men jag har upplevt det knökigt då jag tycker att de flesta kreditkort har blivit sämre. Preem har blivit sämre, Nowo som har varit en favorit har blivit sämre och så vidare. Jag har under året testat Revolut, både privat och via företaget, och jag måste säga att jag är väldigt nöjd och inte minst positivt överraskad – även om den inte ger någon bonus och inte ens har någon kredit. Någon beskrev det för mig som att om de vanliga kreditkorten är som en dum-tjock-tv så är Revolut som en Apple-TV.

Med tanke på dagens avsnitt om att ha konto på olika banker, pengar i olika valutor och inte minst smidigheten är det min topp-kandidat. Rekommendationen är således både ett testskott kring vad ni läsare tycker och ett förhandstips. Du får gärna testa Revolut via min sponsrade länk nedan. Det är kostnadsfritt och du får hem kortet gratis om du sätter in 100 kr (annars kostar det typ 60 kr). Som sagt, det kommer mer info i ett senare avsnitt:

Patreon och test av digitala FikaTillsammans i höst

Dagens andra kombinerade test och tips handlar om FikaTillsammans. I höstas/våras körde vi ett par FikaTillsammans-tillfällen i Malmö, Stockholm och Göteborg med väldigt lyckat resultat. Framförallt var det många som uppskattade att få träffa och ställa frågor till många av poddgästerna live. Jag och Caroline tänkte därför testa en digital variant av det här under hösten med olika teman och gäster.

På kvällen den 7 augusti kör vi en digital FikaTillsammans i form av en frågestund. Den 5 september har vi bokat in Eric Strand, som var med häromveckan i avsnitt #109 och #110, för att ge sin marknadssyn och svara på frågor live. Om det faller ut väl så kommer jag boka in fler gäster under hösten. Det är också ett sätt ge ett mervärde till dig och andra som stödjer oss via Patreon.

För dig som inte vet vad Patreon är, så är det ett en tjänst där du kan stödja oss genom att varje månad typ ”prenumerera”. Du väljer själv vad du tycker det är värt och förbinder dig självklart inte till något. De flesta som sponsrar gör det med ca 7 USD per månad. Ungefär en fika i månaden brukar jag säga. I utbyte försöker vi skapa aktiviteter som ovan, lägga ut tips som vi inte lägger ut här på bloggen och så vidare.

Ett stort tack för den här veckan och vi hoppas att du gillar dagens artikel!

Många hälsningar,
Jan

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till dagens avsnitt:

  • 00:00:19 – 16 privatekonomiska prepping-tips
  • 00:03:10 – Dagens fokus på privatekonomi och hushållsekonomi
  • 00:05:26 – Ansvarsbegränsning och villkor
  • 00:07:08 – En definition av SHTF-scenarion
  • 00:10:22 – Förberedelser inför arbetslöshet, marknadspaus & engångsutgifter
  • 00:13:15 – Förklaring av ekonomi-uttrycket ”blod flyter på gatorna”
  • 00:14:45 – Tips 1. Konton och pengar på flera banker
  • 00:19:02 – Revolut – Kanske årets bästa bankkort
  • 00:22:25 – Tips 2. Betala dina räkningar direkt
  • 00:27:02 – Tips 3. Kontanter i reserv
  • 00:31:10 – Tips 4. Utländsk valuta
  • 00:35:46 – Tips 5. Gör dig oumbärlig på jobbet
  • 00:38:16 – Kan vara en dålig strategi
  • 00:41:04 – Tips 6. Minimera de passiva utgifterna
  • 00:44:07 – Tips 7. Bufferthinken (Fyra-hinkarna)
  • 00:46:45 – Bufferten varierar från hushåll till hushåll
  • 00:48:19 – Tips 8. Diversifiera arbetsgivare
  • 00:50:55 – Viktigt att vara medveten om de risker man tar

Tidsangivelserna matchar bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen. Dock är differensen max ca 1 minut.

Transkribering av dagens avsnitt

För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Idag är det dags för avsnitt 112 och idag är det nästan lite som julafton för mig; jag får kombinera privatekonomi och prepping. Tanken är väl nu här att vi i två avsnitt ska prata om 16 privatekonomiska eller hushållsekonomiska prepping-tips. Hur skulle du definiera prepping?

CB: Prepping kommer från engelskans ”prepare”, att vara förberedd. Och det finns en hel prepping-rörelse, som inte har så mycket med ekonomi att göra. Det handlar mer om att man ska se till att man har ordentligt med mat hemma om det skulle bli strömavbrott i en vecka, eller om något annat överraskande skulle hända i infrastrukturen i Sverige.

JB: För mig handlar det egentligen om att man har en ekonomi som är förberedd eller robust. Jag gillar att använda orden robust, uthållig och hållbar. Men först och främst ska man alltid ära den som äras bör. Inspirationen till det här avsnittet kom faktiskt från en blogg-granne, som heter Cornucopia, Lars Wilderäng. Jag har träffat honom någon gång och jag blir alltid så starstruck. Jag kände mig som när man hade träffat en tjej på krogen när man var 15 och inte visste vad man skulle säga.

Vi började väl blogga ganska samtidigt, för mer än tio år sedan. Han skriver om ekonomi, samhälle, politik och försvarspolitik. Det är faktiskt den enda bloggen jag läser varje dag. Han har också skrivit böcker och jag ser upp till honom. 21:a mars 2019 så skrev han en artikel som hette 10 Privatekonomiska Tips, eller prepping-tips. Det blev jag inspirerad av och detta är helt enkelt en utveckling av den artikeln. Jag delar inte riktigt hans åsikt i alla delar, men det mesta var väldigt bra. Så jag har helt enkelt lagt till, utökat, tagit bort… Så det blev en lista med 16 tips. Du bara skrattar åt mig?

Dagens fokus på privatekonomi och hushållsekonomi

CB: Nej, det är roligt. Har du mejlat honom nu och sagt att du har tagit hans lista och tagit bort lite grejer? Men ändå är du starstruck. Du gillar ju att bli inspirerad och få utveckla det, eller hur?

JB: Ja, precis. Det är väl den sanna civilingenjören i mig. Svårt att komma på något eget, men man kan ta andras grejer och göra dem mycket bättre. Det finns alltid ett bättre sätt att göra det på. I avsnittet kommer det vara fokus på hushållet, alltså privatekonomi och hushållsekonomi. Inte på kapitalinvesteringar. Detta handlar inte om hur man preppar inför en finanskris, liksom hur mycket räntefonder ska du ha eller aktiefonder, för det pratar vi så mycket om i andra avsnitt. Här tänkte jag faktiskt bara fokusera på livet, snarare än placeringarna på Avanza, Lysa eller Nordnet.

Jag tänker att de här 16 tipsen förmodligen kommer delas upp på två avsnitt, men det får vi se nu när vi spelar in lite live, så får vi se om det blir ett avsnitt som blir extra långt, eller om det blir två. Jag hatar egentligen listor och detta blir ett av de få list-avsnitten vi har på bloggen. Man blir alltid så trött, för då tänker jag att då ska man gå upp fem på morgonen och man ska meditera… Ingen lever så. Det jag menar är att det är ingen som gör alla de här 16 grejerna, eller har gjort, om ens jag. Min intention är att man kan använda detta som inspiration och ta kanske en punkt efter det här avsnittet.

CB: Vad bra. Det är precis som du säger, man kan lätt bli överväldigad och känna att man inte orkar, så slutar det med att man inte gör någonting. Men man behöver inte ta alla 16, utan man kan ta en grej.

Ansvarsbegränsning och villkor

JB: Precis. Sedan kan man också ha detta lite som en checklista, att man kanske gör en grej om året. Vissa saker vi kommer prata om är inte akuta grejer. Jag tänker att vi behöver ta det här med ansvarsbegränsning och villkor. Avsnittet är inte sponsrat, men vi kommer referera till sponsrade länkar. Så om du använder vårt tips får vi en liten ersättning. Det är det sättet vi framför allt finansierar bloggen på, så att vi kan hålla alla avsnitten gratis och faktiskt utan reklam. Men det kostar inget för den som klickar på länken.

Sedan är det också viktigt att säga att rekommendationer, åsikter och slutsatser ska man se som allmän information – inte som finansiell rådgivning. Det ska inte heller uppfattas som en sådan. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, det vill säga, pratar man vi om saker som har hänt historiskt så finns det så klart ingen garanti för att det kommer hända i framtiden. Och saker och ting kan öka och minska i värde och i värsta fall kan man förlora alla sina pengar.

Och som sagt, detta avsnittet har vi sammanställt från Cornucopia, från andra sajter och vi bedömer innehållet som trovärdigt, men den juridiska formuleringen är ”källorna har bedömts tillförlitliga, men kan inte garanteras”. Har man en fäbless för juridisk text, så kan man läsa på rikatillsammans.se/villkor.

En definition av SHTF-scenarion

JB: Jag tänker också, om vi hoppar rakt in i det, att vi ska fokusera på realistiska scenarion. Vi ska inte fokusera på sådana här SHTF-scenarion. Shit hits the fan. Jag har faktiskt tagit med en definition jag hittade på nätet, för jag tänkte att du skulle fråga vad det stod för. Kan inte du läsa den?

CB: “When a hidden or contained problem (the shit) is suddenly exposed or spirals into utter chaos (shit making contact with rotating fan blades) causing a change of tactic from problem elimination (disposal of shit) to damage control or abandonment (cleaning of all traces of bits of scattered of shit or escaping as situation is now unmanageable)” – källa: ”Urban Dictionary

JB: Ja, när man har ett litet problem eller man lever sitt liv, och så plötsligt blir ett litet problem, som att betala räkningar, blir plötsligt ett jättestort problem. Alltså ”shit” som först är hanterbart och sedan blir det jättestort. Man blir arbetslös, eller det blir finanskris, en partner vill skilja sig, eller någonting. Något hanterbart ”skit” blir jättestort för att det träffar den här fläkten. Allt sådant som man innan kunde bortse från problemet, eller kunde eliminera problemet, så blir det plötsligt att man måste hantera det.

Och då kan man inte fly situationen eller man sitter fast med det. I prepping-världen brukar man kalla det för zombie-apokalypsen eller de här stora domedagshändelserna. På tv har jag hört att det finns program som heter ”Doomsday Preppers”.

Förberedelser inför arbetslöshet, marknadspaus & engångsutgifter

JB: Så vi ska inte prata om jättestora SHTF-scenarion, utan jag tänkte att vi ska prata mer om blir arbetslös eller blir sjuk eller om man ska vårda barnen. Vi hade en god vän vars barn bröt lårbenet, och sedan fick de vara på sjukhus i flera månader. Andra kompisar har föräldrar som är sjuka, så de behöver ta hand om dem. Så när det händer något så att man inte kan jobba eller att man inte får ut någon lön. Det är inte orealistiskt att det ska ske, någon gång i ens liv.

Sedan har jag ett scenario som jag har valt att kalla för ”bankpaus”. Det vill säga att, det händer från tid till annan att man läser att Swedbank är otillgängligt just nu eller bankarna ligger nere, visa-kortbetalningar fungerar inte. Det händer inte så ofta, men det händer från tid till annan. Konkurs… Under finanskrisen var det ju banker som gick i konkurs. Då kunde man inte komma åt sina pengar. Det blir någon paus i tillgängligheten av pengar. Det är ett scenario.

Sedan är det ett scenario jag kallar för ”marknadspaus”, att det blir finanskris, börskrasch, som 2008. Det blir ingen likviditet. Plötsligt kan man liksom inte sälja sina tillgångar, för det är ingen som vill köpa eller sälja. Man kan inte få några lån. Det står stilla på marknaden eller att det blir en överreaktion, som om börsen skulle falla med 80% och man inte kan ta ut några pengar. Men ingen vill ha dina pengar när blodet flyter på gatorna.

Sedan tänker jag på stora engångshändelser eller engångskostnader, som kan hända flera gånger i livet. Men jag kallar det ändå för engångskostnader. Som skilsmässa, att något händer med boendet, som vårt element, eller bilen som behöver service eller går sönder. Att det händer något med barnen, något sådant. Sedan tänker jag också på scenarion där vi pratar om omställningstid. Till exempel om man ska byta jobb, har blivit arbetslös, fått en sjukdom, eller behöver gå igenom en cancerbehandling. Alltså, någonting där det blir en omställningsperiod, då man inte kan fortsätta räkna med att det fortsätter som det är nu. Om man driver företag kan man till exempel bli av med sin största kund – då behöver man ha en omställningsperiod.

Förklaring av ekonomi-uttrycket ”blod flyter på gatorna”

CB: Makes sense. Men, det här med att blod flyter på gatorna. Det bara nämner du så där i förbigående, med det är inte alla som har riktigt koll på vad det betyder. Det låter hemskt när du säger det, men det är ett ekonomi-uttryck.

JB: Ja, att man ska handla när blodet flyter på gatorna. Det är väl väldigt illustrativt. Jag tänker på Stockholms blodbad, liksom. Det har ingenting med ekonomi att göra, men då flöt blodet. Det är där uttrycket kommer ifrån. Man halshögg folk på gatorna och så flöt blodet bokstavligt talat på gatorna. Det var ingen trevlig period. Du zonar ut här, är det semester-Carro?

CB: Nej, det är inte det. Det är bara att jag ville att du skulle definiera det. För du hade sagt det innan, att blodet flyter på gatorna. Men det kan vara så att alla inte har koll på vad det betyder.

JB: Ok, så i den finansiella betydelsen så betyder det när aktier är så billiga att ingen vill ha dem. Man vill bara sälja sina aktier, men det finns inga köpare. Det är bara panik. Folk slutar logga in på sina Avanza-konton, när de inte vill befatta sig med aktier längre. Då ”flyter blodet på gatorna” och det är då man ska passa på att köpa.

Tips 1. Konton och pengar på flera banker

JB: Ja, första tipset har jag satt rubriken ”Konton och pengar på flera banker”. Då tänker jag så här att en månads utgifter borde man ha på en annan bank än den ordinarie banken som man har. Så till exempel vi som använder Swedbank till våra vanliga affärer, och det beror egentligen bara på att våra föräldrar hade Swedbank, så där har vi varit dåliga på att byta. Men man ska byta bank. Jag såg någon siffra faktiskt som sa att den genomsnittliga svensken är mer trogen mot sin bank än mot sin partner.

CB: Det är jobbigt att byta bank, men det kanske också vara så att man faktiskt inte är missnöjd ens med sin bank.

JB: Då är i alla fall tanken att om man då till exempel har Swedbank, då bör man vara kund på ytterligare en annan bank. Då ska man ha en månads utgifter sparade. Det behöver inte vara SEB eller någon storbank, så länge det är någonting annat än den vanliga. För säg då att det händer någonting med Swedbank, och man inte kan logga in på internetbanken eller deras bankgiro-lösning inte funkar, eller någonting, då vill jag ändå kunna betala månadens räkningar.

Angående hur mycket pengar man ska ha i sin buffert rekommenderar jag att man tittar eller lyssnar på avsnitt 63. Där är det till och med överkursavsnitt för den som tycker att det är jättekul. Sedan ska man då också komma ihåg att insättningsgarantin är upp till 950 000 kronor. Innan var det faktiskt i euro, så då varierade det med kursen. Insättningsgarantin gäller också bara insatta kontanta medel.

Ibland tänker folk att det gäller räntefonder också, med det gäller bara kontanter på konto. Har man det lyxproblemet att man har mer än en miljon, så är det bättre då att dela upp det på flera banker. För insättningsgarantin gäller per bank. Det finns vissa specialregler ibland att det gäller per konto och per person, men det får man kolla upp om det är aktuellt.

Nu kommer jag faktiskt komma med ett förhandstips och en sponsrad länk. Jag har ju dragit mig för att göra avsnittet om det bästa kreditkortet för 2019, för att de kreditkorten jag rekommenderade förra året – Preem – har blivit sämre. Nu såg jag någon kommmentarstråd att de ska börja ta betalt också, vilket gör det sämre. Nowo, som har varit mitt favoritkort i tre, fyra år, har infört en uttagsavgift på de sparpengar man sätter in. Så det har också blivit värdelöst, tycker jag.

Så det har varit svårt. Men jag började testa ett annat kort nu innan vi åkte till England och Kenya, som heter Revolut. Det är helt enkelt en app kombinerad med ett kreditkort. Jag såg att någon hade en fantastiskt bra jämförelse av Revolut. De sa att om bankerna, vanliga klassiska bankerna och korten är som en tv, då är Revolut som en Apple-TV. Plötsligt blir det där dumma visa/kreditkortet med Revolut sjukt smart. Jag kan ha virtuella kort, jag kan ha bankkonton i flera valutor, jag betalar ingen för valutaväxlingsavgift, etc.

Revolut – Kanske årets bästa bankkort

Jag har nu testat det i ett halvår och med stor sannolikhet kommer det bli utnämnt till årets bästa kreditkort. Jag har pratat med Revolut och de ska skicka hit någon vi kan intervjua. Det fungerade så sjukt bra när jag var i Kenya, det fungerade bra när jag var i England. De försöker bli en egen bank. De vill förändra hela bank- & finansindustrin. Ibland frågar folk hur man ska sätta in pengar på Trine utan växlingsavgift, och då är det Revolut ett alternativ.

Jag har dock upptäckt två problem med Revolut. Det ena är att de inte har en riktig insättningsgaranti, eftersom det inte är en riktig bank ännu. Detta vi pratade om precis gäller inte. Men då tog jag kontakt med dem och de sa att de jobbar på att få en insättningsgaranti. Men de har sina pengar på ett klientmedelskonto, så de kommer inte åt några pengar. Ungefär som det fungerar på Nordnet; sätter jag in pengar på Nordnet så kan inte Nordnet använda det för att betala löner till sina anställda. Utan de är på ett så kallat klientmedelskonto.

När de kommer hit får vi verkligen djupdyka. Men det smidiga är att man kan slå flera flugor i en smäll. Istället för att gå till SEB och öppna ett konto och sedan ska man gå till annat, så plötsligt här kan jag på Revolut få det där kortet, och vi kommer komma in på flera tips om utländska valutor, då kan man få det, plus att man får en annan kortutgivare. Så det är skitbra. Gillar man detta och vill testa… Jag ska också säga att det är gratis. Använder man vår sponsrade Revolut-länk (annonslänk), och sätter in 100 kronor, då får man kortet gratis. Då har man inga kostnader. Annars kostar det 60 kronor att få hem kortet.

Men det är ingen årsavgift. Så jag är positivt överraskad över Revolut och man kan använda det som ett komplement i sin ekonomiska prepping. Jag ska också säga att det är inget kreditkort, utan man måste sätta in pengar. Det är ett betalkort. Och det är väl inte heller helt negativt.

Bra, så det var det första tipset: pengar på flera banker. Sedan kan man också säga att en fördel med att flera banker är det jag brukar kalla för träningsbankskonceptet, som vi har pratat om i flera avsnitt. Att när jag ska testa någonting och behöver bankens hjälp, så går jag alltid till den här banken där jag har satt in tillräckligt för en månads utgifter. Sedan testar jag dem och frågar om jag kan exempelvis köpa ett visst hus, så kommer de med en massa frågor, som jag aldrig är smart nog att förstå första gången. Men då kan jag gå hem, prata med dig och prata med kompisar, sedan går jag till Swedbank, huvudbanken, och då låter man alltid sjukt smart. Jag hoppas inte att vår bankkontakt lyssnar på detta, då kommer han säga åt mig att komma dit först.

Tips 2. Betala dina räkningar direkt

JB: Tips två är att man betalar sina räkningar direkt, med underrubriken: ”Det finns få/inga nackdelar med att betala räkningar direkt och en stor prepping-uppsida”. Det kan till exempel hända att man inte har täckning, för att man har investerat sina pengar eller om man inte har tillräckligt med pengar på kontot, så plötsligt har man räkningar som inte blir betalda. Den enda nackdelen som folk ser är att om jag har pengarna på kontot så får jag ränta under tiden, men nej, räntan är ju 0.

När jag säger betala direkt menar jag inte att lägga in i banken och sätta betalning på förfallodatum. Jag menar betala direkt, så att pengarna dras. För att vad man gör är att då köper man en månads prepping. Då har du betalat för de kommande 45 dagarna. En annan sådan här grej… Jag hatar Klarna. De är fantastiska på hur enkelt saker är, men allvarligt talat, men jag vet inte hur många gånger jag betalat den här jävla (förlåt att jag svär) påminnelseavgiften på 60 kronor.

CB: Om jag bara får ta ett sidosteg här nu. Man ska ju ha Klarna-appen, och där ser man att nu ska jag betala min räkning inom två dagar, så den inte förfaller. Men jag har tagit bort den appen från min telefon, för jag handlade annars. Jag vill handla mindre. Jag handlar mindre och jag är inne på Klarna. då och då för att kolla om jag har något som förfaller. Men det är väl också så de tjänar pengar, på påminnelseavgiften.

JB: Vi har koll på alla våra utgifter sedan tio år tillbaka. Jag lovar att jag har aldrig betalat så mycket påminnelseavgifter som jag har betalat till Klarna. Så nu vägrar jag.

CB: Men vet du vad, nu när vi ändå är inne på det här med att man ska betala sina räkningar direkt, med Klarna. kan man ju få varorna först och sedan betala, men då ska man ju betala den med sitt bankkonto direkt på Klarna. Så är det ju klart. Så brukar jag göra nu. Även om det är flera tusen så betalar jag det direkt, så slipper jag ha det hänga över mig sedan.

JB: Någonting för mig funkar inte med det där. Grejen är den, då ska man ändå säga att jag sköter ekonomin för vårt hushåll, jag sköter ekonomin för fyra aktiebolag, så det handlar inte om att jag är slarvig. Det är någonting i deras process.

CB: Deras affär är att du bara har 10-14 dagar och det förfallodatumet är innan. Det kan vara 23:e och betalar du inte dina räkningar förrän 29:e så är du ju körd. Det är nog deras affärsidé. Vi behöver inte prata mer om det, men jag gillar det där, att man ska betala sina räkningar direkt.

JB: Ja, sedan tror jag också det är viktigt att man skiljer på företag och privatperson. I företag är det olönsamt att betala räkningarna direkt, för då ligger man ofta ute med pengar och det är aktieägarnas pengar. Det känns som att det har spridit sig från företagsvärlden till det privata, att man ska betala på förfallodatumen. Men det är jättestor skillnad på förtag där man har leverantörer, bokföring, ekonomer och datasystembetalfiler.

Tips 3. Kontanter i reserv

JB: Jag tror att det handlar om att ha kontanter tillgängliga i fall att digitala betalningar och digitala pengar inte är tillgängliga. Min mentor Claes-Erik hade alltid en femhundralapp i bilen. Han sa att om bilen går sönder ska jag alltid kunna tanka en full tank, kunna ta en taxi hem eller lösa situationen på något annat sätt. Detta var femton år sedan. Så man kan diskutera mängden pengar man ska ha i kontant reserv, framförallt eftersom det är ett försäkringsperspektiv på det. Jag tror att man bara blir ersatt upp till 4000 kronor vid stöld eller så.

CB: Minns du när vi hade användning för din femhundralapp som du hade under telefonen eller vad det var, när vi var i Thailand för tio år sedan? Vi var i Bangkok och skulle åka hem dagen efter, eller vad det var. Vi skulle ut och gå och jag hade myggbett som hade blivit infekterade, för det var så varmt där. Och jag sa att vi måste skynda oss hem till hotelldoktorn på en gång och jag kommer inte ihåg hur det var… Vi hade inte cash eller så i valutan, men vi hade din svenska femhundralapp och då kostade det ungefär det för att få hotelldoktorn till sitt rum. Då hade vi användning för den. Det har jag tänkt på ända sedan dess. Jag har haft en femhundralapp periodvis under telefonen. Det var väldigt bra. Vi fick växla, men det var en räddare i nöden.

JB: Grymt, tack. Och det är precis då som vi sa, att det är bra att ha i plånboken, bilen, hemmet, på olika ställen. Då får jag understryka det du sa, att utomlands så är det fortfarande så att ”cash is King”. Jag var ju i Kenya för några veckor sedan och det är roligt… På vissa ställen vill de inte ens ha Kenyanska pengar, utan US-dollar. Om du har US-dollar kan du fortfarande betala precis vad som helst i hela världen. Det ska man inte underskatta.

CB: Men hur gör du nu då? Du pratade om US-dollar med mig häromdagen och sa att jag borde sätta lite pengar i det. Vad tänker du kring det då? Privatekonomiskt liksom.

JB: Privatekonomiskt tror jag att det är bra att ha lite annan valuta hemma. Jag tror det är nästa tips faktiskt. Och att inte bara ha pengar i svenska kronor. Jag minns ju mina släktingar. Mina föräldrar är från Tjeckoslovakien, ett gammalt kommunistiskt land. Under 80-talet när det var kommunistiskt, då hade de alltid D-mark i kontanter. Det var bra för det var en väst-valuta och om du skulle bli smugglad ur Tjeckoslovakien till exempel, då betalade du med US-dollar eller D-mark, men det var mycket enklare att få D-mark för Tjeckien ligger bredvid Tyskland. Så kontanter i reserv… Mängd kan man diskutera, men det är bra ha.

Tips 4. Utländsk valuta

JB: Nu blev det naturligt att gå över till utländsk valuta, som är tips nummer fyra. Här då tror jag att det handlar om att ha en del av de digitala likvida medlen i utländsk valuta. Nu spelar vi in detta under 2019 och under året kan man väl onekligen säga att den svenska valutan har svängt. Att den har tappat i värde mot US-dollar, Euro, etc. Det betyder de facto att det blir fattigare i Sverige. Våra pengar förlorar värde och vi kan inte köpa lika mycket utomlands som vi kunde innan. Svenska kronorna är en liten skvalp-valuta, så jag tycker att man ska ha en del pengar i andra valutor. Då till exempel som jag har skrivit på sliden är att en bra fördelning kan vara att man har 50% av sina likvida medel i svenska kronor, men sedan kan man ha 25% av sina likvida besparingar, exempelvis i buffert-hinken, på ett euro-konto eller i USD eller i schweiziska franc.

Detta är normalt ganska svårt. Euro-konto är lite enklare, för det kan man göra via Avanza och Nordnet. Det gäller också US-dollar. Så är man kund där är det bara att ansöka om ett sådant konto. Men här kommer tillbaka till det här med Revolut som vi pratade om innan. Hos Revolut så kan man öppna ett konto i schweiziska franc och sätta in pengar på det kontot. Sedan kan man föra tillbaka dem till ett svenskt konto när man behöver dem, eller använda dem utomlands. Hade vi gjort detta för 20 år sedan hade vi sagt att ha ett bankkonto i Schweiz eller utomlands. Idag är det i princip omöjligt att öppna ett bankkonto utomlands, på grund av all lagstiftning.

CB: Jag tycker att det borde man få göra om man vill. Jag tar ju mina pengar som är skattade på mitt svenska konto och bara sätter dem någon annanstans.

JB: Jo precis, men hur ska den banken veta att de är skattade?

CB: Jag är lite naiv. Jag tror ju att det finns någon slags konsensus och kontakt där att de får grönt ljus på något vis i överföringen.

JB: Nej, det är ju därför vi har haft alla de här penningtvättsproblemen. Nu låter jag som värsta fanet av Revolut, men jag är nyförälskad. Men man fattar ju att det är det de har gjort. Att det är jättekonstigt att det ska vara så svårt att öppna ett konto i en annan valuta. Det är jättekonstigt att vi inte har Apple-Pay på alla svenska kreditkort. Varför har vi inte ett virtuellt kort, en virtuell kopia av mitt visa-kort, så när jag ger ut mina pengar så behöver jag inte oroa mig för att det ska hackas. Så här basala, enkla grejer. Varför ska jag betala växlingsavgifter och uttagsavgifter när jag ska ta ut kontanter?

CB: Det är sådant som vi bara har accepterat. Men apropå det med att bara acceptera saker, vi kommer ju beröra det hur utländska banker funkar. Speciellt amerikanska banker. Bara litegrann kommer vi att beröra det i kommande avsnitt, och där är det helt sjuka grejer som pågår. Jag lämnar det som en cliffhanger. Vi kommer bara beröra det för att vi läser en bok och där blir man ju helt mörkrädd kring hur amerikanska banker kan bete sig mot sina kunder. Det kommer bli spännande.

Tips 5. Gör dig oumbärlig på jobbet

JB: Tips 5, att göra sig oumbärlig på jobbet, kommer från Cornucopia. Detta är väl den jag inte riktigt håller med om. Men ska man sammanfatta det så handlar det om att vara så oumbärlig på jobbet att din arbetsgivare vid varsel undantar dig från turordningsreglerna. Så, var viktig, skapa värde, var värdefull på jobbet, helt enkelt. För när varsel och uppsägningar kommer, så gäller normalt den svenska lagen om anställningstrygghet, tror jag den heter.

Det är den som man brukar kalla för ”sist in, först ut”. Men då är det så att om till exempel arbetsgivaren är kollektivavtalsansluten, så kan man nämligen göra undantag från de här turordningsreglerna. Då får arbetsgivaren välja att han Nisse vill han behålla. Så det handlar om att vara viktig, skapa värde på jobbet.

CB: Det är så många tankar som snurrar i mitt huvud nu. Först och främst, så vill man ju jobba på ett jobb där man verkligen älskar det och vill skapa ett värde och man går den här sista milen och hela den biten. Men ibland så är man inte på ett sådant jobb.

JB: Då byter man jobb. Vi kommer ha ett avsnitt som handlar om det där. En av mina bästa vänner, Niklas Delmar, han driver ett företag som heter HejEngagemang!, och han pratar om den här frivilliga ansträngningen. Att 60% av alla som jobbar i Sverige trivs inte på sitt jobb, eller hade bytt om de hade kunnat, eller gör inte den här frivilliga extra ansträngningen. Han håller på med bok och en massa grejer om just det där. Jag har lovat att vi ska ta med honom i podden och prata om det här med karriär. Han har dessutom jobbat som rekryterare i 20 år, så det ska bli spännande att höra hans tankar kring det här.

Kan vara en dålig strategi

JB: Men om vi hoppar tillbaka till vår prepping-grej, så handlar det också om att hantera LAS inom familjen. Att till exempel inte vara på samma jobb och att inte göra två jobb-byten på samma gång. Sedan tvekade jag på om detta var grejerna jag skulle ta bort från listan, för när jag hör att någon säger att deras mål är att bli oumbärlig på jobbet, så ryggar jag tillbaka. För då blir du ju låst där också. Jag har sett sådana skräckexempel från IT-branschen. Då brukar man aldrig kunna göra karriär. Om jag är den enda som kan systemet, då kan man inte bli chef, för vem ska sköta systemet som ingen annan kan? Då tror folk att om jag är den enda som kan göra en viss grej så kommer de alltid ha kvar sitt jobb.

Men om det är någon som är ovärderlig på jobbet… Det första man kommer göra som en sund chef, det är att hitta på sätt att ta bort den risken på. Det är en enorm risk. Säg att den personen byter jobb. Då står företaget plötsligt utan någon som kan hantera problemet. Detta hände på Ericsson hörde jag. Det var någon gammal telefonväxel, ett system från 80-talet, och till slut var det bara två personer kvar på hela Ericsson som kunde sköta det. Det är så dåligt på så många sätt.

CB: Det låter som den där Coca Cola-historien som vår dotter Freja fick höra i någon myt-bok som vi hade. Bara en sidogrej här då, eftersom det är semester och allting. Sant eller falskt: Det finns bara två personer i hela världen som vet receptet till Coca Cola. Hon trodde det var sant, för det är ju hemligt ju. Då var det så att båda jobbade på Coca Cola och de kunde hälften av receptet var. Hon trodde på det i alla fall. Vi gillar det där mystiska liksom, men så är det naturligtvis inte. Så hemligt är inte receptet. Anyway, låt oss gå vidare.

Tips 6. Minimera de passiva utgifterna

JB: Ja, då har jag skrivit så här, att fördelen med att hålla sina passiva utgifter låga så låga som möjligt, är att man i en kris snabbt kan anpassa ekonomin till ett nytt nuläge. Då tänker jag så här att ju lägre passiva utgifter… Och för mig är passiva utgifter ungefär samma sak som fasta kostnader. Det är liksom helt enkelt utgifter och kostnader som jag inte kan välja. Jag måste ha mat, jag måste ha någonstans att bo, jag måste ha en hemförsäkring, jag måste sköta min hygien. Den typen av passiva utgifter.

I Balansekonomi, där jag är delägare och har utbildat i många år, så brukar vi definiera passiva utgifter som en utgift man inte får någon upplevelse av energi tillbaka. Det ger mig ingenting. Jag måste betala moms, skatt, ränta. Jag kan inte bara skita i att betala maten eller ränta eller försäkringen. Så ju lägre passiva utgifter man har, desto bättre. Fördelen är att det förenklar omställningen. För det betyder att alla mina andra utfinner är aktiva.

En aktiv utgift ger dig en upplevelse av energi och den är valbar. Ibland säger folk till exempel att de ska sluta gå ut på krogen, eller sluta fika, men det kan man sluta med direkt. Det kommer liksom inte automatiskt tillbaka nästa månad, som till exempel ett lån gör. För den räntan måste du betala i alla månader framgent. I en passiv utgift på många sätt binder du upp ett framtida kassaflöde. Det är mycket värre än att ha en stor engångsutgift, på det sättet. Det handlar oftast då om lån, leasing-avtal, abonnemangsavtal, prenumerationer.

Detta är anledningen till varför vi inte köper ny bil. Vi har råd med ny bil nu. Jag skulle kunna tänka mig att leasa en bil. Men säg att man tappar en kund då, då sitter man där med leasing-kostnaden i företaget, men jag har ingen kund, och då kan jag inte bara dra ner på det. Här tycker jag att man kan ha en årlig översyn för att minska ner. Vi kommer också återkomma under hösten med flera avsnitt om aktivt och passivt, hur man kan mäta det och följa upp på olika sätt. För jag har lite idéer kring det där.

Tips 7. Bufferthinken (Fyra-hinkarna)

JB: Nästa är bufferthinken. Då tänker jag att genom att man har bufferthinken så skyddar man sig mot plötsliga händelser i livet, eller på marknaden. För den som inte är insatt i vad vi pratar om nu så är det avsnitt 47 som gäller, där vi pratar om hur man kan få balans i sparandet.

CB: Ja, hur man kan dela upp sin ekonomi, så att pengarna gör det de ska, på olika ställen.

JB: Ja, precis. Ett vanligt misstag vi har sett är att man har för lite risk i sin ekonomi, eller för mycket risk. Detta är ett sätt att skydda sig mot oförutsedda händelser och skydda sig mot att marknaden går ner, etc.

CB: Jag tycker framför allt att det är ett sätt att ha koll på alla pengar man har sparat och hur man ska investera dem, och vilka pengar som ska lägga på konton för att man ska lägga handpenning på ett hus, eller något annat. Om diskmaskinen går sönder. Det är skönt att veta att ingenting kan gå så fel att man inte har råd med det.

JB: Precis så är det. Vi går igenom det i detalj i avsnitt 47. Summan då i buffert-hinken ska tillsammans med försäkringar täcka ett års utgifter. Anne Wibble kom med detta och hon har fått mycket skit och blivit episk eller klassisk i privatekonomi att ha en årslön på banken, för grejen är att det är ouppnåeligt för de flesta. Men grejen är också att det är dumt utifrån ekonomisk synpunkt, utifrån det som man kallar alternativkostnad, för att ha kanske då 500 000 som ett hushåll kanske kan ha under ett år, att ha så mycket stående på ett konto utan ränta, när vi dessutom har en valuta som minskar i värde och inflation, det är inte så supersmart.

Då är det bättre att investera dem. Därför säger jag att man inte behöver täcka ett helt års utgifter i bufferthinken. Du har ju kanske två månaders uppsägningstid. Då kan du dra ifrån de två månaderna. Då har kanske en inkomstförsäkring på 80% av din lön i sex månader och a-kassa. Då kan du dra ifrån det också. Så det behöver inte bli så mycket pengar som det först låter.

Bufferten varierar från hushåll till hushåll

JB: Beroende på vad man har för livssituation och ekonomisk möjlighet och så, men för oss, så är det runt 100 000. Det är det vi behövde ha. Vi har två små barn, vi bor i ett hus där saker och ting går sönder, så nu fick vi använda, vad var det, typ 30 000 till nytt element och VVS-lagning.

Sedan har vi en kompis som heter Filip, han är affärsängel och var med i avsnitt 44. Han har en tes, han brukar säga ”försäkra det du inte har råd att betala”. Vi har lite olika åsikter där, för jag är väl räddhare, så jag gillar försäkringar. Men här handlar det om att ha hemförsäkring, olycksfallsförsäkring, barn eller bilförsäkring, livförsäkring, och sådant också. För det gör att du minskar kapitalbehovet du behöver ha bundet i bufferthinken.

Sedan behöver man då dock komma ihåg att vid en anstormning, till exempel om många blir arbetslösa samtidigt, eller så, då kan det ta tid innan man får pengarna från försäkringarna. Innan A-kassan eller företagen som har inkomstförsäkringen börjar betala ut. Det märker man också under sommartider, att allting tar mycket längre tid. Det behöver man också vara medveten om.

Tips 8. Diversifiera arbetsgivare

JB: Sedan kommer vi till diversifiera arbetsgivare. Där tänker jag också att man ska öka riskspridningen genom att inte jobba i samma bransch och inte hos samma arbetsgivare, inom familjen. När man till exempel har en konjunkturnedgång, så drabbar den olika branscher vid olika tidpunkter. Vissa förtag drabbas alltid först.

CB: Det här låter som ett jättebra tips, men egentligen, man kan ju träffas på jobbet och så vill båda jobba kvar. Ska man vara så präktig att den ena byter jobb, för ”tänk om”? Det kan vara tufft.

JB: Men återigen, man behöver inte göra alla de här grejerna. Men då behöver kanske inte båda jobba i IT-branschen, som IT-konsulter för Ericsson. Det är väl kanske att lägga lite för många ägg i samma korg. Och sedan kan man då dessutom investera i Ericsson, för att man tycker att man känner till det. Då blir det en rejäl smäll.

Men tydligen är inte detta ovanligt. Det kom ju upp i avsnitt 107, med Pontus Kopparberg. Han sa att det finns folk som jobbar i fastighetsbranschen, som har spekulerat i nybyggnadslägenheter, som bor i Stockholm och allt handlar om fastigheter. Då har man en enormt stor exponering mot det. Här undviker man då nedläggning, varsel och de här bitarna.

Så detta var 8 tips av 16, så vi har 8 tips till nästa söndag. Var det något som stack ut för dig?

CB: Det var nog mest att jag är lite kvar mentalt i det sista, att jag kan tänka mig att det kan sätta igång lite för många, som jobbar inom samma bransch, eller mot samma uppdragsgivare och så.

Viktigt att vara medveten om de risker man tar

JB: Återigen, handen på hjärtat, du och jag har ju en enorm risk där. Det är inte bara att vi jobbar i samma bransch, vi jobbar i samma företag, som dessutom bara består av oss två. Som dessutom bara har ett verksamhetsområde. Så det är inte superbriljant.

CB: Så sitter jag här och skrattar. Nej, men det är det inte. Sedan tänker man att det är lugnt, vi har koll. Men det kan sätta igång tankarna.

JB: Vi kompenserar ju detta med att ha en ganska stor buffert för en sådan här grej. Men det har jag tänkt på, tänk om bloggen skulle bli hackad, och vi blev av med alla artiklar? Plötsligt så har vi ingen blogg – vad gör vi då? Det är en enormt stor risk. Men som det där Elon Musk-citatet du satte upp på kylskåpet.

CB: Ja just det, som visade sig vara från Mark Twain. Men strunt samma, Elon Musk sa att det är ok att ha alla ägg i samma korg, så länge man kontrollerar vad som händer med korgen till 100%. Typiskt honom. Jag gillar det.

JB: Återigen, lite sunt förnuft. Det är inga pekpinnar eller att vi har det perfekt, utan tvärtom är det många av de här tipsen som vi själva bryter emot. Men återigen, det handlar inte om att göra rätt, utan att ta ett medvetet val, och att tänka igenom det ordentligt.

CB: Ja och kanske att göra det som krävs för att man ska kunna leva med det valet.

JB: Ja, och då kanske det är så att man kompenserar att vi är på samma arbetsplats genom att multiplicera bufferthinken med 2,5. Pang, så är det färdigt. Då klarar man två års arbetslöshet, till exempel. Eller att vi tar en högre inkomstförsäkring. Det finns 100 lösningar, men då är man i alla fall lite medveten om det. Det är väl lite som vi sa i det här avsnittet vi hade för någon vecka sedan här med Eric Strand, att Eric har den egenskapen ibland att när man träffar honom så mår man lite sämre efteråt. För att man har lärt sig nya saker och man kanske var lyckligt omedveten.

Kommande avsnitt

JB: Så hoppas jag också att jag kan bidra ibland, att man kan inspirera folk att gå från lyckligt omedveten till lite olyckligt medveten. Jag tänker att vi ska runda av det här avsnittet, för vi är snart uppe i en timme. Vill man hänga med oss även i framtiden och framför allt få nästa veckas avsnitt med de resterande åtta avsnitten, då är det bara att prenumerera på oss i din podd-spelare, om du lyssnar på detta. Eller om du är på YouTube-kanalen, prenumerera. Numera måste man klicka på någon klock-ikon har jag förstått, för att få notiser om när det kommer nya videoklipp.

Nyhetsbrevet kan man prenumerera på via rikatillsammans.se. Det kommer ut en gång i månaden och sociala medier, vi är mest på Facebook. Sedan vill jag naturligtvis säga ett stort tack till våra patroner, de som stödjer oss på Patreon och gör det möjligt, till stor del, att vi kan hålla de här avsnitten reklamfria. Jag tror att jag har tackat nej till femton reklam-samarbeten under de senaste tre veckorna, om casino. Det är någon casino-sjuka. Vi vill inte ha reklam – framför allt inte casino-reklam.

Så tack till dig som är patron och som stödjer oss. För dig som inte vet vad det är så är det ett sätt man kan välja att bjuda oss på en fika, liksom 30-50 kronor i månaden, som man donerar på Patreon. Då får man extramaterial i utbyte. Vi har haft digital träff med en massa patroner, då vi satt två timmar en onsdagskväll och pratade. Då går man till patreon.com/rikatillsammans.

Tack för den här veckan, så ses vi i del två, nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Följande artiklar nämns, refereras till i avsnittet eller kan uppskattas av dig om du gillade den här artikeln:

Avsnittet 16 privatekonomiska prepping tips – Del 1 av 2. dök först upp på RikaTillsammans.

En parterapeuts bästa tips, tankar och svar på läsarfrågor

RikaTillsammans Jan Bolmeson

Det är få saker som bidrar till ett rikt liv som en god parrelation. På samma sätt är det få saker som kan få så stora negativa privatekonomiska konsekvenser som en skilsmässa. Därför brukar jag till och med tipsa om att det bästa skyddet mot bostadsbubblan är att satsa på sin relation. I dagens artikel delar parterapeuten Tommy Waad med sig av de bästa tipsen, den vanligaste anledningen till separation, de tre olika konfliktmönstren som man kan hamna i, vad man kan göra åt dem, han svarar på era läsarfrågor och mycket mer.

För ett par år sedan kom Caroline till mig och sa att hon inte visste om vi skulle fortsätta vara gifta. Efter att ha hängt ihop i mer än 10 år var det ett ganska brutalt uppvaknande. Vi bestämde oss för att försöka ge vår relation en chans och hittade Tommy Waad på Parterapi Institutet i Lund. Tack vare hans hjälp kunde jag t.ex. se att Carolines frustration inte alls var ett tecken på att hon hade gett upp, utan att det faktiskt var tvärtom. Frustrationen var ett tecken på att hon fortfarande brydde sig, det var faktiskt något bra. Hon hade ju inte gett upp.

På samma sätt fick jag syn på en hel del mönster hos mig själv som jag har jobbat på sedan dess. Det var också en av anledningarna till att jag för några månader sedan var i väg på BaraVara på ett 5-dagars meditationsretreat, något vi tog upp i ”Avsnitt #94 – Ett första besök i den inre trädgården”. Insikten är att vissa av dessa mönster kommer vi att få jobba med resten av livet. Det positiva är att vi numer gör det här tillsammans. Något vi förmodligen inte skulle varit utan Tommys hjälp. För vi kom så långt att vi i princip färdigställde en bodelning.

Jag hoppas att du och Caroline kommer tycka att det här avsnittet är lika spännande som vi. Carolines spontana kommentar på kvällen efter inspelningen var: ”Vad bra det var, nästan som att fick en parterapi-session på köpet”. Det är lite off-topic om man jämför t.ex. föregående två veckors avsnitt om portfölj- och tillgångsallokering, men på sätt och vis mycket viktigare. Få saker har en så stor känslomässig påverkan på oss som en icke-fungerande parrelation. Kan man sedan dessutom jobba på sin relation och undvika det som en av mina kompisar kallade för en ”privatekonomisk katastrof” så tror jag att man har mycket icke-finansiell rikedom vunnen.

Tack för den här veckan och så hoppas jag att vi ses även nästa vecka då det kommer att handla om 16 tips för privatekonomisk prepping.

Många hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Jag skulle även vilja puffa för hösten workshop för dig som vill komma igång och skapa en ekonomisk plan, känna ett lugn och trygghet i ditt sparande och inte minst träffa andra likasinnade, diskutera och ställa frågor. De inplanerade datumen är: 7 september i Malmö, 21 september i Stockholm och 22 september i Göteborg. Läs mer om workshopen och boka din plats här. Du som t.ex. är medlem i Unionen kan dessutom få i princip hela workshopen betald genom deras utbildningsbidrag. DS.

Lyssna eller titta på dagens avsnitt med Tommy Waad

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till dagens avsnitt:

  • 00:02:02 – Tre olika typer av par
  • 00:04:51 – Tvivel triggar destruktiva mönster
  • 00:08:00 – Lätt att missförstå varandra grovt
  • 00:10:36 – Män som förlorar sin röst i hemmet
  • 00:13:43 – Negativa spiralen bryts när vi litar på varandra
  • 00:17:04 – Social Baseline Theory och våra sociala behov
  • 00:19:55 – Extra svårt för män att uttrycka känslor
  • 00:22:48 – Otillgängliga föräldrar och relationsoberoende barn
  • 00:25:24 – Mer om anknytningsbehov
  • 00:28:45 – Kärlek som sträcker sig bortom nyttovärden
  • 00:32:30 – Skillnaden mellan en bra och en dålig relation
  • 00:34:57 – Då är det dags för parterapi
  • 00:38:16 – Många relationer spricker helt i onödan
  • 00:41:14 – Svårt att se sina egna mönster
  • 00:43:38 – Lev i synk med tydlig kommunikation
  • 00:47:14 – Viktigt att fortsätta lära känna sin partner
  • 00:50:40 – Spendera tid tillsammans för att vidmakthålla relationen
  • 00:55:14 – Den vanligaste anledningen till att par skiljer sig
  • 00:58:06 – Så här kan man söka hjälp
  • 01:02:40 – Parterapi innebär inte att man lägger skuld på en person
  • 01:05:00 – Om entreprenörskap sätter press på relationen
  • 01:08:34 – Ett team med två likvärdiga parter
  • 01:12:14 – Vi är alla olika och kan komplettera varandra
  • 01:16:30 – Läsarfråga från Oskar: ”När är det bättre att separera?”
  • 01:20:30 – Tips för de som arbetar hemifrån
  • 01:23:13 – Två gratis test på Parterapiinstitutet.se
  • 01:27:44 – Livsstress och dålig parrelation leder till infektionssjukdomar

Precis som vanligt matchar tidsangivelserna videon lite bättre än poddavsnittet på grund av klippningen.

Transkribering av hela dagens avsnitt

För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen, Tommy Waad. Du är legitimerad psykoterapeut, med inriktning mot familjer. Du utbildar och handleder i psykoterapi och så brukar jag säga att framför allt är du en stor anledning till att jag och Caroline fortfarande sitter här. Vi gick ju hos dig för några år sedan när vi hade det lite knöligt. Du driver Parterapiinstitutet i Lund med din kollega Gerd, och er kan man hitta på Parterapiinstitutet.se. Jag läste på nätet att du har arbetat i över 20 år med ungdomar, vuxna, familjer i olika sammanhang, bland annat ungdomspsykiatrin, vuxenrehabilitering och socialtjänst. Nu är fokusen mest på par med svårigheter i relation. Varmt välkommen till oss. Hur kom det sig att du valde att fokusera på parterapi och parrelationer?

TW: Jag har jobbat väldigt mycket med föräldrar tidigare, med barn och ungdomar. När jag började fundera så tänkte jag att det här med parrelationen är nog ett underskattat fält, för det är ingen som har fokus på det. Fortfarande är det så att det är väldigt lite fokus på det i utbildningsrörelsen. Om vi tittar på universitet, högskolor och liknande, så läser man i princip ingenting om par, vilket är konstigt. Ändå finns det kolossalt mycket forskning om par och kopplingen par och olika sjukdomar i kroppen, hur man mår, hur man fostrar barn. Parrelationen har väldigt stor betydelse för hur man blir som förälder. En dålig parrelation leder till sämre föräldrar.

Tre olika typer av par

JB: När vi gick hos dig så tror jag att du på första mötet sa att det kommer tre typer av par till dig: 1) de som bråkar hela tiden, även framför dig, och 2) de som inte bråkar eller pratar alls, och 3) den tredje typen var frustrerad kvinna och oförstående man, vilket var vår typ. Kan du inte utveckla de här tre typerna?

TW: Jo, det kan jag göra. En parrelation, där smyger det sig ofta in bekymmer. Det är svårt att säga vad som gör att en parrelation blir dålig. Den är inte alltid så självklar. Det kan se självklart ut, för att man kan säga att det är en händelse, men det är sällan en enstaka händelse, utan det brukar vara ganska många saker. Då skapas det ett negativt mönster och det är en del av de tre mönstren som vi pratade om. Egentligen så är det olika drivkrafter som driver det – vanligtvis positiva, men det blir negativt.

Om vi då har de två mindre vanliga, de som springer i varandra och bråkar jämt… och det blir inte så lustigt för dem, det är inte så lustigt för mig alltid heller, men vanligtvis så är det två stycken som känner att jag når inte fram till min partner, jag gör mitt bästa för att göra det, så jag tar i. Men om det är två som tar i, då krockar man rejält, och då lyssnar ingen. Då får ingen sagt vad de vill ha.

Sedan har vi då det andra, de som aldrig bråkar. Jag funderade ett tag på att man skulle ha varningstext på mjölkpaketen eller någonting om de paren, för de gör allting rätt. Och de bråkar aldrig och de sköter familjen enligt kokboken. De är kolossalt vänliga och de kan uttrycka sina egna behov ganska bra, exempelvis: ”Jag ska åka till Stockholm med mina väninnor över helgen.”, ”Ja, men gör det. Jag tar hand om våra tre små barn. Ha det så trevligt.” Så, de är väldigt vänliga mot varandra. Däremot har de ofta väldigt svårt att uttrycka sina behov av varandra, som till exempel: ”Jag saknar att du kramar om mig när jag kommer in innanför dörren.”, ”Jag önskar att vi tog fler promenader eller gjorde fler saker med varandra.”

Tvivel triggar destruktiva mönster

TW: Vanligtvis har vi att göra med två försiktiga personer, så man blir försiktig i relationen. Det övergripande i, som sätter igång alla mönster, det är tvivel. Så tvivlande man på sin partner, så kickar de negativa mönstren in. Det vanligaste mönstret är då frustrerad kvinna – tystnad, så att säga. Och då har vi egentligen en kombination av en försiktig man och en frustrerad kvinna, som försöker nå fram till mannen man är tillsammans med. Och då tar man i.

JB: Så var det för oss och så är det fortfarande ibland. När du sa: ”Jag vet inte om vi ska vara gifta.”

CB: Det var då ja. Det säger jag inte vanligtvis.

JB: Nej, det var en blixt från klar himmel till mig. Jag minns att du sa en så himla fin sak, att eftersom Carro är frustrerad så har hon inte gett upp. För mig var det wow, så kan man se på det.

TW: Så kan man verkligen se på det. När vi har de olika mönstren verksamma i rummet, vi säger det är ”i rummet”, och då kan man säga att så länge de mönstren är där, så har man fortfarande hopp om relationen. Låt säga att man tvivlar på sin partner, om vi tar det vanligaste mönstret med en frustrerad kvinna, men det kan vara helt tvärtom, så det är inte könsbundet, men fortfarande så är det lite mer kvinnor som är frustrerade och män är tysta. Jag tror att det har att göra med i huvudsak fostran. Vi har lite mer ojämlikhet i fostran historiskt sett, och det håller väl på och förändras så att vi blir lite mer lika. Så det här mönstret kommer sannolikt ändra sig, med mycket mer balans i det.

Men om vi då tar en position, och vi tar frustrerad kvinna då, så är det så att om man tittar på sin partner och den partnern är sluten, stängd, svår att nå fram till, man vet inte vad den tänker, den verkar gå i sin egen värld, den verkar vara mer intresserad av annat än av mig och mitt. Då börjar man tvivla och undra vart är min partner någonstans. Är han hos mig, eller någon annanstans? Då försöker man hantera det tvivlet så som man hanterar det som en av de två strategierna egentligen. Det är att säga: ”Hallå, vart är du någonstans? Du kan komma ut från din rustning/mur/bubbla.” Vanligtvis hör man om män att det är som att han är i en bubbla eller bakom en rustning, bakom en mur.

Lätt att missförstå varandra grovt

TW: Då försöker man göra sitt bästa för att få kontakt helt enkelt, respons, och känna att det är vi och vi har en samhörighet här. Och så tar man i. För när man inte lyckas från början, när man säger: ”Jag saknar dig jättemycket, kan du inte prata lite mer?”, med mild röst. Om man inte lyckas med det, då tar man i. Ju mer man tar i… Man känner desperationen och ensamhetskänslan, så man känner sig övergiven, så då tar man i jättemycket.

Så är det så att vi tolkar det vi ser och om vi då har att göra med en tyst man som ser på sin kvinna som är frustrerad, så är inte den första tolkningen att oh, den här kvinnan saknar mig jättemycket, så hon tar i från knäna. Utan då ser man bara en frustrerad kvinna. Då blir man ännu mer försiktig, missnöjd igen, spelar ingen roll hur jag försöker vara försiktig och anpassa mig, så är hon ändå inte nöjd. Som en skylt där: ”Spelar ingen roll, vad jag än gör, så är hon ändå inte nöjd.” Nej, hon är inte nöjd med kontakterna.

Då kickar den andra strategin in, nämligen om jag bara sitter still i båten, om jag bara tar det lugnt, om jag stoppar huvudet i sanden så löser det sig. Vi kan ju ha det bra. Så om jag inte säger någonting eller försöker avleda det hela genom att säga att det inte är så farligt, vi kan väl glömma det och gå framåt nu. Vilket gör att den andra inte känner sig lyssnat på, för då har man kommit med någonting som är viktigt, men då säger partnern att vi kan väl gå vidare nu. Vi behöver inte bråka om det, det är väl inte så farligt. Vilket vidmakthåller saker och ting.

Då får vi en man som tassar omkring på tårna. I värsta fall så är det så att en del män lever i skuggvärlden hemma. Jag har tänkt på det, att om man är försiktig då gör man inte sin röst hörd hemma. Man kan göra sin röst hörd på jobbet och basa över hur många som helst och peka med hela handen, men hemma så tassar man på tårna.

Män som förlorar sin röst i hemmet

CB: Jag minns att du berättade att det fanns VD:ar som var precis så. De basade över massvis av människor och var ledare i stort, men hemma var de inte alls på det sättet.

TW: De är inte där. De är där, men de är inte där. Det betyder också att vi får en del av de här ojämlikheterna som vi ser i hemmet. Vi har ändå hört talas om dubbelarbetande kvinnor och män som inte är så aktiva. Ja, den delen finns där och den delen behöver man så klart göra någonting med. Men vi ser också en annan baksida där, för en del män framförallt. Man kan fråga en del män: ”Vart tar din röst vägen?”

Och en del män de blir otroligt träffade av den fråga, för då inser de att den inte är där. Den har tagit vägen in i de försiktiga strategierna. De tänker att om de bara kan göra sig relationsoberoende, bara sköter sig själva och tar hand om sig själva, då blir det nog bra i relationen.

CB: Detta måste det vara många som sysslar med, upplever jag. Att om jag bara gör mig relationsoberoende. Man hör ju väldigt mycket om män som är vid sidan av, på något vis. I skuggvärlden. Varför gör man så? Är det för att man är rädd för relationen?

TW: Ja. Dessutom, en del män som verkligen gör så, de öppnar inte kylen för att kolla om det behöver handlas. Man skulle kunna forska på kylskåpsöppnandet. Då blir det liksom ojämlikt, så att säga. Då blir det kvinnorna som ska ha koll på sakerna. ”Du har ju ändå koll. Säg till mig så ska jag göra det jag ska göra.” Vilket leder till den dummare mannen, för det är precis det som händer, att de blir tillsagda, och det gillar de inte.

CB: Och ändå har de försatt sig i den situationen. Konstigt. Du berättar om det så att man verkligen kan förstå detta, och så låter det så himla dumt på något vis, att det blir på det viset. Det är sorgligt och dumt och jag vill lägga en massa värderingar i det och det kanske man inte ska. Utan bara så, ok, bra, vi har benat ut liksom att det kan bli så här, men vad kan man göra?

Negativa spiralen bryts när vi litar på varandra

TW: Den kortaste lösningen, för det är ju den frågan man får ganska ofta, ”Vad ska vi göra åt det?” Lita på varandra. Om man bara litar på att den jag lever med älskar mig. På riktigt. Då kommer väldigt, väldigt mycket att lösa sig.

CB: Vad är det som händer då? Man litar på att den man lever med älskar en. Är det så att man inkluderar den personen mer då, till exempel? Så att mannen kan inte leva i skuggvärlden då. Om jag tar det från mitt håll, som kvinna. Vad händer med mannen då? Om han litar på att jag älskar honom.

TW: Det blir lättare för honom att kliva fram i ljuset. Så att man inte är där längre. För det betyder att när man håller låg profil är det precis som att… En annan baksidan med att hålla låg profil är också att man håller saker och ting för sig själv. Ibland gör man det till en hederssak, att man kan ta hand om sig själv, man är oberoende och behöver ingen, och om det är några känslomässiga problem så löser man det själv. Låt mig gå undan, låt mig vara ifred, så kommer jag tillbaka när jag har löst det. Det är inte så att man vänder sig… För att vända sig då till sin partner det innebär att man gör sig beroende av sin partner. Och beroende för många män är lite jobbigt.

CB: Även för kvinnor tror jag. Jag har också tyckt att det är jättejobbigt.

TW: Vi måste börja prata om att vi behöver ha ett effektivt, sunt beroende till andra. Det är nödvändigt att vara beroende av varandra. Det är någonting dumt, och inte minst i vår kultur med det här att ordet ”beroende” har fått en sådan negativ klang. Det är helt fel alltså. Vi är inte gjorda för det, att vara ensamma och oberoende. Vi har hela tiden ett positivt, effektivt beroende av varandra.

Det är då, om vi tittar på barn exempelvis; trygga barn ger sig ut i världen. Trygg det är man om man känner att man har någon att vända sig till när jag behöver. I en parrelation exempelvis, det är att man kan vända sig till sin partner med det som man har bekymmer med. Framförallt känslomässiga bekymmer. Där man egentligen bara ska dela med sig. Då litar man på att min partner älskar mig fast jag visar mig svag och att jag behöver den. Då är man trygg och avslappnad. Då gör det att man är starkare i andra sammanhang. Det har att göra med upplevelsen av att ha någon.

Social Baseline Theory och våra sociala behov

TW: Här finns det flera intressanta studier. Man har exempelvis tittat på… det är jättestora studier i Norge. Jag ska kort nämna ett par av dem. Den ena är att man har undersökt ett nytt teoretiskt fält som heter ”Social Baseline Theory”, som egentligen utgår från att vi är sociala människor. Då är det så att man tog ett helt gäng med personer från en stor studie, 47,000 eller någonting, och så tittade man på om det fanns ett samband mellan att dricka mycket läsk och juice och uppleva ensamhet? Ja, ett klart och tydligt samband. Jättestarkt samband.

I en annan undersökning hade man ställt folk framför en jättebrant backe. Den enda frågan är hur brant backen är. Så ska de gradera hur brant backen är. Så hänger på en ryggsäck och frågar hur brant backen är. Då upplever man den som brantare. Så ställer man en kompis sidan om och ställer samma fråga, och då är den lägre. Frågan är inte att man ska be kompisen om hjälp, utan det handlar bara om upplevelsen av att ha någon där. Det är det som den här forskaren, James Coan, säger, att hjärnan vilar bäst i relation. Man slappnar av, för då är man inte ensam. Du är inte ensam för du vet att du har någon.

CB: Men du, det här med läsken, jag måste bara få återkomma till det. Varför dricker man mer läsk om man upplever sig ensam? Är det komfort, liksom?

TW: Hjärnan är väldigt sockerberoende, så det har faktiskt med sockret att göra. Om man känner att man är ensam och behöver hålla vakt och ta hand om saker, då är hjärnan aktiv. Då när hjärnan är aktiv behöver den mer socker. Men när man känner att man är i relation och har någon, då vilar hjärnan mer, och då minskar sockerbehovet.

Extra svårt för män att uttrycka känslor

JB: Jag tänkte bara komma tillbaka till det där med tyst man, för där känner jag igen mig, men jag tänker också att ibland… För jag vet att en konfliktyta för oss var ju att du frågade: ”Hur är det?” och då sa jag, ”Det är dåligt/bra.” Jag hade inte alls ett språk för att uttrycka känslor. När jag då sa dåligt, då ville du veta mer, men då sa jag att jag sa ju precis att det var dåligt.

CB: Ja och jag envisades, ”Vadå, mår dåligt? Kan du berätta vad det är?” Men du hade inte orden för att berätta riktigt vad det var.

JB: Jag hade inte alls tillgång till det här spektrat att kunna beskriva. Är det vanligt?

TW: Ja, absolut. Jag tror det är lite också att vi historiskt sett har fostrat pojkar lite annorlunda. Om han trillar och slår sig så är det upp igen, spring efter bollen. Man får mindre känsloord. Det är inte så att känslorna inte finns där, det bara det att man inte har någon vana att sätta ord på dem. Framför allt sårbara känslor, som man då historiskt sätt har tyckt att det där är inte manligt. Att vara ledsen eller att vara beroende av någon. Det börjar ju ändras lite, men titta på alla seriehjältarna som man har gjort film på. Alla är ju ensamma och går runt i trikå. De har inga riktiga nära vänner, och det är lite lustigt hur det har blivit. Till och med Lucky Luke, han har bara sin häst och sin hund. Han har inga vänner.

JB: Gud, vad tragiskt.

CB: Då har vi det till och med arketypiskt, att man ska vara på det viset. För att kunna vara en hjälte måste man vara oberoende.

TW: Det är så dumt så det är inte sant. För då är man egentligen svag. Då får du ensamhet som följeslagare. Och man ska inte ha ensamhet som följeslagare. Det är fel. Utan man ska lida av att känna sig ensam, för det är inte bra. Det finns en väldigt, väldigt bra bok som jag kan tipsa om. Den handlar inte alls om relationer, utan den handlar om depression. Som heter ”Lost Connection”. Man säger att väldigt, väldigt mycket av det som har med depression att göra har att göra med att man inte har nära kontakter med andra människor. Vilket i sig är ganska intressant.

Otillgängliga föräldrar och relationsoberoende barn

TW: Så man ska inte vara i den positionen. Vanligtvis tror jag att en del av förklaringen är nog också att vi kanske har mer eller mindre dåliga erfarenheter av hur det var när man vände sig till sin förälder. Låt säga att man är liten och så finns det en del som säger att 30% av tiden i förhållandet till ett barn så misslyckas föräldrarna att vara närvarande. Men det är helt ok, för det är 70% som du är där, vilket gör att barn får en väldigt bra uppfattning av världen och av sig själva. 70% av tiden fungerar det, så att säga.

Men om vi vänder på de siffrorna, då är det också att om man har försökt att få kontakt, vilket är naturligt, eftersom vi är beroende. Och barn är väldigt beroende för de är hjälplösa och behöver sina föräldrar. Alltså så vänder man sig till sin förälder. Men om man misslyckas där då är det smärtsamt och den smärtan delar smärtcentra i hjärnan med fysisk smärta, så det är riktig smärta, den är jobbig att hantera. Då måste man hantera den och i vissa fall blir det att man gör det genom att hålla det inom sig. Man gör sig relationsoberoende.

Jag tror att ska man komma till rätta med det så måste vi börja vara lite mer öppna mot varandra. I en relation måste vi kunna uttrycka både våra behov och våra rädslor till varandra. Om vi inte kan göra det då är vi inte trygga i relationen. Vi måste hela tiden ha en idé om att en relation behöver bli trygg – för otrygga relationer är relationer med tvivel, och det ska vi inte ha.

CB: Nej, det kan man ju tänka på med sina barn också och inte bara med parrelationer. Att barnet ska kanske inte ha något tvivel. Men det kanske den har när den försöker i 30% av fallen att få kontakt och inte får det. Då uppstår det tvivel.

Mer om anknytningsbehov

JB: Är det det som kallas för John Bowlbys anknytningsteori?

TW: Ja.

JB: Jag kommer ihåg när jag skrev boken ”Gör ditt barn rikt”, så tror jag också att det var någon som pratade om… Jag vet inte om det var samma anknytningsteori, men då var det typ att nästan innan två års ålder så grundlägger vi väldigt mycket av de här anknytningarna.

TW: Det kan man tänka sig stämmer. Anknytningsbehovet försvinner inte, så vanligtvis skulle du fråga folk vad de kan om anknytning så gäller det oftast föräldrar och barn. För det är där teorin liksom kommer ifrån. Men om vi då tänker oss att anknytningsbehoven inte försvinner, då är vi vuxna och det som blir intressant i sammanhanget är ju då att vi har vuxenrelationer och anknytning. Och det gör det hela intressant. För det är precis som att vi glömmer det.

Om anknytningsbehoven inte försvinner, då har vi behov av varandra och att känna oss trygga i nära relationer. Det är det som är så finurligt med en parrelation, för en del av de här strategierna som vi kanske har fått med oss, eftersom vi kanske inte fick det vi skulle ha, ibland har man inte fått det. Det är inte dåliga föräldrar, det är bara olika föräldrar och olika generationer och så vidare. Och då fick vi inte riktigt det vi skulle ha. Och då gör det att vi har mer strategier i vuxen ålder där vi måste hantera saker och ting och hantera andra relationer utifrån det.

För anknytningen handlar också om vad är det för bild jag har av mig själv, och vilken bild har jag av andra? Vilket betyder, vad tror jag om andra? Är folk att lita på i allmänhet, eller är de inte det? Är jag värd att älskas eller inte? Om vi bara tar sådana grova kategorier. Det formar vårt sätt att förhålla oss till i andra vuxna relationer och mest i nära relationer. Parrelationen är ju en så nära relation vi kan ha, för man är till och med närmare sin partner än man är sina kamrater. För man delar inte ett liv med sina kamrater. Man vaknar inte på morgonen eller går till sängs med sina kamrater.

Det gör ju då att den vi lever tillsammans med är den viktigaste personen vi har. Om man börjar tvivla på den viktigaste personen, då blir det jobbigt. Då kickar en del av de strategierna som man har haft, in.

CB: Det blir ett väldigt jobbigt liv om man har de här strategierna som kickar in. Om man är helt omedveten om dem och tycker att det är någon annans fel.

Kärlek som sträcker sig bortom nyttovärden

JB: Om vi ska sammanfatta, vad är några av de här? Om man lyssnar på detta, när känner man igen sig? Vad kan de här mönstren vara?

TW: Någon som är mer frustrerad och någon som är tyst. Man kan säga att då skapas distans, men intentionen är inte att skapa distans. Den är att skapa närhet. Det är det som är lite olyckligt. Det betyder att majoriteten av de jag träffar älskar varandra. Man kommer inte för att separera, man kommer för att man inte är nöjd. Majoriteten älskar varandra. Men det betyder att vi har två stycken som kan säga från hjärtat ”Jag älskar dig.”, och verkligen mena det. Men samtidigt skulle de kunna säga ”Men jag är inte säker på att du älskar mig lika mycket.”

En del, inte minst en del män måste jag säga, säger ”Jag vet att min fru älskar mig jättemycket.” Men om man tar bort nyttovärdet av det då, kan du känna det ändå? Då är de inte lika säkra längre.

JB: Det där är ju jättesvårt för prestationsorienterade människor som mig. Jag har varit där ibland att jag inte har fattat varför Carro älskar mig eller är gift med mig. Så har jag försökt rationalisera det som att jag tjänar åtminstone bra med pengar. Det landar ju inte jättebra hos dig.

CB: Nej, det var en förolämpning mot mig. Som om jag älskade dig för dina pengar.

JB: Ja, nu skulle ni ha sett minen Carro gjorde precis. Och det där är så vårt, precis som du säger, om man har en sådan där att jag förtjänar inte att vara älskad, eller att man inte har någon självkänsla i det där. Då blir det lätt precis som du säger att man ser nyttovärdet, att man bidrar åtminstone till hushållet.

TW: Ja, och glömmer att man är unik. Nyttovärdet, så att säga, vemsomhelst kan ju göra nytta. Då är man verkligen utbytbar. Det är som att man skulle byta ut ett av sina barn mot ett annat barn. För att vi tar ett barn som är ett år och så tar vi vilket barn som helst och tänker barn som barn. De springer omkring och de äter och de har blöjor och allting, så det är samma. Så just det barnet är unikt. Man är ju vald och man är unik. Hur man rör sig, hur man går, vad man än gör så är man väldigt unik. Hur man ser ut och hela ens själv, så att säga.

JB: Det är roligt, för det minns jag också att du sa i en session. Vi prata om det här att hålla handen och då sa du: ”Det är ändå Carros hand du vill hålla där på kvällen. Det är ju inte min hand.”, tror jag att du sa.

CB: Jag fattade inte varför du var gift med mig, så lite nytta som jag gjorde, enligt dina mått mätt.

Skillnaden mellan en bra och en dålig relation

JB: Jag tror att för mig var det väldigt viktigt det du säger, att skilja på det där nyttovärdet. För i brist på det andra språket så blir det så enkelt att prata om nytta, för det är jag så van vid. Vi har ju pratat mycket om det här. Om du skulle sammanfatta, vad utmärker en bra respektive en dålig relation?

TW: En bra relation är en trygg relation. I en trygg relation kan vi uttrycka våra behov eller vår rädsla. I en bra relation så vidmakthåller man banden i en relation, anknytningen. Exempelvis pratar man mycket om anknytningsband och det är det här osynliga bandet som man tänker sig finns mellan föräldrar och barn. Men i en parrelation som är bra, så vidmakthåller man banden. Man helt enkelt färglägger relationen, att man hänger samman så att säga. Det betyder att man faktiskt med lite känsla säger att man älskar varandra och att man säger: ”Du är viktig för mig.” Är det inte en intressant fras i vårt oberoende? Att plötsligt säga till sin partner att du är viktig för mig, då är man viktig, bara för att man är.

Och att man har kul. Allting blir roligare ju tryggare relationen blir. Så en trygg relation är inte en tråkig relation. Man har dessutom bättre sex. För sex präglas också av att om det blir för mycket prestation med sex, säg att man ska prestera, då är det inte avslappnat längre. Då är man för mycket uppe i huvudet och då blir inte sex lek. Det påverkar även in där. Det finns många kopplingar kring det. En otrygg relation då har vi alltid någon av de tre mönstren. Så de ska man se upp med där.

Då är det dags för parterapi

JB: Om man lyssnar på oss nu, när är det dags att träffa en parterapeut?

TW: Så fort man upplever att man inte har kommit till rätta med ensamhetskänslan. När man börjar känna sig ensam… Jag tror en ganska lömsk period är när man får barn. Barn innebär familj och familjebegreppet kan ibland nästan äta upp parrelationen. Och det blir ingenting kvar, utan det blir bara familj. Men att bara vara familj och bara vara föräldrar, det är tråkigt. Vi är också vuxna. Och det är utifrån vuxenrelationen som det har blivit familj. Och blir det då en distans där så riskerar relationen till slut att förlora mening, för då blir meningen med relationen familj och barn.

Barn ser till att vidmakthålla familjebegreppet genom att bara finnas. Men parrelationen då? Om inte den finns där, just det här med små medel, man stryker någon över axeln så här eller man sitter lite nära i soffan.

CB: Att man gör grejer tillsammans som man brukade göra innan man får barn tycker jag är viktigt, för annars kan det bli så att man glömmer bort hur det är när man är ensamma tillsammans. Det är alltid någon som kommer och avbryter.

TW: Det är någon som har sagt att man ska göra små saker ofta, som har med relationen att göra, när man är småbarnsförälder. Det kan vara att man vänder sig mot varandra och säga att när vi får lite mer tid, så ska vi ha kul. Så vi vidmakthåller parrelationen, för då får parrelationen också mening.

JB: Är det därför många säger att skilsmässofrekvensen är ganska hög när barnet är typ ett år? Eller ett år och tre månader, jag tror att jag såg någon siffra.

TW: Jag har hört andra siffror också, men det finns en del som separerar där när de har små barn. Jag tror att det är att man har glömt relationen. Till slut så är det också att säga att en del separerar i onödan, för att smärtan är för svår, när man saknar sin partner och inte får den responsen.

CB: Det kan jag tänka mig. Man kan inte se hur man ska kunna komma varandra nära igen, så då ger man upp.

TW: Till slut, risken är att om man sitter fast i mönstret, det som kan hända… Det händer lite olika saker, beroende på vilket mönster man har. De som krockar i varandra hela tiden, då är det någon av dem som säger nu räcker det. Nu är det slut, nu står jag inte ut med det här längre.

Många relationer spricker helt i onödan

TW: Är det ”tyst man och frustrerad kvinna”, det som kan hända där är att den frustrerade tappar orken. Man orkar inte. Det är många som känner igen sig i att man orkar inte försöka längre för att få det bättre i relationen. Vilket kan göra att relationen för ett tag får ett lugn. En del män då kan faktiskt säga att oh, nu blev det lite lugnt, ända till rädslan kickar in. För då märker man att det var inte kul det här andra, för nu är hon på väg bort. Så kommer rädslan in. Ibland är det för sent, så man ska göra någonting innan.

De tysta säger verkligen så att nu tar jag inte skit längre. Nu har jag tagit skit i flera år – nu räcker det. De blir mer kantiga, på det sättet, för att de inte har förstått. De har inte tagit skit, men det är upplevelsen. De har fått en kvinna som med desperation har kämpat för att komma närmare, men det har de inte förstått.

JB: Det som återkommer till mig, bara nu när vi har pratat, är ett, att du pratar inte om bra och dålig relation, utan du pratar om trygg och otrygg relation. Det andra som jag tänker är att du säger så här att ofta det som den andre tolkar som anfall eller kritik eller frustration är egentligen bara en god intention, som inte riktigt landar. Och det är ganska ledsamt.

TW: Det är det. Många relationer spricker helt i onödan. Till slut orkar man inte ha det så, men när man är i det då älskar man varandra.

CB: Jag tänker att det ibland inte är så stora medel som behövs för att det ska kännas som att det är ändå vi. Att man har ändå den här anknytningen. Att vi har kommit isär lite, men att man kan egentligen med enkla medel få det att bli bättre ju.

TW: Ja, man måste börja förstå det mönstret. Det är väldigt viktigt. Och man behöver också bli bekräftade i sina strategier. Jag vet inte hur många frustrerade – det kan både vara män och kvinnor, men det vanliga är än så länge att det är kvinnor som är i den frustrerade positionen – som blir hur glada som helst när man förstår vad de är ute efter. När man pratar om deras intention. Ingen har sagt emot. Det är alltid att vilja nå fram till sin partner som är viktigt.

Svårt att se sina egna mönster

JB: Som jag sa innan, gjorde det väldigt stor skillnad för mig när jag såg att när Carro är frustrerad så är det egentligen bara att du vill och att det kommer från kärlek. Då behövde inte jag sätta upp stora skölden och gå till motanfall och argumentera att jag har visst gjort de här grejerna. Jag kommer ihåg när du sa till mig: ”Du älskar inte mig.” Och jag sa: ”Det gör jag ju visst!” Och så skulle jag komma med argument, som att jag hade kört henne till Sturup, och gjort en massa grejer. Gjort en massa grejer.

Där tror jag också att vi pratade om att det är för att mitt sätt att visa kärlek är då till exempel tjänster, att göra grejer, och det enda du ville ha var tid tillsammans eller att vi skulle prata om saker.

CB: Innan vi har lärt känna oss själva och innan vi har gått i parterapi, så har det varit tufft. Jag tittar ju inte på mig själv och tänker: ”Vad är det jag vill egentligen här nu? Jag vill ju nå fram till honom…” Utan jag tänker: ”Jan är dum i huvudet.” Det är så det går till i mitt huvud och säkert många fler. Så det gäller ju att man lär känna sig själv och att man kanske själv förstår vilka mönster man har eller får hjälp med det. Och att man tillsammans förstår vad det är som pågår. För själv tycker inte jag att det är så lätt.

TW: Nej, det är inte alltid så lätt. Och en del definierar sig själv också. Vem vill vara tillsammans med en frustrerad och tjatig kvinna? Det är hemskt att känna så. Därför behöver man börja komma bakom det här: ”Är det alltid jag som ska ta hand om allting?” Vilket är fel, man ska inte känna det. Undertexten är att man saknar vi:et. Man kan fråga en del par hur de gör när de ska komma överens om saker. Alltså, hur går det till, rent generellt? Kan ni bolla saker fram och tillbaka?

Lev i synk med tydlig kommunikation

TW: Det intressanta med den frågan är att man säger hur ska NI komma överens och då ska de säga VI. Men en del tittar på varandra och säger: ”Vi? Det vet jag inte. Det bara blir.” Om saker och ting bara blir, då blir det ojämlikt. Då är man inte i balans. Förr eller senare kan det bli ganska bra och fungera, men förr eller senare blir det skevt. Man behöver vara i synk med varandra, så att säga. Ska du ta läggningen eller ska jag ta läggningen och du tar disken, eller ska vi göra tvärtom?

Vi bara inte gör saker, för då kan man göra saker som blir helt feltolkade. Vad händer nu? Gick Carro bara och satte sig och tittade på tv där? Du kanske tänkte ta disken sedan, men du kommunicerade inte. Vi måste vara i synk. Är det läge? Jag ska bara kolla nyheterna, så är jag tillbaka. Jag är inte och surfar på nätet, jag skickar ett mejl till min kollega. Ni vet de här skärmtidskonflikterna är ju kolossala, för det kommuniceras inte.

CB: Jan, det är därför jag frågar dig ibland: ”Vad gör du för någonting?”, när du sitter med mobilen. Och då är det ofta så: ”Jag måste göra det här.” Och då fattar jag att det är nödvändigt att göra detta nu. Annars kanske jag hade trott att du var ute på nätet, medan jag satte in i diskmaskinen. Det har vi lärt oss att man ska fråga.

TW: Ja, ut i luften, för det blir mer väloljat. Man går ju undan en hel del av tolkningen. Man kan både fråga och säga vad man ska göra.

JB: Jag tänker att vi ska alldeles strax prata om läsarfrågor, för som jag sa innan vi började spela in, vi har på 24 timmar fått in över 40 läsarfrågor. Och det var dessutom på en söndag. Så det finns uppenbart stort intresse. Men innan vi går in på det så är det en bok som har gjort stor skillnad för mig, som är kanske ovetenskaplig, så vi får höra din åsikt. Det är Chapmans ”Upptäck kärlekens olika språk”.

Ok, du har inte läst den? Vi läste den för många år sedan och det var just det här med att man har olika sätt man vill bli älskad på. Jag visar kärlek genom tjänster och verbal bekräftelse. Carro hade tid tillsammans, förtroliga samtal och fysisk beröring. Det roliga är att det femte språket ska då vara presenter, som ingen av oss har. Men naturligtvis vår dotter.

CB: Jag tror att man har lite av varje, men vissa preferenser. Som när du kommer hem från en resa och har presenter till alla, men inte till mig, så kan jag känna att det hade varit nice. Så det är inte svart och vitt, det är det inte.

Viktigt att fortsätta lära känna sin partner

TW: En annan sådan här väldigt viktig sak i en relation, det är att veta vem är jag tillsammans med. Och det är väldigt, väldigt intressant. När man träffas, och blir förälskade, brukar man göra två saker mycket. Det ena är mycket sex, men det andra är mycket prat. Pratandet är som ett ömsesidigt intervjuande. Har du syskon, har du gått i skola, har du rest, är det rött eller vitt, eller kött eller fisk? Man vill veta mycket. En del av hemligheten över att det känns så bra när man träffas det är att tänk att någon är så intresserad av mig. Det känns bra. Vanligtvis är det också så att vi kanske i ganska stor utsträckning försöker lägga saker och ting på minnet. Att det är söta saker, inte salta saker. Det är det här godiset du gillar.

Om vi tappar det intresset… för jag tror det tar ett liv att lära känna varandra. Vi ändras dessutom över tid. Vi blir äldre och så vidare. Så behöver vi fortfarande veta vem man är tillsammans med. Ska jag klia henne åt det hållet eller är det det hållet? Hårt eller löst? Lösa kramar eller hårda kramar? Vad är det som går in där? Allting behöver man inte förstå.

Jag har varit gift i 28 år och det är saker som jag fortfarande riktigt inte förstår. Hur kan hon tycka så egentligen? Hur kan hon sätta så stort värde på det här? Det fattar inte jag. Och tvärtom; det är säkert en hel del säker som hon inte fattar att jag kan sätta så stort värde på, så att säga. Men jag behöver veta att hon sätter stort värde på det. Då kan jag respektera det och inte gå emot det. Ska jag göra någonting, handla någonting eller överraska henne, då ska jag veta vad jag ska göra. Det är intressant när vi träffar många par, att de har rätt så dålig koll på varandra.

Spendera tid tillsammans för att vidmakthålla relationen

CB: Hur kommer det sig att man har dålig koll? Är det för att man efter någon tid tar varandra lite för givet och man lägger inte saker på minnet på samma sätt, som när man träffades första gången?

JB: Men kan det också inte vara så här att man defaultar till sitt eget ”kärleksspråk”? För det är mycket på jobbet, det är stressigt med barnen som ska hämtas och sådant, och då tänker inte jag på att Carro gillar tid tillsammans och samtal. Utan då hämtar jag barnen och lagar mat, och då tror jag att du ska känna dig älskad för att jag har gjort dig två tjänster den dagen.

TW: Det tråkiga då är att då får man ingen känsla av att ens parter är intresserad av en. Om båda gör så, då prickar man mer rätt så att säga. Och vi behöver göra saker ganska mycket för varandra där vi vet att min partner blir glad. Följa med till en släkting som man inte tycker är så kul. Man följer med till släktingen och håller god min, för att ens partner vill att man ska följa med och blir glad för det. Då kan man göra det. Så ganska mycket kan man göra för relationens skull.

Och då hör man ibland: ”Ska man verkligen göra sådant som man inte gillar?” Om vi bortser från sex, då ska man inte göra saker som man inte gillar, för det blir helt fel, för man kan inte bara ställa upp på saker. Det gör en del, ställer upp på saker som är helt fel för en själv. Det tycker jag är helt tokigt. En hel del andra saker kan man göra för varandra. Varför det? För att man vill ha en nöjd partner och vanligtvis är det faktiskt så att det är trevligt att göra saker tillsammans.

Så det man gör behöver inte vara den viktiga saken, för då blir det nyttovärdet igen. Att det ska vara nyttigt. Men nyttan kanske ligger i att vi går tillsammans. Vi handlar tillsammans, till exempel. Då gör vi ju saker och ting tillsammans och har det här småpratet medan vi går där och letar bland hyllorna. Återigen, sådant som vidmakthåller relationen, är viktigt.

CB: Är det också ett sätt att lära känna varandra om och om igen då?

TW: Ja, vi behöver hela tiden uppdatera oss om varandra. Och vi behöver också veta mer och mer om det som är känsligt för varandra. Där får vi vara lite mer observanta. Exempelvis om man växte upp i en familj där ironi används hela tiden och alla tycker att det är jättekul. Så träffar man någon som tycker att ironi är det värsta. Då behöver man veta det. Jag kan inte köra ironi på det sättet som jag gör i min grundfamilj, utan här är det någon som är lite känslig för det. Då behöver jag tona ner det, av respekt för min partner.

JB: Vi kan ju gilla ironi, men vår dotter ogillar ironi.

CB: Ja, barn gör inte det. Men jag tänker också på det att jag och Jan har inte samma typ av humor. Det är också spännande hur vi kan ha varit tillsammans så länge utan att egentligen dela samma humor. Men det är ändå vissa saker vi tycker är kul tillsammans.

Läsarfråga från Oskar: ”Hur är framgångsrika parterapeuters förhållande? Är det fler eller färre, jämfört med genomsnittet, som skiljer sig?” Finns det någon statistik över parterapeuters förhållanden?

TW: Jag tror att parterapeuters förhållanden är som alla andras. Det kan skita sig där också.

Den vanligaste anledningen till att par skiljer sig

Läsarfråga från Daniella: ”Vad är den vanligaste anledningen till att par skiljer sig?”

TW: Distans i relationen. Blir det för mycket distans i relationen, då kickar eländet in. Man kan tänka sig att det är pengar, städning, ämnen, så att säga. Men om man inte kan prata om pengar till exempel, då kan man vanligtvis inte prata om någonting annat heller. Ofta är det så att en diskussion sätter fingret på hur det ser ut i relationen. Det är som en del säger: ”Vi bråkar om allting.” Men då bråkar man om relationen. Då har man inte ett sätt att prata med varandra, där man lyssnar och verkligen pratar med varandra.

Kan man inte prata om saker och ting, vad det än gäller, så blir det laddat och det blir slutet och kantigt och de här mönstren kan kicka in. Det blir en nedåtgående spiral. Distansen ökar och då ökar tvivlet, för man tittar på varandra och så tänker man att min partner vill inte prata om det här. Det blir kantigt, avhuggit och avmätt. Till slut står man inte ut, och då riskerar relationen att ta slut. Det är mer om hur man pratar om saker och ting som är viktigt – inte vad man pratar om. Ämnet i sig har egentligen underordnad betydelse. Man måste kunna prata om saker i relationen, annars är man inte nära. Vi kan ta pengar, hur man fördelar saker och ting hemma, och hur man gör med allt möjligt egentligen.

JB: Gud vad jag älskar det du säger, för det är verkligen så här under ytan. Man tror att det handlar om så här nu måste vi prata om hur vi ska prata om pengar, och egentligen handlar det om någonting annat. Som den här distansen, eller förhållandet. Eller till syvende och sist är det väl till och med att det handlar om tryggheten i förhållandet.

TW: Ja, så är det. Är det tryggt så kan vi prata om allt, även det som är svårt och laddat.

Så här kan man söka hjälp

JB: Om man lyssnar på det här nu och så bara inser man att shit, vår relation är otrygg. Vad gör man då liksom?

TW: Då letar man upp en legitimerad psykoterapeut som är utbildad och har erfarenhet att jobba med par. Inget annat än legitimerat. Vi har för många konstiga saker där ute.

JB: Det minns jag också, när vi letade upp dig så märkte vi att det var så här att jag gör KBT, familje… Och det var så skönt med dig att du gör bara parterapi, ingenting annat, och är legitimerad. Så det är ett skitbra råd. Vi rekommenderar ju, det har gjort jättestor skillnad i vårt förhållande att gå hos dig. Men om man lyssnar på podden och tänker att vi har nog ett otryggt förhållande. Finns det någonting man kan göra själv? Eller är det väldigt svårt att göra själv?

TW: Det finns ett engelskt självhjälp-program som man kan köra över nätet. Man hittar det på våran hemsida. Det heter ”Hold Me Tight”. Det finns en bok också som heter ”Håll Om Mig”, som man kan läsa också. Den är inte så dum. Problemet jag ser ibland när man läser böcker… Det här programmet är nog det bättre valet, men tyvärr är det än så länge bara på engelska. Så vi ska se om vi kan sätta svensk text på det. Men annars, problemet är ibland med böcker att det kanske bara är en som läser den. Annars är det en av de lite vettigare böckerna i självhjälps-hyllan för relationer.

När man letar en parterapeut ska man också kolla vilken par-erfarenhet de har, egentligen. Det är ganska många, även legitimerade, som säger att man jobbar med par. Men man har kanske inte jobbat så mycket med par och man har kanske ingen utbildning när det gäller par heller. Vi har en speciell känslo-orienterad metod som vi är främst i Sverige på, som vi jobbar med, så vi är mer fokuserade på en av de mer utvärderade metoderna – Emotionally Focused Therapy.

Men annars, om man ska ändå få någorlunda hyfsad hjälp ändå, och även där tycker jag att man ska söka legitimerade terapeuter, så sök på familjerådgivning. Det är inte dåligt. Vi har ändå lagstadgad familjerådgivning. Det kan man få via kommunen. Det är lagstadgat faktiskt, så alla kommuner ska ha det. Men alla är inte legitimerade där, som jobbar där.

JB: Jag är glad, för du ställer upp här med din tid och kunskap, så jag har ingenting emot om man gör reklam. Nu sitter ju du i Lund, på Parterapiinstitutet.se. Kan man göra sådant här på distans. Om man lyssnar på detta i Umeå?

TW: Ja, vi har kört Skype och Zoom. Det var inte så dumt. Det är inte lika bra, det tycker jag inte, men det fungerar. Jag har haft samtal med något par i Portugal faktiskt.

Parterapi innebär inte att man lägger skuld på en person

Läsarfråga från Pernilla: ”Varför finns det en tröskel för par att gå i terapi? Men erfarenhet har varit att det är grabbarna som inte har velat gå. Vad har det med att göra?”

TW: ”En bra karl reder sig själv.” De vill inte be om hjälp om vägen, som man skojar om. Det är en del, så att säga. Dels är det så att först ska man erkänna att man behöver hjälp och det vill inte en del män erkänna att man behöver hjälp. Men det vanliga, måste jag säga, är att även om män är motiga till att gå, kommer de en gång så är de på banan. Det är bara något enstaka tillfälle kanske då det har kommit någon som inte ville gå vidare, men när de väl är på plats är det annorlunda. Jag tror att en del slappnar av när de känner att vi sitter inte och pekar på mannen och säger att det är hans fel.

Man kan säga att relationen är klienten. Vi tittar på en relation och framför allt har en förståelse för hur det hänger ihop. Vanligtvis är det också, i alla fall med det sättet vi jobbar, att man måste förstå hur det hänger ihop. Annars är det svårt att få en ordentlig förändring. Om det verkligen är tight, så att säga. Om man bara ger råd… Råd är ju det enklaste som finns. Platt mage på tre veckor. Vi jobbar inte via råd som fokus när folk kommer och får en behandling, utan vi jobbar mycket mer för att förstå hur man hänger ihop. Det är hemligheten. Börjar man göra det så kommer man närmare. Det är det vi vill åt.

Om entreprenörskap sätter press på relationen

JB: En ganska återkommande också, det var flera stycken som frågade, det var Björn, Christoffer, med flera… I vissa relationer är det en partner som är entreprenör eller man jobbar hårt med en karriär. Och då skriver de så här, hur entreprenörskap och partner som jobbar hårt kan sätta press på relationen, och hur man kan prata eller lösa det? Så har det till exempel varit för oss också, när vi sa att ok du tar en större roll hemma just nu, och du kör på med pengar och karriär.

TW: En del som gör för mycket karriär förstår inte betydelsen av sig själv. Om man aldrig är hemma… En del som gör mycket i karriären, så är det precis som att de är nästan aldrig hemma. Då är det inte alltid man förstår betydelsen av sig själv. Så när man kommer hem är det inte säkert att man ser att partnern eller barnen blir glada. För man kommer bara hem för att man har gjort nytta. Man förstår inte riktigt värdet, så att säga. Det är lite sorgligt. Den delen kan finnas med och spöka emellanåt.

Annars är det så att när man har det ojämlikt på det sättet, är det fortfarande så att man behöver komma överens om hur man ska ha det tillsammans. Är det då en som gör karriär så får man prata om den ekonomiska delen där, och se till att partnern som går hemma, har alla förmåner som den andra. Vilket innebär pensionspengar, andra fördelar, så det är lika. Skulle man separera, så ska man ha det lika bra även om man har gjort en sådan överenskommelse. Det är mer jämt. Annars kan det bli så att man har levt så jämt i alla år och så rymmer mannen med sekreteraren, och så har inte kvinnan något. Det förekommer fortfarande.

CB: Då tycker jag att man måste se att hemarbete är också ett jobb. Alltså, jag behöver också få massage ibland för att jag har ont i ryggen av detta jobbet, liksom.

JB: För oss har det varit mycket samtal där vi har sagt att en timme hemma värderas lika mycket som en timme på jobbet.

CB: Och vi har kontinuerligt kommit överens hela tiden om hur det ska vara. Och jag behöver uppskatta dig för att du gör det jobbet som du gör, och jag behöver få uppskattning för att jag pott-tränar Elsa. Så är det ju. Hela tiden behöver vi komma överens och uppskatta varandra, för det går inte att komma överens en gång och sedan är det klart. Det är inte så klart som man tror.

Ett team med två likvärdiga parter

TW: Och det är ju så att ni delar ett liv. Det livet ser ut så. I ett liv behöver det få plats små barn. Båda kan inte göra karriär när det finns små barn. Men om vi har en känsla av att vi delar det och att det är både känslomässigt på olika sätt och att vi pratar med varandra. Båda ska kunna komma hem och säga: ”Fy, det har varit tungt.” Det har varit tungt på olika sätt. Men att dela med sig av det som är tungt är inte samma sak som att man ska lösa saker. Man delar med sig så att man får känslan av att man delar bördan.

JB: Precis, det var en stor insikt för mig också. Att bara för att Carro säger någonting så behöver inte jag lösa det.

TW: Man ska lyssna efter – Inget frågetecken, ingen lösning.

CB: Har vi svarat på den här frågan hur entreprenörskap och partner som jobbar hårt kan sätta press på relationen?

JB: Jag tror egentligen att det också hänger ihop med ett annan vanligt tema, att jag vill detta och min partner vill något annat. Jag vill investera och spara, men min partner vill inte det. Det är väl egentligen den konflikten som många läsarfrågor handlar om. Men jag tolkar det du säger som att det inte handlar om sakfrågan, utan man måste titta under ytan.

TW: Och även om man vill ha olika syn på saker, att en vill spara och den andra vill slösa, ungefär, så behöver vi också i de samtalen undersöka vår och ens position. Vilken betydelse har den andras position? Säg det är någon som vill spara – vilken betydelse har sparandet? Det finns ett enkelt svar, att man vill säkra upp för framtiden. Men om vi är ännu mer nyfikna så kan man ibland se att den som vill spara kanske har haft det lite knaggligt när de växte upp till exempel, eller att man känner sig inte trygg, och så vidare.

Den andra kanske har mer en känsla av att den vill handla lite och njuta av livet. Så säger de varför måste vi hålla i saker, det är klart man måste kunna göra det, det kommer ändå lösa sig. Då behöver vi förstå det; vad är det för betydelse man sätter i att man vill göra alla de sakerna? Så att vi får en djupare förståelse för varandra. Sedan också då börja fundera på hur kan vi till en del möta varandras behov. Om vi har ett samtal och försöker hitta en balans. Vi kan spara, för det verkar ändå lite vettigt att spara, men vi kanske ändå ska ha lite handlingsutrymme, så att man kan shoppa lite eller roa sig. Vilket den som sparar kanske ibland glömmer. Det ska inte bara vara plikt, det ska vara roligt också, faktiskt.

Vi är alla olika och kan komplettera varandra

TW: Om vi hittar en balans, tror jag att det är lättare att hitta den här zonen, som vi behöver hålla oss i. För vi kan inte bli den andra. Kan inte bara leva efter den andra personen. Utan vi ska röra oss i zon där vi kan vara bekväma. Det gäller även barnuppfostran – vi kan ha olika syn på barnuppfostran, men vi behöver hålla oss i en zon där ”jag gillar inte riktigt det, men det är ok”.

JB: Det där är sjukt fascinerande, för jag minns att detta var för många år sedan en insikt, att olika är bra. Att man kompletterar varandra. Vi har haft mycket diskussion kring det här med prestation. Jag är fokuserad på att prestera i 110 och då sa du vid något tillfälle: ”Varför har du inte gift dig med någon överprestationsmänniska, som är som du?” Och då insåg jag att det hade aldrig funkat. Jag vill inte vara gift med någon som mig själv. Vi hade haft fantastisk karriär, men vi hade inte haft någon relation, för man hade aldrig träffats.

CB: Är det verkligen så, Jan? Är det så att vi alltid blir tillsammans med någon som är lite olik oss själva? Eller har du mött på par som är lika prestationsinriktade båda två?

JB: Carl Jung lär ju ha sagt det att vi tenderar att gifta oss med den som har löst våra omedvetna problem. Håller du med om detta?

TW: Nej, jag gör nog inte det. Jag är lite mer pragmatisk på det sättet. Vi behöver förstå varandras behov, helt enkelt. Ibland har vi olika behov i olika delar av livet, så att säga. Det kan växla litegrann. Vi sätter olika värden på olika saker. Man kan ta en sådan enkel sak som att lyssna på musik. En del klarar att lyssna på en transistorradio. Det kommer ju musik, så jag hör musik. Men den musiken är inte viktig för en, för om jag hör den eller inte spelar inte så stor roll. Medan andra sätter på en skiva och sätter sig och lyssnar aktivt på den, för att de är så uppfyllda av musik.

Andra är uppfyllda av konst, så att säga. Så att titta på ett vackert föremål för dem är väldigt viktigt och har jättestor betydelse. De köper inte bara en lampa, exempelvis, för lampan ska vara mer än en lampa. Det ska helst dra åt ett konstverk. Man handlar inte bara den billigaste på Ikea för att den ska ge ljus. Vi har olika behov.

CB: Jag har suttit här och funderat på att det finns ju förhållanden där den ena parten är mer dominant än den andre. Att den ena har lättare för att ”nu kör vi på mitt sätt”, medan den andra tar längre tid på sig att komma fram till vad är mitt sätt då. Det kan jag också uppleva att vi har lite i vårt förhållande, att det tar tid för mig. Då behövs det rätt mycket diskussion och så, och det har inte vi alltid. Och detta har tagit tid för oss att lära oss.

Vi hade ju kunnat skilja oss på grund av detta, det hade vi. Om vi inte hade lärt känna oss själva och gått i parterapi och så. På det viset vill jag verkligen lobba för att det är något bra. Det är väldigt bra att göra det, också för ens egen skull. Man blir mer i synk och kan respektera den andra. Innan förstod jag inte riktigt ditt sätt – jag kände bara att du körde över mig.

Läsarfråga från Oskar: ”När är det bättre att separera?”

TW: Jag tror det är bättre om det är fysiskt våld eller allvarligt psykiskt våld, då ska man verkligen separera. Det är livsfarligt. Det är svårt och ibland kan man behöva, speciellt den som är utsatt, om det är mer… Brukar tala om terrorvåld, när någon terroriserar den andra fysisk eller psykiskt. Det är livsfarligt. Jag tror att om man är utsatt för det då ska man kvickt ut ur den relationen, för det kan vara svårt liksom att komma till rätta med det själv. De söker inte alltid hjälp. Jag tror att den som är utsatt också ska se till att planera för utträdet, så att man tänker på trygghet även där. Så att man har folk omkring sig, har en plan, så at man kommer därifrån. För man ska inte vara där.

En del annat som också är förbjudet, för det är förbjudet med våld så att säga, det kan också emellanåt rymmas, det har man haft en del diskussioner kring och det är säkert en del som inte håller med, säger att allt våld är våld. Men det finns ändå…. för om jag knuffar till dig då är det våld och det kan ju vara nedlåtande och allting, både psykiskt och fysiskt. Men det kan rymmas inom parterapi som jag ser det. Det finns en del studier som pekar på det. Jag vet i Kanada så börjar man också mer dra åt att man ska jobba med parrelationer när det är den typen mer situationsorienterat våld. Men terrorvåld – separera direkt.

JB: Är det någon skillnad på när par träffades och hur lyckliga de är? Om de träffas senare eller tidigare i livet.

TW: Det tror jag inte någon större roll. Inte vad jag vet, faktiskt. Jag tror att de som träffas riktigt tidigt, typ att man träffas i årskurs nio, och så håller man samman hela livet… Då har man fler utmaningar, för att du utvecklas ju fortfarande som person i den åldern. Till och med hjärnan är inte riktigt färdigutvecklad förrän man är över 20. Och de ska då passera en massa saker, så de har lite fler utmaningar. Men jag menar, de relationerna finns ju.

CB: Tänker du att det finns relationer som är bra genom hela livet? Som aldrig behöver få terapi.

TW: Det tror jag. Långa relationer är att föredra, även om vi lever i det här postmoderna samhället som nästan är relationslöst på något sätt, där man byter och ha sig. De flesta tror jag gillar lite längre relationer, för det finns så många fördelar med det. Fler fördelar än nackdelar.

Tips för de som arbetar hemifrån

JB: Vi fick in en fråga från Niklas, som frågar om man har en idé på en investering som man behöver belåna boendet för att genomföra, medan partnern är skeptisk, hur kan man göra för att få med sin partner? Eller hur gör man i en parrelation när bostaden är en arbetsplats? Och det känns som att, nu lägger jag kanske orden i din mun, men det handlar ju mycket om att prata, vara nyfiken…

TW: Om man har bostaden som sin arbetsplats, då behöver man prata mer. Hur vet man om partnern är på jobbet eller hemma? Om man tror att den är på jobbet då har man ju ingen kontakt någon gång. Man behöver veta det, för en del som jobbar hemma de har flytande gränser mellan jobb och fritid, så att säga. Vilket kan ställa till det för partnern, för då vet inte den om han jobbar eller surfar på nätet. Kan man störa eller inte. Så att man är lite tydlig och säger: ”Nu är jag inte på jobbet – nu är jag närvarande.” När man är närvarande på jobbet är man närvarande på jobbet, sedan är man närvarande hemma. Det är någonting som har att göra med just begreppet ”närvaro” som är väldigt, väldigt viktigt.

JB: Jag blir så glad att du säger att det handlar om kommunikation, kommunikation, kommunikation. Ibland så kan man behöva hjälp med kommunikation, eller att tolka det, för det som kan vara tydligt för mig eller min intention, kanske inte landar på det sättet hos mottagaren.

TW: Så är det ju. Så vi behöver framförallt kommunicera så vi får en samhörighetskänsla, för den är så himla viktig.

JB: Nu när vi startade om kamerorna, så tipsade du om något på YouTube?

TW: Why We Hold Hands, med Jim Coan. Väldigt intressant. Han kör in folk i en magnetröntgen, och sedan emellanåt sätter han ström på fötterna. Det är obehagligt att köra i huvudet i en magnetröntgen och sedan är det ett litet kryss där. När det lyser kan det hända att du får en stöt på fötterna som gör ont.

Två gratis test på Parterapiinstitutet.se

JB: Vi lägger länk till det. Jag tänker att vi ska börja runda av. Du har ju också två tester på din hemsida, på Parterapiinstitutet.se. Kan du inte berätta om de här två testen?

TW: Det ena handlar om hur väl man känner sin partner och det andra är också hur initiativen ser ut till kontakt, så att säga. Initiativ till kontakt det är egentligen så fort någon öppnar munnen och säger någonting till den andra. Så är det initiativ till kontakt. Man behöver ju få någon respons, så att säga, och det är väldigt viktigt att vi får respons och att samtalet böljar så lite fram och tillbaka.

Om man tänker efter så tror jag alla har haft den upplevelsen någon gång, att när man pratar med någon så bara rullar det på och tiden springer iväg och man pratar om allt möjligt. Då har man tagit initiativ till ett samtal och han har responderat och så är det nytt ämne, och så vidare. Och faktum är att en del av de samtalen, om man spelar in dem, så ser de ganska lustiga ut faktiskt. Så nästa gång man pratar med sin bästa kompis i telefon kan man fundera på hur det låter. För det är en massa upprepningar. ”Hej, hur är det läget?”, ”Jo, jag har varit på Kreta!”, ”Har du varit på Kreta?”, ”Ja, jag har varit på Kreta!”

CB: Ja, det är sant, jag kan höra folk på cykelbanan ibland, som pratar exakt så. Man tänker att de är nog rätt bra kompisar, låter det som.

TW: Ja, det är så samtalen rullar. Även en del som i förhållande till barn, inte minst lite större barn, glömmer att odla barnens dialog; de pratar nästan aldrig. De pratar mycket, ett två och ett halvt årigt barnbarn, hon pratar mycket. Om allt. Där flödar det. Jag brukar ha det som exempel, att låt säga att något av barnet kommer hem och så säger hon så här: ”Det var äcklig fisk idag i skolan.” Det är initiativet. Men då är det upp till mig som förälder att vara lite vaken och odla den fisk-konversationen. Men jag är upptagen… ”Men du, imorgon är det idrott i skolan. Ska du ta och packa dina grejer när vi har ätit?”

Då dödar jag fisk-konversationen och för in idrottspåse-konversationen, för att jag är upptagen av det. Det blir noll respons och då tänker barnet att här tar jag initiativ för att prata om den äckliga fisken, men min förälder bara dödar det samtalet och börjar prata om idrottpåsen. Det är inte lönt, om det upprepas. Så, då pratar iv om den äckliga fisken i skolan. ”Va, var det äcklig fisk idag i skolan?”, ”Ja, det var äcklig fisk.”, ”Så hur gjorde du då?”, ”Jag tog lite knäckebröd istället.”, ”Det är bra då, så du fick i dig lite. Men du, det är idrott imorgon.”

Vi behöver odla varandras initiativ till att prata om det man vill prata om. Är det om jobbet, då pratar vi om jobbet lite. Är det om någonting annat, då pratar vi om det en liten stund. Sedan kan man växla över till någonting annat.

JB: Coolt, och det kan man se via de här testen också, eller?

TW: Ja, det handlar om initiativ och hur vi känner varandra.

Livsstress och dålig parrelation leder till infektionssjukdomar

TW: Jag måste nämna en grej som jag själv är väldigt fascinerad av som förhoppningsvis kommer förändra hela MVC och mödravården i framtiden. Om vi tar små barn, noll till ett år, och bara betraktar dem utifrån infektionssjukdomar, alltså förkylningar, lunginflammation och allt möjligt de kan drabbas av. Infektionssjukdomar, den vanligaste anledningen till att små barn blir inlagda på lasarettet, det är kopplat till det.

Då har man då försökt ta reda på vad är de främsta orsakerna till att små barn, noll till ett år, faktiskt får fler infektionssjukdomar än vad de ska. De får ju sakerna. Det är inte det att de går fria från det. Men de ska inte ha för mycket. Så man har tittat på – om de får för mycket – vad är de främsta orsakerna? Då har vi då topp två. Man kan spontant tänka sig att föräldrarna röker och de bor i en stad, och så vidare. Men topp två är livsstress, exempelvis separation, förlora jobbet, förlora nära anhörig, som stressar i livet och läcker över till barnen. Det slår på deras immunförsvar. Och dålig parrelation. Topp två.

Då undrar man, vad är det för studie då? 74,000 barn, så det är ändå en tillräckligt stor. Det betyder att vi behöver ha mycket, mycket mer fokus på kvaliteten i parrelationen än vad vi har. För det påverkar barn på det sättet, men det påverkar också den egna kroppens hälsa, för att du får sämre immunförsvar om du har en dålig parrelation. Man kan mäta upp det.

CB: Det kommer in fler infektioner i hela familjen då, skulle man kunna mäta upp kanske.

TW: Ja, och öka risken också för en mängd olika sjukdomar. Till och med en del autoimmuna sjukdomar faktiskt.

JB: Detta går helt i linje med när jag skrev den boken. Då intervjuade vi en barnpsykolog och han sa precis samma sak som du, att många föräldrar säger att de ser till att barnen har det bra istället för att vi har det bra. Han sa att det är mycket viktigare att ni jobbar på er parrelation och att ni mår bra, för barnen kommer må bra av en effekt av det. Men om du försöker göra att barnen mår bra, men parrelationen är dålig, så spelar det ingen roll.

TW: Så är det, det läcker över. Det finns rätt mycket studier om de här ”spill over”-effekterna. Så det läcker över liksom och det som händer är att det finns en sådan här biologisk stressaxel som påverkar immunförsvaret. Så när man känner sig stressad över saker så påverkar det immunförsvaret.

JB: Idén hur vi kom på att bjuda in dig, det var också att vi pratade om att ur ett privatekonomiskt perspektiv så är det få saker som är så dåligt för en privatekonomi som en skilsmässa. Eller dåliga relationer över lag. Det handlar inte bara om pengar, utan det handlar om rikedom i livet. Mitt liv är ju rikare med dig. Men du Tommy, ett fantastiskt stort tack för att du ville komma hit. Man kan nå dig på Parterapiinstitutet.se och din e-postadress är tommy@parterapiinstitutet.se. Jag hoppas att du vill komma tillbaka i framtiden, för detta var superintressant. Tack så hemskt mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, då kommer du nog även tycka om följande:

Avsnittet En parterapeuts bästa tips, tankar och svar på läsarfrågor dök först upp på RikaTillsammans.

Ett sparande med 50 % aktier och 50 % guld?

RikaTillsammans Jan Bolmeson

Veckans artikel avslutar samtalet om guld med experten Eric Strand. Vi pratar om manipulationen av silver-priset som FBI har börjat utreda i USA, om skillnaderna mellan guld och silver, om bra skulder vs dåliga, om MMT-debatten i USA (Modern Monetary Theory)om hur börsen indirekt håller på att förstatligas genom att centralbanker köper aktier och ännu lite till.

Dagens artikel är en fortsättning på förra veckans avsnitt där Eric svarade på era läsarfrågor på temat guld och silver, inflation och förstatligande. Precis som vanligt uppskattar jag Erics reflektioner där jag upplever att han tänker ett steg längre än vad jag själv gör. Ett exempel är hans tankar kring hur det pågår ett förstatligande av aktiemarknaderna i smyg och egentligen helt utan intention. Med föräldrar från ett gammalt kommunistiskt land som f.d. Tjeckoslovakien kan jag tycka det är lite ironiskt. Kommunister och vänstern har alltid velat förstatliga företagen och högern har stått emot. Idag är det dock högern som förstatligar, vänstern protesterar inte och mittenrösterna saknas.

För att ta ett exempel från dagens artikel. För några år sedan steg den schweiziska francen (CHF) i värde. Det gjorde det svårt för de schweiziska företagen, framförallt läkemedelsbranschen, att konkurrera. Det blev tryck på den staten och riksbanken att göra något. De började således att trycka nya pengar och sålde dessa och köpte bl.a. andra valutor. På det sättet pressades värdet på valutan ned, företagen blev konkurrenskraftiga igen och problemet löstes. På kort sikt i alla fall. Problemet nu var att riksbanken plötsligt satt med en hel mängd pengar i andra valutor. Vad skulle de göra med dessa?

Då kommer någon smart själ på att – vi investerar dem. Det slutade med att den schweiziska riksbanken gav sig ut på börsen och började köpa aktier bl.a. i Facebook. Enligt Reuters ägde ägde den schweiziska centralbanken, i augusti 2016, fler A-aktier i Facebook än självaste grundaren Mark Zuckerberg. Enligt QZ hade de i november 2017, en aktieportfölj med ett värde på ca 900 miljarder svenska kronor (=90 miljarder USD). De är inte ensam centralbank att göra det här.

Jag vet inte vad du tycker, men jag tycker det är lite sjukt. Av flera anledningar. För det första konkurrerar du och jag med dessa aktörer. Vi småsparare tävlar med våra hårt sparade pengar med aktörer som mer eller mindre kan bestämma själva hur mycket pengar de vill ha på kontot. För det andra, drar man ut det här i tangentens riktning så håller vi på att förstatliga ägande i företag på börsen. Är det verkligen det som vi som samhälle vill? Är det en rätt riktning att gå i?

Det här och mycket mer diskuterar vi avsnittet med Eric. Det här avsnittet får också avslutat guld-temat för ett tag på bloggen. I nästa vecka byter vi ämne helt och hållet. Jag har i flera år sagt att ett av de bästa tipsen för att skydda sig mot bostadsbubblan eller en privatekonomisk kris är att satsa på sin relation. Därför intervjuar vi parterapeuten Tommy Waad som jag och Caroline gick hos för ett tag sedan. För oss var det väldigt värdefullt och vi hade nog inte varit gifta utan hans hjälp.

Tack för den här veckan och hoppas att du får njuta av sommaren!
Jan och Caroline

PS. Jag vill även uppskatta och tacka för diskussionen i mini-avsnittet från i fredags utifrån frågan: ”Borde vi öka andelen guld i modellportföljerna?” Jag vet inget annat ställe där jag kan få vara en del av en så kvalificerad diskussion med så bra kommentarer som här på bloggen. Det är magiskt. Tack till dig som bidrar, läser och gör det här möjligt! Tack. DS.

Lyssna eller titta på dagens avsnitt med Eric Strand

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till avsnittet:

  • 00:05:10 – Historiskt hög kvot mellan guld och silver
  • 00:07:15 – Manipulation av silverpriset
  • 00:09:39 – FBI utreder JP Morgan
  • 00:11:39 – Skillnader mellan guld- & silvermarknader
  • 00:15:05 – Banksystemets dagsläge
  • 00:17:48 – Konstgjord andning på finanssystemet
  • 00:20:29 – Ett känsligt system som kan missbrukas
  • 00:22:50 – Bra skulder versus dåliga skulder
  • 00:24:29 – MMT – modern monetary theory
  • 00:28:01 – Om medborgarlöner
  • 00:30:24 – Förstatligande av börsen
  • 00:33:04 – Staten trollar fram pengar
  • 00:35:51 – En framtidsvision
  • 00:39:35 – Erics bekymmersfria portfölj
  • 00:40:04 – Centralbankerna köper guld varje kvartal
  • 00:44:10 – Facebooks nya betallösning Libra
  • 00:47:44 – Libra kommer inte vara decentraliserat
  • 00:50:11 – Guld räddade Sverige 2008
  • 00:51:57 – Det drar ihop sig till en perfekt storm
  • 00:54:05 – En ny ekonomisk cykel
  • 00:55:32 – Erics nya forum AuAg.se
  • 00:58:34 – Glöm inte bort Kairos

Tiderna matchar väl med videon men stämmer lite sämre med poddavsnittet på grund av hårdare klippning och efterbearbetning.

Transkribering av hela intervjun

Du som hellre vill läsa intervjun istället för att titta eller lyssna på avsnittet kan göra det nedan.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Du har ju jobbat i finansbranschen i över 20 år och du är den gäst som varit med flest gånger här på RikaTillsammans. Jag tror vi är uppe i fem avsnitt, detta är det sjätte. Det som jag tycker är så fantastiskt med dig är att du har ofta annorlunda åsikter, som vi pratade om i förra avsnittet. Vi tog många läsarfrågor och kom in på det här med 60/40-portfölj utan räntor och med guld istället. Jag tänkte att vi ska fortsätta i det här avsnittet med att prata om silver och gul. Lite risker och möjligheter.

Historiskt hög kvot mellan guld och silver

Någonting som är väldigt populärt att titta på är kvoten mellan guld och silverpriset. Den är väl historiskt extremt hög just nu, den har väl bara varit högre vid två tillfällen i världshistorien? Varför är den viktig, vad säger du?

Bilden visar kvoten mellan guld och silver från januari 1915 till juli 2019. (Eng. gold-silver ratio)
Bilden visar kvoten mellan guld och silver från januari 1915 till juli 2019. (Eng. gold-silver ratio)

ES: När man gör kvoter eller tar någonting relativt, så gör man ibland. Om det är börs mot guld eller guld mot silver så får man kanske en uppfattning på om det ena är dyrt eller billigt. Det är därför man tittar på relationer. Då är det som du säger att guld mot silver har legat på ungefär 80 gånger plus minus, det har rört sig där. Det är väldigt högt får man säga.

Eftersom inte ens guld är dyrt idag så är det att silver är extremt billigt att köpa. Det är kanske det mest spännande man kan investera i. Sedan måste man veta att silver svänger väldigt mycket, så det är ganska jobbigt att hålla en ren silverposition. Men silver är på så sätt mycket intressantare. Det som kanske är ännu viktigare där är att man har en relation till, eller kvot. Det är den naturliga förekomsten av silver. Den är 16 gånger mer än guld, så kvoten borde inte vara 80 till 1, utan 16 till 1 eller säg 20 till 1 i alla fall.

Så potentialen för silver är extremt stor. Sedan finns det heller inte några stora reserver av silver och silver är världens näst mest använda råvara efter olja, för att det behövs i alla datorer, telefoner, solceller… Men sedan har det varit en marknad där de största bankerna har tryckt ner silverpriset på ett konstgjort sätt.

Manipulation av silverpriset

ES: Det som är intressant nu är att DOJ (department of justice) gör en utredning nu mot handlare på JP Morgan som har styrt den här marknaden. Historien är ganska lång. Jag vet inte om vi ska ta den eftersom det är komplicerat. Bear Stearns, en av de två bankerna som gick omkull 2008, de satt med enormt stora korta positioner i silver. Med korta positioner tjänar man pengar när silver faller i värde. Silverpriset gick upp väldigt mycket och då förlorade de en massa pengar. Då gick de omkull på detta.

Det kom kanske inte ut medialt, men det var så de gick omkull. Då tog JP Morgan över hela banken för en dollar. Då tog de över de här korta positionerna. Under de här tio åren har JP Morgan kunnat växla den här korta positionen till att nu ha väldigt mycket fysiskt silver. Man har kunnat sänka priset genom att gå kort alla uppgångar. Sedan när priset har fortsatt gått upp, men sedan har de fått priset att gå ner och köpt tillbaka sina korta positioner när priset har gått under sina trender. Det här har de gjort som bank i tio år. Varje gång det har gått upp så har de stoppat uppgången och köpt tillbaka det de gått kort. De har inte gjort en förlust på tio år.

Vad man tittar på där är om de har haft ett frikort från Federal Reserve för att de var med och räddade bankerna. Att de har kunnat göra någonting som är olagligt och manipulativt. Men det har vi sett banker göra inom andra områden, om det är el eller räntor, så har bankerna hållit på med de här sakerna. När man har en fond måste man titta på hur affärsbankerna positionerar sig.

CB: Innan du går vidare där, hur kunde de manipulera silverpriset? För jag fick intrycket av att de ägde så mycket.

FBI utreder JP Morgan

ES: Nu äger de så mycket så idag kommer de hamna i en situation där de vill…. Det är det som man egentligen som silverinvesterare väntar på att de slutar med det här. För nu kommer de här utredningarna ändå. Förut har utredningarna bara gjorts av centrala intresseorganisationer och de har inte gjort något på banken. Det är banken som sitter i ledningen för de organisationerna.

Men nu har det hamnat hos FBI och frågan är vad som kommer hända. Tar det här slut det här beteendet och JP Morgan har samlat världens största tillgångar av silver, då kommer de tjäna ännu mer på uppgången sedan. Med det är de som bestämmer lite när det får hända. Väldigt intressant bakom kulisserna i silvermarknaden, vad som händer där. Väldigt spännande.

JB: Jag har läst om den här rapporten, för jag följer en massa nyhetsbrev kring guld och silver. Då var det en rätt stor grej för några veckor sedan.

ES: Vi fick in lite bilder på hur Department of Justice, själva utredningen som håller på och hur man ser hur JP Morgan har gått från inga reserver till enorma reserver. Men som sagt, inte helt enkelt, men det händer saker bakom kulisserna och det är väl där man har jobb som expert på området att ha koll på de här sakerna. Det är inte för gemene man, det är det inte.

CB: Kan man säga att JP Morgan tjänade väldigt mycket på att ta över Bear Stearns. Det som banken gick omkull på gjorde de till sin egen?

ES: Ja, de har både tjänat pengar på att ta bort de korta positionerna och sedan har man då skapat största fysiska lagret av silver någonsin i historien. Så de har någonting i bakfickan. De är världens största bank när det gäller sådant här.

Skillnader mellan guld- & silvermarknader

JB: Jag tänkte att vi skulle gå tillbaka till det här med kvoten. Om vi ska sammanfatta där så säger du att kvoten mellan guld och silver är mellan 80-90, just nu när vi spelar in i juni. Då säger du att naturmässigt borde det ligga på 16. Vad kan man dra för slutsatser? Om jag överdriver hade jag kunnat dela silverkvoten med smör i Bangladesh. Varför är den här viktig? Är det på grund av den historiska trenden?

ES: För mig är den bara idag ett mått på att silver är extra, extra billigt att köpa. Det är det enda för mig. Om guldpriset kommer gå upp 50% så kommer silver säkert gå upp 150%. Du kommer få en otroligt mycket större avkastning.

JB: För där pratar man ofta om att silver är som guld fast på steroider.

ES: Vad man måste förstå där är att det är olika faktorer. Guld har lite fler sätt att agera. Om det blir riktigt oroligt i världen, då går guldpriset upp. Det har vi sett här nu under försommaren att det är lite mer oro om handelskrig och så vidare. Då går guld upp på det. Det är en viss trygghet i den uppgången. Det hjälper inte silver när det är oroligt.

Gulduppgången vi får nu det är inte den riktiga gulduppgången. Nu köper många småkunder, men nu är det tvärtom. Storbankerna har gått kort det här, som jag lade ut på Twitter idag. De har gått kort så det börjar bli farligt egentligen. Det finns anledning för dem att trycka ner priset igen. Men den stora uppgången kommer när man ska ösa ut ännu mer pengar i systemet. Då kommer guldpriset inte gå upp på grund av oro över handelskrig och sådant, utan då kommer det gå upp för att man trycker mer pengar.

Pengar i sig blir mindre mer värda och då blir guld mer värt. I det fall går silver upp enormt, på grund av inflationen. Att man minskar penningvärdet, det är bra för silver. Men ren oro, handelskrig eller Iran-krig, det hjälper bara guld. Där får du också ett svar till varför guld och silver har den kvoten nu. De rör sig inte riktigt samma.

JB: Om man vill ha guld som försäkring, som vi brukar pratar om, då ser man inte silver som försäkring.

ES: Jag tycker så här att den försäkring som är på grund av handelskrig eller andra krig eller de bitarna, de går oftast över. Det är inte den riktiga försäkringen tycker jag, utan den är mot inflationen. Det är den stora delen. Sedan är det skönt i en portfölj när någonting går bra när de andra sakerna i börsen går dåligt. Då är det bra att guld går bra under den perioden, men så fort det där lägger sig, så åker det tillbaka. Det är inte det som driver det riktiga priset, den stora prisuppgången.

Banksystemets dagsläge

JB: Där säger du så här, som vi också har pratat om i andra avsnitt, så säger du att det drivs av inflationen. Att pengarna kommer bli mindre värda för att man trycker så mycket pengar. Men det där, om jag ska vara lite kritisk, det har man sagt sedan 2008 när man införde den största QE, alltså att Centralbanken började ösa ut pengar. Alla är väl överens om att vi har tillgångsbubbla. Att de här pengarna har resulterat i högre aktievärden, en bostadsbubbla i Sverige, och en massa bubblor. Men det har inte lett till den här ökningen i inflation. Tvärtom har inflationen minskat.

ES: Man kan säga så här då att jag säger inte bubbla, utan en tillgångsinflation. Det har vi haft. Fastigheter och aktier, det är en tillgångsinflation. Sedan kan någon säga att vi inte har inflation eller bubbla på fastighetspriser, men där kan man ta en kvot. Man delar fastighetspriser med disponibel inkomst. Priset per kvadrat och disponibel inkomst. Där ser man också om fastigheter är dyra. Och det är de. I Sverige är det orealistiskt idag att köpa en fastighet på inarbetade lönepengar. Det går ju inte.

Det kan man jämföra med olika länder och se hur illa det är i Sverige på fastighetspriserna, jämfört med vår disponibla inkomst. Det är väldigt intressant att titta på. Tittar man då på inflation som begrepp så finns det något annat som är väldigt viktigt. Jag kan ta fram en graf som du kanske inte sett, som heter M2. Det är velocity, farten på pengar, hur mycket de omsätts. Det är det som är problemet i systemet. Det är därför de försöker trycka så mycket för att omsättningen på pengar har gått ner, för att vi inte använder dem tillräckligt mycket. Eller banksystemet går inte runt tillräckligt mycket.

Eftersom hastigheten har gått ner så försöker centralbankerna öka mängden så att summan blir samma. Men den riktiga inflationen får du när omsättningen ökar. När den kurvan vänder och börjar få fart på pengarna, och sedan har du så jättemycket pengar i systemet, då går det undan. Men det är inte bara mängden pengar, utan även hastigheten.

Konstgjord andning på finanssystemet

JB: Det är det du säger, att hastigheten har minskat. Jag lyssnade på en föreläsning som var sjukt teoretisk. Jag har sett den tre gånger, med Lacy Hunt, som är en amerikan som är skitduktig just på ränteinflation. Han gör det algebraiskt och då säger han att den största myten som folk har sagt nu är att räntan borde öka sedan 2008. Vi band ju till och med vår bostadsränta på att jag trodde att räntan skulle öka.

Hon säger att så länge vi trycker pengar så kommer räntan att minska. Det då visar han med hjälp av att omsättningshastigheten på pengar minskar och så länge den minskar så kommer räntan vara låg. Jag vet inte om du håller med?

ES: Absolut, jag ska inte säga emot det. Däremot, när det börjar bli oro eller börjar bli fart så går det så fort. Det är svårt att kontrollera den cykeln. Man försöker bromsa genom att trycka pengar men man hinner inte ta bort de pengarna när farten börjar öka. USA började ta bort stimulanserna i höstas och då sjunk börsen med 20%. Då ser man hur sårbart systemet är.

De behöver göra det de gjorde, men det gick inte för då kraschar systemet. Nu har de gått tillbaka till där vi var innan, i princip. Nu pratar europeiska centralbanken, ECB, om att sänka räntan i Europa ännu mer. Nu gör man ännu mer av det här för att hålla farten uppe. USA försökte och det fick sina effekter. Man släppte det. Men hade de fortsatt hade det inte stannat vid -20%.

JB: Det som hände i december, om jag ska förklara det enkelt här. Du får rätta mig om jag säger fel. Men amerikanska riksbanken sa typ i höstas att nu går ekonomin bra, så vi kommer ta bort stimulanserna och vi kommer att höja räntan. Då reagerade marknaden och föll med 20% och var på väg mer nedåt. Trump blev rasande och pressen på den amerikanska centralbanken är jättestor, så då sa de att de ångrade sig och kommer inte höja räntan. De skulle istället fortsätta stödköpa och sätta in mer pengar. Plötsligt så hoppade marknaden tillbaka dessa 20%. Det vi såg i höstas var det som du säger, hur otryggt systemet var.

Ett känsligt system som kan missbrukas

CB: Jag förstod inte riktigt det där med velocity/hastigheten. Man vill att pengarna ska röra sig i samhället?

JB: Så som jag förstår det går inte pengarna till det som är avsatt. Till exempel, något som hade varit bra om ett företag får en massa pengar, så vill man att de öppnar en ny fabrik, effektiviserar, gör research, etc. Då har de här företagen fått de här pengarna, men istället för att göra research och bygga en ny fabrik så har de sagt att vår aktiekurs är för lågt värderad, så vi köper tillbaka aktier från marknaden.

ES: Och det ger ingenting till samhället. Det blir ingen fart, inga löner eller skatter. Det är bara konstruktioner som inte ger någonting.

JB: Det är säkert hundratals läsare som tänker gud vad skönt att Caroline ställde den frågan. Jag var inne på att jag tror att räntan kommer fortsätta att vara låg ett tag till, tvärtemot vad de flesta andra tror, att räntan ska gå upp.

ES: Vad som är intressant, det som hände under hösten och sedan uppgången igen för att centralbankerna backade… Det intressanta är hur känsligt systemet är. Vad kom de upp i, lite över 2% ränta? Det klarar inte systemet. Så känsligt. Det säger mycket om hur illa det är. Det är inte normal ränta. Normal ränta på pengar, borde vara 5% – 6%. För du lånar pengar med risk att förlora det du har lånat ut och då vill du ha ränta. På 16 år vill du ha tillbaka lika mycket som du har lånat ut i ränta och då ska du ha 5% – 6%. Det är en matematisk modell. Räntor ska inte vara 0%. Och vi klarar inte ens 2% utan att det kraschar.

JB: Många säger att vi löste ett problem 2008, men vi skapade ett betydligt större problem.

Bra skulder versus dåliga skulder

ES: Vi har ökat mängden skulder. Det var en skuldkris 2008. Det var för mycket skulder. Ett system mår bra av skulder om det görs produktiva saker, som vi var inne på, startas företag… Man missade på att dela på goda skulder och dåliga skulder. Goda skulder är när man gör någonting som har nytta i samhället. Man har inte delat upp skulderna på det sättet, men det börjar komma lite nu.

Det finns ju program som heter Lyxfällan, där man ska lära människor att inte överspendera och se till att man har pengar och så där. Det var egentligen vad världen skulle ha gjort. Vi hade lånat för mycket pengar och skulle börja sanera ekonomisera. Det hade varit det korrekta sättet att sköta den krisen, men vi gjorde tvärtom. Vi skapade ännu mer skulder och då är det klart, det är som i Lyxfällan, att istället för att börja sköta sig och ta hand om sina pengar, ge dem ännu mer pengar så är det inget problem att konsumera.

På global nivå har vi bara dubblat lånet så kan man handla ännu mer och göra ännu mer av det dåliga. Det är lite läskigt, för vi har inte löst någonting.

CB: Man undrar ju vad som skulle kunna hända nu. Och det har du sagt någon gång Jan, att man vet aldrig vad det är som skulle kunna hända, som utlöser en kris eller en krasch.

MMT – modern monetary theory (eller Magic Money Tree)

ES: Jag har en ganska tydlig tro faktiskt på vad som händer. Man ser det bakom kulisserna, och vad som kommer hända är en nedgång. Då kommer centralbankerna göra nästa steg i att rädda världen med stimulanser, alltså från räntesänkningar, trycka pengar, till då tankar om MMT som blir då lite mer och mer galna. Då kommer kanske börser och guld, allting kommer gå upp igen.

JB: MMT står för ”modern monetary theory”, medans jag vet att typ alla… Jag har inte träffat någon som egentligen är positiv till detta av folk som jag följer som investerar. Det var en som till och med kallade det för ”magic money tree”. Kan vi försöka förklara det tillsammans? Nu blir detta överkurs, det var inte här vi skulle hamna.

Detta är en gammal teori. Amerikanska Bernie Sanders ekonomiska rådgivare introducerade detta, som mer eller mindre säger att så länge en stat kan ha sin egen valuta och kontroll över sin egen valuta, så kan de trycka hur mycket pengar som helst. Då kan man finansiera allt för befolkningen.

ES: Jag ska inte säga att jag är en expert på MMT, men jag försöker förstå mer eftersom det dyker upp och kommer nya politiker i USA och även stora förvaltare som Ray Dalio tror ju också att det här kommer, som ett symptom på någonting dåligt. Vad är det centralbanker gör? Klassiskt, man måste backa lite i tiden. Vad är det första centralbankerna har gjort när det blir lågkonjunktur förr i tiden? De sänkte räntan för att stimulera ekonomin. Det var redskap nummer ett. Det är väl det enda redskap man har använt fram till 2008.

JB: Det var detta vi pratade om i förra avsnittet, att när ekonomin går bra så höjer man räntan för att det blir svårare att låna pengar och konsumera. Efterfrågan minskar. När det är dåliga ekonomiska tider och folk är arbetslösa så sänker man räntan och det blir billigare för företag att anställa och så får vi igång ekonomi.

ES: Det har varit grundredskapet, sedan kom den sista krisen där man sa att det här räcker inte, vi måste göra mer. Då började vi med det här QE, ”quantitative leasing”, alltså att man trycker pengar samtidigt och stödköper obligationer. Man tog ett verktyg till. Nu finns det varianter på det också ytterligare. Går vi längst ut på den här skalan så börjar man hitta teorier som MMT.

Om medborgarlöner

ES: En del säger ”helikopterpengar” också och vi hör redan orden här också att det ska finnas en garantilön. Att alla får lön, oavsett om man arbetar, medborgarlön heter då. Det bygger på det att vi ger alla pengar så kan alla gå ut och konsumera. Sedan vad det skapar för incitament för att arbeta, sköta sig och bygga företag, där haltar det lite. Men tanken här är att vi ser till att alla har pengar för då kommer alla konsumera. Konsumerar alla så rullar hjulen.

I det här med MMT så är det nämligen så skyddar man sig så att om det blir för mycket fart, om man delar ut för mycket pengar, ja då höjer staten skatterna så förminskar man med lite andra redskap. Men det är verkligen lite av fantasiteori men sannolikt kommer den här fantasiteorin försökas innan förtroendet… Det är där det kommer bli problem.

När förtroendet för att centralbankerna eller staterna med magiska instrument kan skapa system… Någon gång kommer befolkningen inte tro på det. Alltså kejsaren utan kläder, vi kommer nå den punkten i slutändan. Men jag tror att någon form av MMT kommer komma i nästa kris.

JB: Särskilt som vi ser i USA nu, att det är mycket på vänsterkanten detta drivs. Det är demokraterna som vill ha detta. Staten vill trycka mer pengar så att alla får det bättre, men det kommer få konsekvenser.

CB: Det känns som att det är någonting som kommer hända, som inte är så trevligt. Jag kan inte peka på vad det skulle vara.

ES: Normalt sett har vi ändå lärt oss att du jobbar eller gör något fysiskt för att skapa någonting, och bygger någonting, så blir det någonting från det du gör. Men helt plötsligt kan allting skapas från ingenting. Från himlen. Det känns säkert skönt, men man slår sönder alla incitament att jobba om alla får pengar från staten.

Förstatligande av börsen och företagen

JB: Jag kommer ihåg när vi hade FikaTillsammans i Göteborg så pratade vi om detta om att schweiziska centralbanken äger mer A-aktier i Facebook än vad Mark Zuckerberg äger. Det är också en konsekvens som ingen hade tänkt på från början. Kan du bara dra det kort?

ES: Ja vi har ju sett ett fenomen kanske då i Schweiz och särskilt i Japan, där man har kommit längre i det här att det inte händer någonting. Där då staten trycker pengar och inte bara köper obligationer utan man köper börsen också.

JB: Rätta mig om jag har fel, men schweiziska franc är en ganska stabil valuta, eller har varit det historiskt. Och så höll den på att bli dyr och när den blev dyr så blev det svårt för de schweiziska företagen att exportera. Man ville sänka värdet för att det skulle bli billigare för schweiziska företag att exportera. Så man tryckte schweiziska franc och sålde dem. När man sålde så fick man US-dollar och värdet minskade. Då satt de plötsligt med en massa US-dollar och då beslutade de att köpa aktier. Så köpte de Facebook-aktier.

ES: Precis, och Japan har gjort det. Japan använder då fenomenet ETF:er för där köper de hela marknaden så att de inte är inne och stör. Men det som har blivit är att de är ETF-marknaden, staten, och staten blir den största ägaren i alla bolag, så det blir ett förstatligande.

JB: Ja, vilket egentligen är det sjuka. Det vi pratade om var att vänstern och kommunismen har förstatligat företagen. Men här har vi då högern som då pratar om QE och effekten blir att både vänster- och högerkanten driver politik som kommer resultera i att förstatligas. Precis som du och jag pratade om, vart är liberalerna? Vart är de mitten-tänkarna? Men de är bara borta.

ES: De är borta, för att alla tycker det är skönt att staten köper börsen. Det känns ju skönt för det hjälper börskursen att gå upp och alla tycker att det är skönt att det går upp. Men det är ingen som tänker på att vi jobbar ju för att få våra kronor. Vi sliter för att få våra kronor och vi köper de här aktierna på den här kursen, och staten bara trycker pengar och konkurrerar om samma aktier.

Det är klart att i början känns det bra. Det går upp och alla är nöjda, men ingen ifrågasätter det eller tänker på vad som kommer hända om det fortsätter.

Staten trollar fram pengar

CB: Då tänker jag att om man förstatligar företag på det viset, de blir väldigt passiva. Staten som äger Facebook till exempel. Nu är de passiva, men det är väl vad man gör sedan som är att förstatliga. Så länge man inte gör något speciellt så händer det ju ingenting i de företagen.

ES: Nej, men överhuvudtaget staten ska inte in och köpa aktier. De ska inte inköpa obligationer heller. Det har ju gått från att vi människor arbetar, skapar och gör saker, och det är det som skapar tillväxt, till att staten skapar pengar och köper obligationer med låga räntor och aktier. Vi lutar oss alla mer mot ”staten fixar det”. Frågan är hur länge det går bra, för någonstans har man trott på att det är individen som arbetar och jobbar och skapar. Det här är totala motsatsen.

Någon sa väl så här att all sådan politik är jätteskön tills pengarna som man tar någonstans ifrån, tar slut. Då fungerar det inte längre. Men så länge det finns någonstans man kan ta pengar från är det jätteskönt för alla. Man når ju en återvändningsgränd. Du kan inte bara trolla fram, någonstans måste det vara att saker skapas på ett verkligt sätt.

CB: Har vi inte redan nått dit att det inte behöver vara så?

ES: Så länge vi tror. Det är därför jag säger att det handlar om förtroende. Så länge vi tror på centralbanken och staten, och det är samma sak med valutor. Valutor är egentligen förtroendefrågor. Så länge någon tror på en valuta så är den stabil. Så fort folk börjar bli oroliga, när den cirkeln går igång, och det kan vara Turkiet eller Sydafrika, det är många länder där valutorna börjar tappa värde snabbt. Och det har hänt i Europa i många länder också. Då blir det liksom katten på råttan. Det går väldigt fort.

Det går liksom inte att stoppa en sådan spiral. När alla börjar bli oroliga över om deras pengar är värda någonting. Vi har ju sett i Sydamerika där man får lönen varje dag, för du litar inte på det. Nu har vi litat på det och vi utnyttjar det förtroendet, men någon gång kan man gå för långt med att hitta på konstgjord ekonomi. För de lever på att vi har förtroende för dem och de får inte gå över den gränsen.

En tanke om framtiden

JB: Hur tror du att det här kommer utspela sig? Vi kan inte sitta här och förutsäga framtiden, men hur skulle det kunna se ut?

ES: För mig känns det som att… Tyvärr är det som vi sa att centralbankerna räddar inte kanske problem utan de skapar nästa problem genom att sänka räntorna för lågt. Då går börsen upp och det är jättebra att det går upp, men det går upp för mycket, så det finns för mycket luft i börskurserna. Vi kommer få en nedgång. Vi behöver inte exakt när den kommer, men den har alltid kommit på de här 50% – 60% och det kommer komma igen.

Frågan är bara då blir centralbankerna och staterna så rädda, nu blev de lite rädda i höstas när det hände efter hösten, till jul då kom räntesänkningen, men nästa gång det går ner 30% kommer de då vara så rädda att det ska gå ner till 60% att de vill stimulera mer. Då kommer det här MMT och då kanske börsen går upp igen. Så skyddet i börsen är att de kommer gå in och rädda marknaden igen.

Då kanske aktiekurserna går upp mycket mer än vad de gjort nu, för då skapas det ännu mer pengar. Det hade varit sunt med den här riktiga nedgången, tror jag, men det har visat sig att de vågar inte vara med längre när det går ner så mycket. Då kommer de till undsättning och räddar med ännu mer aggressiva modeller.

JB: Nu spekulerar vi ju bara här, men borde inte det vara ett tecken på att man borde egentligen då öka aktieexponeringen?

ES: Absolut, men om vi nu leker med tanken på att det borde gått ner 60% för att få en normal värdering. Redan den resan ner 30% innan de sätter igång det här kommer vara så läskig, så det kommer vara svårt att sitta still även om slutresultatet om tio år är att börsen kommer vara värd mycket mer på grund av att de ”räddar”. För den räddningen återigen kommer inte vara en bra räddning.

Vi ska ju inte prata droger här, men om vi tar de som använder starka droger och säger att de mår bra när de har drogen i sig, då mår de jättebra. När drogen har slutat verka då börjar de må dåligt. Istället för att avvänja sig vid det här, så tar man en ny drog. Då känner de sig bra igen med drogen i sig. Tar man bort drogen så gör det ont. Fenomenet är ju då att man tar inte lika mycket drog utan man tar lite starkare för att känna sig lite bättre. Centralbankerna ger oss den här drogen och så mår vi bra och sedan kommer problemen. Istället för att ta hand om det får det bli en högre dos.

JB: När vi egentligen skulle behöva åka in på behandlingshem och avgifta oss.

ES: ”Avskuldsanera systemet”. Men inga politiker vill ju sitta på makten under en sanering. Det är ett garanterat sätt att inte bli omvald. Alla vill välja den lätta vägen.

Erics bekymmersfria portfölj

JB: I avsnitt 105 pratar vi om RikaTillsammans-portföljen och Permanent-portföljen av Harry Browne, vars syfte var att klara alla ekonomiska väder. Om du skulle rekonstruera en portfölj för om du skulle ta semester i tio år. Utan att logga in på ditt konto under den tiden, hur skulle du placerat en ”worry free” portfölj?

ES: Harry Browne-portföljen tycker jag är jättebra, med 25% aktier, 25% guld och 50% räntor. Om vi tar den får vi ett enkelt svar. Där det 25% långa räntor och 25% korta räntor.

Skippar vi de två och lägger det på aktier och guld så har vi 50/50. Vad som är bra är att fortsätter börsen upp så tjänar jag pengar på det. Blir det riktig kris så kommer det se bra ut också. En bra hedge.

Eric Strand

JB: Spännande. Apropå detta, jag tror jag såg någon siffra eller om det var du som sa att samtidigt som centralbankerna skickar ut pengarna och sänker räntan, så har de köpt guld. Jag tror att 2018 var det 651 ton guld. Varför köper de guld?

Centralbankerna köper guld varje kvartal

ES: Ja, så är det.

Centralbankerna har varit då nettoköpare av guld varje kvartal sedan 2010. De har varit köpare hela tiden. Jag brukar säga så här att man ska inte lyssna på vad centralbankerna säger utan man ska titta på vad de gör. Här ser man verkligen vad de gör.

Eric Strand

Det är att guld och silver, men särskilt guld här som valuta, det är de enda pengarna som inte har motpartsrisk. När det blir problem nästa gång så är det på motpartrisksidan. Det är inte börsen, utan det är motpartsrisken.

Alla som har lånat ut de här pengarna kommer vilja ha tillbaka sina pengar när de blir oroligt. Om alla vill ha tillbaka sina pengar samtidigt då kommer en del fallera, för alla kan inte betala de som har lånat, bolag och vad det nu är. Då kommer vi få stora problem. Och alla vill ha sina pengar först. De här motpartsriskerna vill man inte ha och guld är den enda investeringen som inte har en motpartsrisk. Det är det som är så unikt med guld. Det är det centralbankerna har sett, att ska vi stå hyfsat starka, så ju mer guld desto bättre. Plus att Ryssland och Kina nu vill vara mindre och mindre beroende av USA.

USA styr så mycket att Ryssland har till och med sålt alla amerikanska statspapper och köper bara guld istället. För det är ändå så att USA är det stora imperiet. USA:s makt via dollarn och olja och betalningssystemet Swift börjar få sina törnar. Det är inte riktigt lika mäktigt och alla är inte riktigt lika mycket på USA:s sida. USA försöker bli ännu mer aggressiv i sina handlingskrig för att hitta sin position, att inte tappa sin makt. Det är en maktbalans. Man ser hur Ryssland och Kina vill positionera sig för att kunna klara sig mer själva. Vara mindre beroende av USA och de sanktioner eller då handelsvillkor så att de inte har den makten.

Det är där det händer på den stora nivån. Därför vill de dels ha guld och kunna skicka pengar eller göra affärer inte via dollarn utan mellan Ryssland och Kina direkt. Eller de vill använda blockchain för att kunna flytta pengar mellan varandra, för att inte vara beroende av det som heter swift-systemet, som bankerna använder. Det äger USA. Det gör att USA kan strypa alla banker i Ryssland om de bara säger till att nu stänger vi det här. Då kan de inte göra någonting. Då är Ryssland och Kina i en total beroende-situation. Nu jobbar de för att hitta vägar och använda guld och blockchain för att ta sig ur det beroendet.

Facebooks nya betallösning Libra

JB: Igår kom det en jättespännande nyhet. Nu spelar vi in det här precis innan midsommar, men det kommer inte publiceras förrän lite senare i sommar. Men då var det att jag har länge varit kritisk till Bitcoin och kryptovalutor. Inte så mycket på grund av tekniken, för den gillar jag, det här med blockkedja. Jag tror på en annan storts valuta där man plockar bort bankerna, men jag har sagt länge att det kommer inte vara Bitcoin, för Bitcoin har inget stort stöd i form av något stort företag.

Jag sa för två avsnitt, i avsnitt 25, att det kommer komma en kryptovaluta som kommer backas av de största företagen och som kommer bli en av de som kan slå igen. Nu lanserade Facebook, tillsammans med Visa, MasterCard, etc, den här Libra. Jag vet inte om du har hunnit se det.

ES: Absolut, vi ska inte fastna där, men det är ganska tydligt att… Vi pratade om definitioner i det förra programmet angående fonder, men här är det också väldigt viktigt att ta bort ordet ”valuta” ur det här. Då har man ett transfereringsmedel kvar. Det är vad Libra är. Libra är ingen valuta, det är ett sätt att flytta pengar. Det finns ingen anledning att äga Libra. På mitt konto har jag svenska kronor, men jag ska skicka de här till Azerbadjan, då går det via Libra. Om jag gör det från USA gör jag det från US-dollar, till Libra, till svenska kronor.

Det är bara en transportering och den är jättebra. Det handlar om betalningssätt. Det är bra med Libra och då kan Facebook utnyttja sin stora användarbas. Men det har ingenting med valuta att göra. Man måste glömma ordet valuta i detta. Det finns ingen anledningen att äga en Libra, men det är ett sätt att flytta pengar på mellan sändare. Det är jättebra. Men jag förstår också de som gillar Bitcoin eller andra kryptosar. Det som är speciellt med ideologin där är att det är ett decentraliserat system, jämfört med vad vi har haft förut, ett centraliserat system med banker. Ingen av dem är egentligen valutor utan det är ett sätt att flytta pengar på.

Det är intressant att inte behöva göra det via swift-systemet utan att kunna använda blockchain-systemet eller tekniker. Spekulation av värde, det finns ingenting, för det kommer Bitcoin 1, Bitcoin 2, Bitcoin 3, som är snabbare, säkrare och bättre. Så den biten ska man ta bort. Valutor är de verkligen inte men de är transfereringsverktyg. Men det som blir problem för de som har skapat det decentraliserade tankesättet på att det ska inte styras av staten och bankerna.

Libra kommer inte vara decentraliserat

ES: Där blir Libra som en subvariant på ett vis, som inte bygger på de här decentraliseringsprinciperna. Utan det sitter några andra bakom detta som är ett företagsalternativ till bankerna. Det förstår jag att det stöter emot alla principer mot de som kommer från hållet att det ska vara ett decentraliserat system. Jag tror att Libra blir en framgång i att flytta pengar och ett komplement till Visa och MasterCard, för blockchain-transferering är egentligen en konkurrens till Visa och MasterCard. Så det kommer vara ett verktyg att flytta pengar med, men det kommer inte att ha något särskilt värde.

Det handlar om att flytta pengar på annat sätt än med swift-systemet. Där är alla moderna sätt att flytta pengar på bra. Men vad som kommer vara är att staterna, vi pratade om makt förut mellan länder, men här kommer staterna vilja ha kontroll på detta. För får de inte kontroll på hur pengar flyttas, om det blir osynligt för dem, så har de jätteproblem. För staten vill kunna beskatta alla medborgare och ha koll på vad alla gör. Då måste Libra bli vänligt mot staten och anpassa till staten och då säger staten till Facebook att ni får inte skicka till dem och dem och dem. Då kommer Facebook göra som staten säger.

Alltså, de blir ändå under staten, för ska det bli stort så måste staten gilla systemen, annars kommer de säga ”tyvärr”. Jag tror att det kommer användas jättemycket så länge de gör vad staten vill. Så länge det gör det så kommer det användas jättemycket. Det ser vi i Kina hur pengar rör sig på det sättet. Men staterna vill inte ha det totalt decentraliserat, utan på statnivå. De vill ha koll. Det kommer vara en maktfråga.

(Läs gärna kommentarerna och diskussionen i artikeln på bloggen här där klokare läsare än mig har skrivit.)

Guld räddade Sverige 2008

JB: Spännande. Nu var det ett sidospår, men jag tänkte hoppa tillbaka till centralbankerna och guld. Jag vet också att du beskrev att svenska Riksbanken hade glädje av sitt guld 2008. Kan du inte bara kort berätta vad det var de gjorde och varför hade vi glädje av det då?

ES: Allting kommer inte upp på ytan. Det finns däremot ett klipp där Riksbanken berättar vad de gjorde. De svenska affärsbankerna fick problem för att man hade mycket åtaganden i dollar. Men de hade inte dollar utan kronor och när krisen var som värst ville ingen ha kronor. Hela marknaden frös. Då kunde inte bankerna betala med dollar, för de fanns inte. Klarar du inte av dina åtaganden då har du problem. Inte att du går omkull, men nästan. Det är en kris.

Men som tur var så hade Riksbanken en guldreserv, så de gick ut och sålde 50 ton guld. För guld får du alltid dollar, även när du inte får det för kronor. Så Riksbanken säljer guld, får dollar, byter dollar mot kronor. För Riksbanken var det ok att ta emot kronor och bankerna fick sina dollar så de kunde fullfölja de åtaganden de hade i dollar. De räddade banksystemet genom att använda guldreserven. Så viktigt är det och det är sådant som man kanske inte riktigt visste hur allvarligt det var då.

Sverige har ungefär 13% av sin valutareserv i guld, så vi har en del guld. Men vi inte är uppe i den nivån som Tyskland och USA, som har uppåt 80% av sina valutareserver i guld.

Det drar ihop sig till en perfekt storm

JB: Om vi ska börja runda av och sammanfatta lite så säger du lite så här att det håller på lite att dra ihop sig till en perfekt storm, nästan.

ES: Ja, det gör det ju från alla håll. Höga börskurser, räntorna som inte kan bli mycket lägre, de kan bli lite lägre igen, men någonstans så är det botten. Då ska allting hända samtidigt. Det är det som är en perfekt storm. Vi har aldrig varit i det läget. Sedan har vi då politisk maktkamp och kamp mellan länder. Liberalismen minskar, populismen på båda kanterna ökar, som i slutändan oftast har samma mål om ett slags förstatligande.

Det blir svårare och svårare, och det ser vi i Sverige, att regera i liberala tankar. För att de här kanterna och vi ser i andra länder som Turkiet och Ungern och USA och Ryssland har ju varit innan populistiskt, nästan diktatoriskt. Det har det blivit i de länderna och det är inte få länder.

JB: Jag kommer ihåg när jag gick i skolan älskade jag historia. Så sa jag till min historielärare att det hemska är att allt spännande i historien redan har hänt. Då sa han, ”Du Jan, om du bara tittar dig omkring så händer det ganska mycket spännande saker just nu också.” Jag tror det är lite som du sa vid något tillfälle, att det är en spännande tid.

ES: Ja, det är spännande och det kommer hända. Alla försöker hitta vad är det som ska göra att det händer. Det är inte så det fungerar. Jag vet inte om det finns något bra exempel, men du pratar historia, men typ något sådant här som första världskriget, hur det startade. Vi ska inte ha världskrig nu men det här skottet i Sarajevo, alltså det startar med någon händelse och så börjar det dras igång saker. Det här med sista sandkornet eller den här vattendroppen som får bägaren att rinna över, det är det sista som gör det, men det är uppsamlandet av alla droppar som får det att ske.

En ny ekonomisk cykel

JB: Där tror jag också att det är viktigt att komma ihåg, så som du också sa i ett annat avsnitt, att det är inte bara negativt, utan detta är världens möjlighet. Särskilt för yngre människor.

ES: Just det, det var en bra sak förresten, för det fick jag en kommentar som jag ville ta upp. Jag använde ett ord som kan missuppfattas, som är förmögenhetsomfördelning. Vad jag tänker där är att det blir möjligt, om tillgångar och aktier blir billigare att köpa, så blir det billigt för unga människor att börja köpa aktier. Vilket är bra för våra unga människor. Men mitt ord går att misstolka. Jag menar inte en politisk förmögenhetsomfördelning, utan en från marknaden möjlighet för vår yngre generation att kunna köpa fastigheter och aktier billigare.

Vilket känns obehagligt för oss som redan har jobbat upp. Det finns en sundhet i att alla unga får chansen att köpa och att inte bara vi som har samlat upp pengar kan behålla dem. Det behövs de här skogsbränderna ibland, så att det brinner och så växer det upp nya gröna träd. Inte bara hålla det gamla. Men jag har använt ordet förmögenhetsomfördelning, men jag menar det inte ur ett politiskt perspektiv.

JB: Varje generation behöver få sin chans. Den generationen som är nu har egentligen inte fått någon större chans.

ES: Det är dyrt för dem att köpa aktier och fastigheter, då måste man få pengar från mamma och pappa. Så var det inte förr. Det tar bort den här, vad jag tycker är viktigt, att ha gjort det själv. Det är så viktigt att känna det. I slutändan handlar det inte om pengar, utan om vad man är stolt över och vad man har gjort i sitt liv. Man lyckades köpa själv. Det är skönt att få lägenheten betald av mamma och pappa eller fixar lån och så vidare. Det går inte annars. Men det är bara skönt; det skapar inte stolthet och ära. När man en dag blir ännu äldre och tittar på sitt liv. Vad har jag gjort och vad är jag stolt över? Det är det som är viktigt.

Erics nya forum AuAg.se

JB: Jag tänkte att vi ska runda av. Om man är intresserad av de här frågorna så vet jag nu när du står i det här skiftet där du har lämnat ditt gamla fondbolag, dina gamla fonder och håller på att starta upp på nytt, så vet jag också att du har pratat så här att om jag ska starta ett form eller ett ställe där man kan prata om det här och där har du lite idéer. Du kan helt oförskämt få göra reklam för din forumgrej.

ES: Vi kommer göra en klubb AuAg.se. Au är guld och Ag är silver. Det kommer vara att dela kunskap helt enkelt. En informationsplattform om ädelmetaller och grön teknik-grundämnen, det kommer vara fokus. Sedan om det kommer någon betaltjänst i det också, men det kommer vara väldigt mycket man får tillgång till och vara medlem och skapa ett forum som är lite nischat inom området, men som ändå är intressant. Där jag hoppas att du kommer skriva en gästkrönika.

Det är en väldigt preliminär hemsida, ingen riktig nu. Vi håller på med byrån och så vidare så att det ska bli snyggt efter sommaren. Men det är redan 400 medlemmar som har anmält sig utan att vi har startat, så det är jättekul.

JB: Ett fantastiskt stort tack som vanligt, Eric. Man blir alltid lite klokare efter att ha träffat dig. Man får alltid lite nya saker att tänka på. Du håller med Caroline?

CB: Ja, absolut. Det är kul under tiden också att prata. Det kan bli så otroligt djupt och du har väldigt stor bredd och kan mycket.

Glöm inte bort Kairos

ES: Jag kan faktiskt göra ett kort tillägg. Det finns två grekiska gudar, för de höll också på med tid. De var två bröder och de hette Kronos och Kairos. Det var två olika tidsuppfattningar. Kairos är egentligen den tiden man vill leva i, när tiden inte existerar, när man bara är. Medans Kronos är kronologisk tid, ett, två, tre. Vad som hände tyvärr då i västvärlden var att vi tog bara fasta på den kronologiska tidsordningen.

Man har tappat Kairos-tiden när man är människa. Nu har vi börjat hitta den mer igen och det börjar bli mer yoga och vi tänker inte annorlunda. Vi börjar hitta tillbaka till den här Kairos-tiden, men grekerna hade redan definition på två tidsuppfattningar.

JB: Jag hoppas att vi kan få göra om detta om ett antal veckor igen, Eric. Du är alltid välkommen tillbaka. Tack så mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln med Eric så gillar du nog även följande artiklar:

Nedan följer andra artiklar som är mer generella men ändå relaterade till ämnet:

Avsnittet Ett sparande med 50 % aktier och 50 % guld? dök först upp på RikaTillsammans.

Diskussionsfråga: öka andelen guld i modellportföljerna?

RikaTillsammans Jan Bolmeson

Jag skulle vilja be dig som läsare om hjälp med att tänka, argumentera och bolla. Över en längre period har jag upplevt att modellportföljerna borde ha en större exponering mot guld och inflationsskyddade tillgångar. Problemet är att det bland annat är ett steg bort från forskningen och inte minst en spekulation om framtiden.

Jag har redan tagit steg i den här riktningen genom att i våras lägga till 5 % guld i både Nybörjar- och globala barnportföljen. RikaTillsammans-portföljen har ju 25 % guld redan sedan tidigare. En av mina drömmar med bloggen har sedan start varit att vi ska just kunna diskutera sådana här saker tillsammans, så låt oss göra ett försök.

Det kan lätt tyckas vara ett fall av ”recency-bias” eftersom både förra söndagens avsnitt handlar om ämnet och guld och även nu den kommande söndagens. För mig är det inte riktigt på det sättet eftersom vi spelade in dessa avsnitten för mer än en månad sedan. Så jag ber dig att se det här utifrån ett lite längre perspektiv, särskilt eftersom det inte finns något ekonomiskt incitament för en sådan förändring överhuvudtaget. Tvärtom faktiskt.

Att omallokera till mer guld just nu kommer att gå mot den generella allmänna uppfattningen, även om guldet har tagit ett litet skutt uppåt på sistone. Droppen som fick det att rinna över för mig var faktiskt gårdagens artikel ”Paradigm Shifts” på LinkedIn av Ray Dalio. Det är få personer jag har en sådan respekt för som honom.

Om jag ska vara helt ärlig så är det svårt att på ett kort, enkelt och koncist sätt motivera en ökning av andelen guld. För mig handlar det om en sammansatt syn av Ray Dalios artiklar och tillhörande underlag (främst den här och den här), Eric Strands resonemang i alla våra poddavsnitt (här, här, här, här och här), fondbolaget Hussmans analyser av värderingarna av aktiemarknaden (här, här, här och här), Mauldin Economics artikelserie nyhetsbrev, Howard Marks memos och så vidare. Det mesta pekar åt samma håll och argumenten mot guld blir allt färre och sämre. Själv upplever jag att jag utanför modellportföljerna mer och mer positionerar mig i guld.

Det som jag också upplever annorlunda nu är att det inte längre bara är personer på extrem-kanten som har dessa åsikter. Det har nämligen alltid funnits personer som Mike Maloney, Peter Schiff, Zerohedge och andra som har pratat om guld i snart 10 år. Problemet med dessa är att de bara kan prata om en enda sak, vilket gör dem svåra att ta på allvar.

Det är därför jag skulle vilja be dig som läsare om dina tankar och dina åsikter till följande frågor:

  1. Vad tänker du spontant? Finns det anledningar för en ökning av andelen guld?
  2. Vad är en rimlig andel guld i portföljen?
  3. Vad är argumenten mot att öka andelen guld?

Tack på förhand och jag ser fram emot en spännande diskussion.
Jan

Avsnittet Diskussionsfråga: öka andelen guld i modellportföljerna? dök först upp på RikaTillsammans.

Läsarfrågor och intervju med Eric Strand

RikaTillsammans Jan Bolmeson

I dagens artikel svarar Eric Strand på många av era läsarfrågor kring guld, det ekonomiska läget i världen och samt av sina egna tankar. Vi diskuterar räntefondernas vara eller icke-vara, att det nu är det bästa läget att köpa guld sedan 1971, hur man vågar stå kvar när man investerar i något som de flesta inte tror på, vilka två tillgångar som inte är populära just nu, varför han inte gillar min 60/40-portfölj, hur många i Sverige byggde sina fastighetsimperier och inte minst vårt favoritämne om motpartsrisker.

Eric är en av de gäster jag och Caroline uppskattar mest på bloggen. Han är engagerad, kunnig och inte minst så har han egna tankar som ganska ofta är annorlunda. Jag har vid något tillfälle skojat med Eric och sagt att man mår alltid lite sämre när man har träffat honom. Jag menar det på det bästa av sätt eftersom han får en att tänka nytt och tänka på saker man förut aldrig har tänkt på. På det sättet innebär det en utveckling eftersom man känner sig lite smartare efteråt. Det innebär dock även ibland att livet var lite enklare när man var lyckligt omedveten.

Dagens artikel handlar i princip uteslutande om era läsarfrågor som kommit in via Patreon, Facebook och här på bloggen. Ett stort tack för det och jättekul med det stora engagemanget. Jag hoppas att ni tycker det är lika bra som jag med att gästerna får svara på era frågor. Kanske vi under hösten skulle kunna testa att göra ett sådant event lite mer ”live”. Eric brukar även kommentera här på bloggen, så ställ gärna följdfrågor i kommentarerna. Nedan följer några av de frågor vi tar upp i dagens avsnitt:

  • Är det bästa läget att köpa guld sedan 1971?
  • Vad baseras värdet på i guld och silver?
  • Är guld en miljövänlig investering?
  • Ska man köpa guld på lång eller på kort sikt?
  • Hur prissätts guld och guldföretagsaktier?
  • Guld eller räntefonder?

I annat fall hoppas jag att du njuter av sommaren precis som vi. Vi har bestämt oss för att försöka köra precis som vanligt hela sommaren även om vi också passar på att ta vara av både tiden tillsammans och vädret. Tack för alla tips, frågor, kommentarer och inspel både före och efter avsnitten. Även om jag just nu inte svarar på allting så läser jag allt.

Ha en fantastisk sommarvecka!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på hela avsnittet med Eric Strand

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av dagens avsnitt:

  • 00:05:04 – Bäst läge att köpa guld sedan 1971
  • 00:07:22 – Värdet i guld och silver baseras på unika egenskaper
  • 00:09:52 – Därför är guld extra värdefullt
  • 00:11:40 – Är guld en miljövänlig investering?
  • 00:15:25 – Att skilja mellan trading och investering
  • 00:17:24 – Gå mot strömmen för maximerad avkastning
  • 00:20:34 – Psykiskt påfrestande att gå sin egen väg
  • 00:23:53 – Grundämnen utvinns och prissätts på olika sätt
  • 00:27:55 – Positionering inför finansiell krasch
  • 00:30:40 – Guld istället för räntefonder
  • 00:32:41 – Räntefonder som krockkudde
  • 00:36:22 – Enskilt förlitar vi oss inte på guld trots att regeringar gör det
  • 00:38:31 – Vad är pengar?
  • 00:40:34 – Många rika har svårt att använda sina pengar
  • 00:43:24 – Flexibel ekonomi med färre fasta utgifter
  • 00:45:45 – Man sätter inte in pengar på banken – man lånar in dem
  • 00:51:29 – Så kan du investera i guld idag
  • 00:54:52 – Har Eric planer på någon ny fond

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

Precis som vanligt följer nedan en transkribering av hela avsnittet för dig som hellre läser än lyssnar eller tittar.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Jättekul att du vill komma tillbaka. Du är den gäst som har varit med oss flest gånger. Fyra avsnitt har vi gjort tidigare. Du har ju en passion för ädelmetaller och guld. När jag beskrev dig för en kompis sa jag att när man träffar Eric så mår man alltid lite sämre efteråt, men man blir mycket klokare.

Jag menar att man får reda på saker man inte visste om, saker man inte hade tänkt på. Jag tänker att alltid när man blir lite smartare, lite klokare, då ruckas världen lite. Jag älskar det där för du sa också det i ett av våra första avsnitt, att när man investerar pengar eller jobbar finansbranschen, då behöver man ha en egen tanke och egna teorier om saker. Det är verkligen något som du har.

ES: Sedan kanske ibland så vill man måla upp positiva bilder om allt, om det är finans eller livet, men ibland är sanningarna inte så bekväma. Vi måste ändå lyfta dem och inte gömma dem för att det inte ska vara obekvämt.

JB: För er som inte har sett Eric i tidigare avsnitt så har du en lång bakgrund i finansbranschen. Du har förvaltat fonder i många år, du har jobbat i finansbranschen. Idag ska vi prata lite om läsarfrågor. Det har kommit in en hel del. Vi tar lite elefant i rummet här, vilket är att fram till för några veckor sedan så förvaltade du fonden Pacific Precious, men sedan dess så har du lämnat Pacific och nu har du lite egna idéer som du ska jobba med framgent.

ES: Precis, framåt har jag skapat ett eget varumärke och ska göra lite olika koncept på förvaltning, som blir kanske ännu bättre och ännu billigare att investera i. Det är mitt mål och det kommer synas mer och mer här, särskilt efter sommaren.

Bäst läge att köpa guld sedan 1971

Läsarfråga från Daniel:

Du har sagt att läget att köpa guld har inte varit bättre sedan 1971. Vad tänker du om det?

Läsarfråga från Daniel

ES: Det är ju så att man kan titta på lite grafer som är ganska intressanta, där man då relaterar vad är börsvärdet mot råvaruindex. Den relationen så har det aldrig varit billigare med råvaror allmänt, jämfört med börsen. Så det är inte så ofta det händer. Tittar man allmänt så gäller det att köpa billigt och sälja dyrt, så det finns en anledning att kanske ta hem vinster på börsen och köpa råvaror. Där är guld en av råvarorna.

Det är billigt nu för att börsen har gått upp så mycket. Då blir relationen åt det andra hållet. Det är ganska intressant, om man vill ha en taktisk allokering, att titta på SMP 500 mot guld. Historiskt så ser man att hade man växlat hyfsat när den faktorn blev hög från börsen till guld. Sedan när den är låg, det vill säga att guldpriset är högt i jämfört med SMP 500, man bara delar dem med varandra… När det kommer ned till 0.5, när guld har varit som dyrast och börsen som lägst, och köpt börsen vid det tillfället, så har man en väldigt bra modell faktiskt.

JB: Du menar att man ska växla mellan guld och aktier?

ES: Ja, det är en möjlighet att göra det om man vill ha taktisk allokering. Det finns en relation och man ser det tydligt när det ena har gått upp för mycket. I början är grunden i uppgångarna, antingen om det är börsen eller guld, sund. Men i slutet av alla uppgångar så blir det att det går upp för att det har gått upp. Man köper det som har gått upp. Då blir det en osund del, den sista uppgången. Det är där man får var lite försiktig och se att man inte blir av med allt man har fått på den där sista uppgången. SMP 500 är amerikanska börsindex.

Värdet i guld och silver baseras på unika egenskaper

JB: Jag tycker ändå det där är lite fascinerande. Vi har haft ett avsnitt om guldets vara eller inte vara. Jag tänker att det är ganska många som tycker att totala mängden av allt guld är mindre värt än typ Apple. Alltså Apple har ett större börsvärde nästan än allt guld. Då är det vissa som tycker att guld är en barbarisk relik, som inte ger någon utdelning. Det var till och med någon som sa att det är som att ha en stenbit i sitt bankfack.

ES: Det är jättebra att någon ställer den sortens frågor. Det har också fått mig att säga ok, nu får vi backa tillbaka och se varför det har blivit guld. Där kommer vi lite in på mitt nya varumärke också och vad jag kommer ta fasta på. Det handlar egentligen om det periodiska systemet. Jorden består av ett antal olika grundämnen. Guld och silver är grundämnen. Vatten och olja är inte grundämnen.

Grundämnen är det vi har här på jorden och det är egenskaperna i grundämnena som är så intressanta. Guld har unika egenskaper och det är därför guld har blivit pengar. Hade man velat hitta något ämne på jorden som skulle vara pengar idag, och titta vilket ämne som har bäst egenskaper att vara pengar, så hade det blivit guld idag också. Det har det varit i 5000 år. Det har alla de här egenskaperna som behövs för att göra någonting. Att de inte finns för mycket av det och många andra faktorer.

En hel annan grej som kommer in i mina nya fonder där vi då kommer titta på grön teknik och grundämnen. Alltså varför litium intressant? För att det har vissa egenskaper som gör att man kan göra batterier. Man behöver göra batterier för att göra elbilar, om vi ska lämna bensin- och dieselbilar. Det är egenskaperna i de ämnena och då är inte guld bara en sten. En sten består av många saker men de andra grundämnena kan inte vara pengar. Det är där man kommer ner till att det är så mycket mer.

Därför är guld extra värdefullt

JB: Men varför inte då till exempel palladium, silver eller någon av de andra grundämnena?

ES: Det ska vara så icke-reaktivt och beständigt som möjligt. Guld är det som reagerar minst med någonting och har sådan tung densitet så du kan inte bara skapa en kopia. Du kan inte lägga ihop två ämnen och få guld som är tyngre. Silver är jättebra, men det reagerar med luft och blir mörkt, det gör inte guld på det sättet. Sedan har guld en bättre historia än palladium och platinum, för att det är lättare att bearbeta. Det är mjukt och går att forma till mynt vid lägre temperaturer.

JB: Sa du inte när vi hade FikaTillsammans i Göteborg att man kunde ta ett gram guld och dra ut det? Om man tar ett gram guld och gör det till en tråd, hur långt kan man dra ut den tråden innan den går av?

ES: 3000 meter är det. Det är för att atomerna sitter ihop, så där är vi inne på de här egenskaperna i ämnen. Det är det som är så intressant och något jag kommer belysa väldigt mycket mer är framåt.

Är guld en miljövänlig investering?

JB: Vi hade en fråga från Anna.

Jag har sett en dokumentär om guldbrytning och en av poängerna var att köpa guld var något av det mest omiljövänliga som man kunde göra. Vad tänker du om det?

Läsaren Anna

ES: Det kan jag svara på. När man handlar guld så som investerare handlar guld, då följer allt guld en good delivery standard. Allting är superorgraniserat. Sedan eftersom guld är värdefullt så dyker det upp de som vill ta fram guld på sitt eget lilla sätt, i vissa områden. Med det är en sidoverksamhet som inte har med den normala guld-utvinningen att göra.

JB: Både du och jag rekommenderar guld-fonder, som den här ETFS Physical Swiss Gold på Nordnet. Om jag köper den, är jag en miljöbov då?

ES: Du är ingen miljöbov då, för då är det garanterat att det är gjort på rätt sätt.

JB: Men om jag köper guld på en marknad i något afrikanskt land?

ES: Då vet du inte varifrån det kommer. Då finns det en risk. Men som sagt, när någonting är värdefullt så lockas alla att försöka hitta guld och använda gamla metoder som gjorde för 50 år sedan. Det är ju tacksamt att göra ett reportage om det, men det har inte med den moderna framtagningen av guld att göra. Det är en helt annan sak.

Om man går in och tittar på de stora bolagen och tittar på deras hållbarhetsarbete, så förekommer det ett otroligt fokus på den frågan. De stora bolagen vet att de är i skottgluggen om de inte gör det bra. Jag skulle vilja säga att bolagen i den branschen har bättre rapporter och insyn i den frågan än många vanliga bolag. Alla stora amerikanska bolag, vilka de än är.

Går man in på deras hemsida och läser om hållbarhet så blir man fascinerad över hur de tar upp det här, jobbar med skador och hur alla har det, och så vidare. Nu brukar jag alltid investera i stabila länder, för jag vill inte ha en risk att det blir statskupp i något konstigt land. Men när de är i länder som inte har det så bra, så har de en ganska stor funktion att de ger arbetstillfällen i länder. Arbeten som ger en bra lön i relation till andra jobb i de länderna. De betalar skatter och de som jobbar betalar skatter.

Man ska titta på bolagens egna rapporter, hur de är, och inte kanske bara titta på en granskning om någonting hemskt. Det är lite som klädtillverkningen. Vissa bolag tillverkar kläder på ett bra sätt, vissa gör det under väldigt dåliga förhållanden. Så självklart finns både och.

Att skilja mellan trading och investering

Läsarfråga från Benjamin:

Ska man köpa guld på lång eller på kort sikt?

Läsaren Benjamin

ES: Jag känner väl att alla investeringar man gör ska vara på lång sikt. Jag har väldigt svårt att se en investering på kort sikt. Sedan beror det på hur man definierar det. Jag är ingen trader, utan en investerare. Man får skilja på trading och investeringar tycker jag.

Jag brukar säga så här, öppna två konton för det första. Om du har ett konto där du investerar långsiktigt, men sedan vill du ha lite kul och satsa på olika idéer, namnge det kontot ”trading-konto”. Om det då är 10% eller vad du nu väljer, så att man inte har de i samma depå. För har man det i samma depå, så börjar man blanda ihop de där tillslut. Det brukar inte sluta bra. Ha det där spekulations-trading-kontot för sig då.

Sedan kan man öka om guld är billigt. För mig är det väldigt enkelt när det är handel att grundtesen är köpa billigt och sälja dyrt. Man kan ha en massa olika teorier om man ska köpa eller inte och så, men någonstans handlar det om att köpa billigt och sälja dyrt. Där kan man vara intresserad av att kortsiktigt köpa mer, när det känns väldigt billigt.

JB: Där tänker jag också när vi tittar på guld, så tror jag att vi har lite samma syn. Att egentligen syftet med guld i en portfölj är ju lite en försäkring. Och precis som du sa direkt i början, att sedan i framtiden skifta ut det, då till exempel mot aktier eller en annan sorts tillgång.

Gå mot strömmen för maximerad avkastning

JB: Men jag tänker när du säger också så här att köpa det som är billigt, jag har tänkt mycket på det i det sista. Det låter så logiskt och så enkelt. Men jag har insett att det som är billigt är ofta det som inte är populärt, det kritiseras, det är ofta det som ingen vill ha just nu. Till exempel just nu pratar vi om att aktier har gått jättebra.

Om jag sitter här i podden och rekommenderar folk att köpa aktier, kommer jag inte få ett enda kritiskt mejl. Men så fort jag pratar om räntefonder eller guld, då börjar mejlen komma och då ifrågasätter folk mina rekommendationer. Hur hittar man den där känslan eller tryggheten i att ok, jag har köpt detta för att det är billigt, för att det är felprissatt, mot att jag är bara dum i huvudet som köper detta?

ES: Det finns det här ordspråket på engelska ”when the blood is running in the street”, alltså när det är riktigt illa och verkligen ingen vill äga, det är då man ska köpa. Så man måste ha ett lite motsats-psyke, vara en ”contrarian”. Men det bästa exemplet på det är egentligen att vi i väst gör gärna fel medans asiatiska människor gör mera rätt. Så fort priserna går ner på guld, då går de och köper.

Vi gör egentligen bara rätt i den frågan när det gäller kläder. Då går vi och handlar på rea. Varför gör vi inte det på börsen? I klädesbutiken tänker vi att vi köper billigt, men vi gör inte det på investeringar. Det är ganska intressant. Men i Asien som sagt, direkt när sakerna går ner, då går de och köper. Så de har ett bättre förhållningssätt i det asiatiska tankesättet. De har förstått att rea är bra och vi har förstått det ibland.

JB: Det är väldigt fascinerande. För att jag vet inte om du känner till Howard Marks från OakTree Capital? Han skickar regelbundet brev till sina investerare och han hade ett brev som jag tror att vi måste prata om mer i något avsnitt, men han säger att han brukar ge sina nyanställda en uppgift.

Han har en stor fond och så frågar han hur ska du göra om du ska få tio gånger högre avkastning än alla andra? Ingen har svarat rätt på den frågan. För att om du ska få tio gånger högre avkastning då måste du göra precis tvärtemot alla andra. Du kan inte ha en indexfond. Du måste liksom göra det som är mest oälskat.

Psykiskt påfrestande att gå sin egen väg

ES: Det ser du ju att, som när vi har haft tydliga fastighetskrascher som i 1992, när alla fick sälja och ingen ville ha. Det var det värsta man kunde ha.

De som köpte då, det är de som sitter med verkligt stora förmögenheter. De som köpte mycket skapade sina imperium för att de köpte så billigt. Det är inte nu.

Eric Strand

Man kan köpa och det kommer fortfarande gå upp, men det kommer inte bli något jättebra. Börsen kan också gå upp, men det blir inte något jättebra heller.

Det finns faktorer som är intressanta. När ingen tycker om det, ingen vill ha det, man är lite motig, då är det oftast ett tecken på att det någonstans håller på att vända i de här cyklerna. Samtidigt så är vi, och det kanske är lite med vårt beteende, hur vi människor är, så är vi flockdjur. Om någonting går bra så vill alla vara med på tåget och inte bli lämnade vid sidan om.

Så man är hellre med, även när man riskerar att förlora pengar. När man förlorar pengar på börsen så förlorar man med alla andra, så då känner man sig bekvämare på grund för det. Människan har lite jobbigt att gå själv. Då stänger man hjärnan och bara följer.

JB: Det stod i den här Michael Lewis-boken ”The Big Short”, som vi även har pratat om filmen, att de gick emot allt, all konventionell visdom. De spekulerade mot fastighetsbubblan och alla sa att de var dumma i huvudet, för att de satsade mot hela systemet. Vad jag ändå förstod var att det tog enormt mycket psykisk påfrestning. Man ser det också i filmen, men det är mer tydligt i boken, hur psykiskt påfrestande detta var. Läkaren som spelar trummor i filmen, han har ju lämnat finansbranschen efter det.

ES: Jag brukar säga att för att stärka sin… om man har egen tro på saker som inte är konventionella, så:

Either you look like a fool before, or after…

Eric Strand

Ingen av alternativen är roligt, men den ena tror jag är bättre i slutändan.

JB: Vi får prata om det. Om vi tittar just nu, vad skulle du säga är inte populärt?

ES: Råvaror generellt har inte varit så populärt, för där har du inte haft uppgången och då är det inte populärt. Hela råvaruindex.

Grundämnen utvinns och prissätts på olika sätt

Läsarfråga från ”Läsaren T”:

Är inte guldet övervärderat? Produktionen 1000 usd per ounce säljs för 1345 usd per ounce. Silver å andra sidan 24 usd per ounce i produktion och säljs för 15 usd per ounce

Läsaren T

JB: Så ett gruvbolag som producerar guld kan gå med vinst, medans ett gruvbolag som skulle producera silver går med förlust.

ES: Siffrorna är kanske inte helt rätt, men det är väldigt intressant när man tittar på bolag. Det är viktigt att titta på vad de har för produktionskostnad på sitt guld. Ibland vill ha man ha de som har så låg produktionskostnad som möjligt, men om man ska köpa en aktie i ett bolag och de har en något högre produktionskostnad och marginalen för de är väldigt liten just nu i faktiska tal och procentuellt, om guldpriset stiger så kommer det påverka den här aktien bättre som har en hög produktionskostnad. För den procentuella förändringen på marginalen för dem blir så mycket större. Ibland är det faktiskt bra att äga bolag som har en hög produktionskostnad.

Det är intressant med priserna och sedan kan man dra ett snitt. Det här är liksom snittet för produktionskostnaderna. Det finns en sanning i det. Guld utvinns som en förstaråvara från gruvbolag, medans det finns ganska få rena silvergruvbolag. Det brukar vara en biprodukt på koppargruvor och då bryr de sig inte så mycket om priset, utan silvret kommer upp och så får man betalt för det eller inte. Så den siffran blir lite svårare. Men silverpriset, och det kanske vi kommer in på mer, är väldigt speciellt i sin relation till guld just nu.

JB: När vi ändå är inne på detta… Jag är inget stort fan av gruvaktier, alltså guldgruveaktier. Jag köper hellre investeringsguldet. Vad tänker du?

ES: Aktier och särskilt enskilda aktier är så otroligt volatila så de svänger så mycket. Det är väldigt svårt att orka hålla en sådan aktie. Om volatiliteten/svängningen på guld är mellan 10 och 15, lite längre normalt sett än vad börsen är… Nu har börsen varit lite lugn, men normalt sett lite lägre än börsen, så är ju guldgruvbolagsaktier 40-50, så det svänger enormt mycket.

Det svåra som investerare är att det går ner så mycket en dag och så helt plötsligt orkar man inte mer utan säljer, sedan går det upp och man tappar allt. Det är svårt att äga sådana enskilda aktier, så jag håller med dig.

Positionering inför finansiell krasch

Läsarfråga från Mia:

Hur ska man positionera sig för en finansiell krasch?

Läsaren Mia

JB: Om vi börjar med att fråga om du tror att vi står inför en finansiell krasch?

ES: Återigen, vi får alltid stora nedgångar. De stora nedgångarna har legat på 55 – 60% och det finns ingen anledning att tro att den nästa inte kommer bli lika stor. Finns det något så borde den bli större med tanke på hur mycket låtsaspengar som har skapats. Det kommer komma, så det gäller att ha en stabil portfölj så att man kan sova den dagen. Har man varit med om de krascherna och varit investerad med kapital som är relativ stor del av sin upparbetade förmögenhet eller vad man nu ska kalla det, då blir det jobbigt att se när det går ner.

Nu har vi haft ganska sköna dagar och det enda problemet har varit om man inte tjänat lika mycket som grannen. Lyxproblem, även om de kan vara jobbiga också. Men när det går ner så… Det är inte många som har upplevt det och det kommer bli jobbigt. Man måste vara positionerad innan, och som ni pratade om innan, ha lite hedge, lite skydd.

JB: Tillgångsallokerat, hur placerar du själv?

ES: Det är det som kanske är speciellt den här gången och skiljer sig från andra nedgångar när de kommer. Det är att förut har man skyddat sig i obligationer/räntefonder, men nu är det en svår marknad så det inte finns någon ränta så det ger ingen avkastning. Man kanske kan behålla pengarna om det nu känns vettigt, men det är inte som det var förr med att ha en aktieobligationsfond i portföljen.

Sedan är det nästa sak att vad som har hänt i den marknaden är att det som är obligationsinvesteringar så har de blivit mycket mer högriskobligationer. En del kallar det för skräpobligationer eller ”junk bonds”. Det är olika namn på samma sak. Det har alla fondförvaltare fått tagit in i portföljerna för att få lite avkastning så det ser bra ut. Det är en tävling att ha högst avkastning, men då har kvaliteten på obligationen blivit så dålig.

Sådana obligationer, när börsen går ner så går de också ner. Då har man inget skydd alls. Det blir mycket svårare att skydda sig på det sätt man klassiskt har gjort, med ränteinvesteringar. Då tror jag att guld blir en väldigt stark del att ha med sig.

Guld istället för räntefonder

JB: Jag håller helt med dig, men hur är fördelningen? För den duckade du, den frågan. Hur mycket aktier, räntor och guld?

ES: Jag är lite så att jag bara vill ha aktier och guld.

JB: Du sa någonting förut om att räntefonder är ingen hit. Kommer du ihåg vad det var du sa?

ES: Innan har man alltid velat ha en…

Eller man tittar på räntor som en risk free return. Men korta räntor idag är ju en return free risk. Det är inte bra.

Eric Strand

Man måste verkligen gå ner… ska man ha något som är säkert på räntesidan då måste man ner till statspapper, vilket ger minus-avkastning. Går du lite upp, det räcker att du går till en penningmarknadsfond…

Jag vet det var en storbanks penningsmarknadsfond i förra kraschen som förlorade 5% i värde, fast det var en fond som egentligen inte skulle kunna förlora pengar. En penningmarknadsfond är en väldigt kort räntefond. Men de hade då bankpapper i det här och så vidare som gick omkull. De hade motpartsrisker. Det är motpartsrisker att någon annan inte betalar tillbaka sina skulder. Man sitter i en ränteplacering och då måste man till statspapper, vilket ger en negativ ränta. Det känns inte så bra.

Räntefonder som krockkudde

JB: Jag kanske tjatar här nu, men om man nu tror på det här…. Vi har väldigt olika åsikter här för jag gillar mina räntefonder. Om vi tar korta räntefonder, visst de ger ingenting, men de behåller värdet. Medans då tänker jag att om jag skulle sätta då en 60/40-portfölj, som jag också vet att du också har åsikter om, med 60% aktier och 40% räntefonder, då tror jag ju precis som du säger att jag behöver ha köpt dem innan och de kommer vara som en krockkudde.

Jag köper inte räntefonder för att tjäna pengar på dem, jag köper dem för att det ska vara en krockkudde. Eftersom syftet är att de ska vara en krockkudde så är jag ok med att de inte ger någon avkastning.

ES: Samtidigt är det ju så att för att tänka sig en krockkudde och ha skydd och sedan ha någon nytta av dem efter börskraschen, då börjar man ändå bli lite allokeringstänkare och man ska köpa billigt och så vidare. Då har man inte en evig portfölj, utan då vill man allokera om. Men det viktiga är som sagt att om är inne på det spåret, ju mer man har att köpa för den dagen börsen är billig, desto bättre är det.

Om då aktiedelen har gått ner väldigt mycket för att man har behållit den och krockkudden är ok, då har man en del att köpa för. Men du hade haft en krockkudde som kanske går upp under den här nedgången, då har du väldigt mycket mer att köpa för när börsen är billig. För mig är guld en mycket attraktivare lösning.

JB: Vi kan ta den frågan då, för jag vet till exempel 60/40 och det är av de här anledningarna du säger att du inte är något stort fan av 60/40-portföljen.

ES: Den är fantastisk om man vill göra ett sälj-case på hur bra det är med en 60/40-portfölj. För den har en fantastisk historik. Så vill man sälja en portfölj som ser bra ut bakåt i tiden, så är det en fantastisk portfölj. Historia är något som är väldigt nyttigt och väldigt bra att lära sig från, men man kan inte heller köra framåt och titta i backspegeln. Då kommer man köra av vägen.

Sakerna blir inte samma. De liknar varandra, men det blir inte samma. Det här är nog det tillfället där vi inte har de här räntenivåerna vi haft när det har gått ner. Förra kraschen så kom räntan upp till 5% – 6%. Det var fortfarande ganska lågt jämfört med andra krascher, men räntorna har varit mycket högre än så. Men dit kommer vi inte komma den här gången.

Redan nu pratar de om att vi ska sänka räntor, centralbankerna, när de inte ens har höjt dem. Det är ju fascinerande. Jag har svårt att se för just det här att gå man ifrån statspapper så börjar det bli lite luddigt vad man äger och vilken motpartsrisk man har.

Enskilt förlitar vi oss inte på guld trots att regeringar gör det

JB: Då tar du alltså hellre en 60/40-portfölj med 60% aktier och 40% guld?

ES: Jag sticker ut hakan och säger det. Tittar du på en modern portfölj från de sista 20 åren har du 50% börs och 50% guld så har du en bättre avkastning än att äga bara börsen eller bara guld. Så det är en bra portfölj, även bakåt. Det fungerar och det är inte så stor risk. Det är lite ovant tror jag. Om vi nu tänker att USA och Tysklands valutareserver är 80% guld, så sitter vi och bli nervösa för att äga guld? Det är någonstans det inte rimmar riktigt.

JB: Jag har aldrig ens haft tanken att ha den fördelningen. Jag har som mest haft 25%, som vi har i RikaTillsammans-portföljen. Det är lite som du säger, att det går emot konventionellt vetande och då blir det lite chockartat. Återigen, samma sak där, det är ingen som kommer kritisera en 60/40-portfölj med 60% aktier och 40% räntor. Men har du 60% aktier och 40% guld, då sticker man ut. Då har man en åsikt som inte andra har, vilket jag tycker är coolt.

Vad är pengar?

JB: Sedan är det väl också det här att jag vet att när vi träffades sist så var den andra magsupen jag fick av dig som var så här,

Men du Jan, om man dör och har en massa miljoner på kontot, då kan man också fundera på vad man har gjort i sitt liv.

Eric Strand

ES: Jag gillar att prata om pengar, alltså vad är pengar? Vi har varit inne och snuddat på det litegrann. Jag lärde mig något av min fru en gång som sa något väldigt smart, eller kontentan var att en krona är ju bara en krona när man har använt den. Vi försöker säga att vi ska spara, spara och spara, men så länge som jag har varit med så har jag sett att många som har kommit en bit i sitt sparande, kommer så långt att de bara sparar.

Det blir ett fängelse i sig att bara spara och till slut ser man när man har varit med och träffat många, att de flesta väldigt, väldigt många dör med väldigt mycket pengar och tillgångar på sina konton, som man inte har använt. Då kan man undra varför man har så mycket pengar som man inte använder. Har jag då jobbat alldeles för mycket egentligen? Kunde ha varit mer med mina barn. Varför samlade jag ihop så mycket som jag inte använde?

Av de jag har träffat så är det väldigt få jag har träffat som har gått bort utan pengar på sina konton eller tillgångar. Vi pratar miljonvärden och fastigheter. Då tänker man att man hade kunnat jobba lite mindre och levt lite mer. Och använt pengarna till upplevelser, som ingen kan ta ifrån en. På en börskrasch kan man bli av med allt, men en upplevelse kan ingen ta ifrån en. För mig är det väldigt viktigt att använda pengarna. Det är då de verkligen blir någonting.

Många rika har svårt att använda sina pengar

JB: Det kanske var lite abrupt att byta samtalsämne så, men jag tänker egentligen att det inte är så långt ifrån. För ofta pratar vi som att det enda rätta är att vinstmaximera: hur får jag den bästa portföljen, hur tjänar jag mest pengar? Jag tänker att kanske vinstmaximering inte alltid är det viktigaste, utan att man behöver ha in detta perspektivet också.

ES: Ni jobbar ju mycket med att man ska lära sig spara och investera och jag har jobbat med individuella kunder förr i tiden. Då märkte jag… Även om det inte är så jättemånga som har jättemycket pengar, men jag såg de människorna som hade väldigt mycket pengar och de hade väldigt svårt använda sina pengar. Så det är något som inte stämmer. Är de rika för att de sparar bara och inte använder pengarna, eller vad är det som händer?

När man har kommit ”dit” så har man ingen nytta av det. Varför gjorde man det då från början? Den där relationen är ganska intressant att se. Jag kom fram till att det är fler som kan skapa pengar än det är som är duktiga på att använda pengar på ett bra sätt. Själva egenskapen att kunna använda pengar är väl någonting som ni kanske kan ta upp mer, för det är väldig fokus på att spara och investera.

CB: Berätta vad du tänker kring att använda pengarna? Vi vänder oss till människor som kanske inte vet hur man sparar och investerar, eller som har sparat en massa pengar och så kanske man åker till Thailand och så måste man börja om. Att visa att det är viktigt att man sparar långsiktigt, inte bara på två år, utan tio år kanske. Det är sådana människor vi vänder oss till.

ES: Ja, det handlar inte om att slösa med pengar. Min modell när jag var yngre gick ut på två saker. Det ena var att jag skulle vara skuldfri när jag är 40 år, sedan såg jag att alla andra tjänade pengar på att ha en massa lån. Det var jättejobbigt, så jag gick och funderade på hur jag skulle göra. Då gick jag till banken och lånade pengar för att investera. Jag fick 50% på investeringen och betalade 1% i ränta, så det var en bra månadsintäkt i det.

Men jag såg det inte som ett lån för jag kunde närsomhelst sälja tillgången. Det var inte mitt egna boende. Men det tog några år då det var jobbigt att alla andra tjänade på att räntan var låg och inte jag, även om mitt första mål kändes rätt, att bli skuldfri.

Flexibel ekonomi med färre fasta utgifter

ES: Mitt trick egentligen för mig själv var att ta bort alla fasta kostnader som man har lagt upp. Titta på alla autogiron alla saker som tickar och kostnader. Att ha så låga fasta kostnader som möjligt och sedan lägga utgifterna på rörliga kostnader, om det nu är resor. För då är det lite lättare att göra av med pengarna, för man kan närsomhelst sluta resa.

Skulle det bli tight eller hårt eller bli problem i ekonomin så slutar man resa. Då försvinner alla de rörliga kostnaderna. Det farliga är att ha mycket fasta kostnader som bara ligger och tickar hela tiden, när det blir svårt. Det var mitt sätt att både vara sparsam och ”slössam” samtidigt.

JB: Bara en parentes, vi pratade om det här med att amortera, spara eller investera i avsnitt 102, så det kan vara ett tips till dig som lyssnar eller tittar. Jag tänker att vi ska avrunda med de sista läsarfrågorna.

Du har varit inne på att räntefonder inte står högt i kurs hos dig, men jag vet också att du sa när vi hade FikaTillsammans i Göteborg här för några veckor sedan att en räntefond är egentligen bättre konstruktion än ett sparkonto. Kan du ta en kort ”recap” på det?

ES: Alltså, om man tittar på fonder så är det en väldigt fin juridisk konstruktion. Det är så att när man investerar i en fond så hamnar inte pengarna i banksystemet, utan de ligger utanför banksystemet även om de har ett förvaringsinstitut som är SEB-banken eller Swedbank. Om den banken skulle få problem, gå omkull, så ligger inte de pengarna i den banken. Det gör så att säga att man kan ha hur mycket som helst i en likviditetsfond utan att ta en risk på det sättet.

Medans har man pengar på en bank så har man en motpartsrisk. Juridiskt sätt så är en fond i den biten bättre. Om du har fond med aktier då har du en kursrisk, men om du inte har aktier så har du en bättre…

Man sätter inte in pengar på banken – man lånar in dem

JB: Det vi pratade om där också var den tredje grejen du sa som jag inte hade tänkt på. Du sa att när man sätter in pengar på ett bankkonto så sätter du egentligen inte in pengar på ett bankkonto, utan du lånar in dem. Det står ju ”inlåning”.

ES: Precis, man har haft en bild av hur det är och det kände väl jag också att jag sätter in pengarna på banken för att jag ska känna mig säker så att jag inte blir rånad. För att ingen ska komma och ta dem ifrån en. Men så är det inte, man tror att man sätter in pengar men man lånar in pengar på banken, utan ränta men med risk. När banken låtar ut till dig så vill de ha både säkerhet och ränta. Så det är ingen riktigt bra konstruktion faktiskt. Vi har insättningsgarantin. Då kan man fråga sig varför de har infört insättningsgarantin?

CB: Det är väl för att man ska känna sig säker på att pengarna finns, även om banken går omkull.

ES: Man tror ändå att de kan gå omkull. Om det var tryggt hade det inte funnits någon försäkring. Nästa fråga är hur tryggt är det? Jag tror att reserven för insättningsgarantin är 3% av det som man egentligen är garanterad. Man ska få tillbaka allt, men om bankerna skulle krascha så måste staten trycka pengar för att betala. Vem är det som garanterar? Staten. Vilka är staten? Det är vi skattebetalare. Så vi garanterar oss själva och varandra.

Men om de pengarna inte finns, om de är borta ur banksystemet, och staten har inga egna extrapengar utan då måste de skapa de pengarna. Först tycker jag att insättningsgarantin skapar en del oro, om man tänker på varför den behövs. Det andra är om det är en liten bank – då är det jättebra att det finns. Är det systemkris? Då blir det problematiskt. Då är det kanske en falsk trygghet.

CB: Du nämnde likviditetsfond, är det samma som räntefond?

ES: Likviditetsfond är en sorts räntefond. Vi har likviditetsfond med superkorta papper, penningmarknadsfond som får ha lite längre papper och sedan har vi obligationspapper som får ha lite långa och sedan har du företagsobligationsfonder. Sedan kan de här fonderna på företagsobligationer ha lite olika hög eller låg rating, alltså hur bra bolagen är, hur säkra de är. Så det blir en skala så att säga. Det är därför det är lite farligt ibland med räntefonder för man pratar egentligen om väldigt mycket olika sorters fonder.

Så kan du investera i guld idag

Läsarna Arabesk och Rickard har en fråga om guld. Om jag nu vill placera i guld, att jag känner att jag går mot den här konventionella visdomen, jag sticker ut, jag vill tjäna pengar på min krockkudde, hur exponerar jag mig då mot exempelvis guld?

ES: Det beror på plattformen litegrann, vad de har för utbud.

JB: På Nordnet gillar vi ju båda den här ETFS Physical Swiss Gold (GZUR) eller bara ETFS Physical Gold. Men så skrev du också på din hemsida EricStrand.se att på Avanza kan man välja GULD AVA, men det är väl inget fantastiskt alternativ. Varför är det inte ett minst lika bra alternativ?

ES: Nordnet har då lite bättre avtal att handla mot den tyska marknaden. Därför kan man köpa GZUR eller VZLD, de två. Det finns inte på Avanza och de har inte löst det ännu. Vi ligger på för att de ska komma dit, men det verkar lite trögt. Ska man ha en rak guldexponering så har de bara GULD AVA och det är ingenting vi gillar efter vi plötsligt har en motpartsrisk på en stor amerikansk bank där. Det är inte det bästa.

Risken är liten. För långsiktigt så är det inte optimalt, det är inte så jag skulle vilja ha det. Men jag ser det som så att när jag har min nya fond uppe på banan, då känner jag mig trygg igen.

JB: Kan du förklara risken i GULD AVA. Även om den är liten, hur ser det ut?

ES: Där är det en ticket på guld och då är det en utställare. Du har en motpartsrisk så går banken omkull så blir din GULD AVA värd noll. Medans Nordnet har det fysiska guldet. Där har du inte alls den risken, så de är väldigt, väldigt mycket bättre, Nordnet. Absolut. Där ligger guldet i valv i London och Schweiz.

Avanza-lösningen på guld som de har idag är egentligen bara en elektronisk konstruktion som lovar att ge dig prisuppgångar på guld. Det är en av de största bankerna, så det är ingen liten bank som står bakom. Det är Morgan Stanley. Om man har en sådan lösning så är det en av de riktigt stora bankarna och går de omkull… Innan dess har kanske alla svenska banker gått omkull. Men vi ska absolut skapa en bättre lösning på Avanza.

Har Eric planer på någon ny fond?

Läsarfråga från Rickard:

Har Eric planer på att starta någon ny ädelmetallsfond?

Läsaren Rickard

ES: Absolut, jag har ett namn och den kommer ha en liten nisch på det jag var inne på förut med grundämnen. Med ädelmetaller och grön teknik-grundämnen. Det kommer finnas en del även på de ämnena, litium och kobolt, för då får man det jag brinner för. Guld och silver är ett skydd mot det finansiella skuldsystemet som vi har byggt upp. De här andra bitarna när vi tittar på egenskaper i grundämnen som gör att vi kan ställa om till den gröna värld vi vill ha. Då behöver vi ädelmetaller men vi behöver de andra grön teknik-grundämnena, och det vill jag också ha med i fonden den här gången.

Det är en viktig sak när man tittar på grön teknik-grundämnen, hur intressant det är. Vad är det som har gjort vår luft så mycket bättre? Vi vill ha ännu bättre men den har blivit väldigt mycket bättre de sista 30 åren tack vare katalysatorer. Det är det som jag gjort för att det blev lag för 30 år sedan och hade vi inte haft det så hade det varit svart här ute. Nu vill vi byta från bensin och diesel till el, men det här var väldigt viktigt.

Katalysatorn var avgörande för den tar bort ungefär 90% av det dåliga och giftiga. Men vad är det som får en katalysator att fungera? Platinum och palladium, beroende på om det är diesel eller bensin. Igen är det egenskaperna i de här ämnena som är så intressant. Nu då behöver vi då kanske andra ämnen, som litium, kobolt, vi behöver silver för batterier och solceller.

JB: Blir det samma effekt då? Om jag säger nu att jag vill ha guld i den här exponeringen för skyddet. Blir det då inte konstigt att jag har en massa litium och kobolt?

ES: Du kommer inte ha en massa litium. Jag tror att det kommer bli en bra funktion i det. Det kommer fortfarande vara väldigt ädelmetalls-tungt, för det är ändå de som används mest och de har båda funktionerna. Men jag vill få med det här på de sista procenten så att det blir ännu mer intressant och roligare.

Ska det vara en fond så ska det helst skilja sig lite mot en rak exponering. En helt rak exponering som utan någon dynamisk valutahedge, då köper man en ETF eller en ETC som det heter. Det är ingen idé att göra en sådan fond. Då kan man lika gärna köpa den. Så jag vill ha en fond som gör lite mer och som är lite mer spännande att äga också.

JB: När du har lanserat den så får du komma tillbaka, så får vi prata mer om det. Vi har gått igenom nästan alla läsarfrågorna, men jag har inte fått ställa en enda av mina egna frågor. Så jag tänker att det tar vi i del två, i nästa avsnitt som då kommer nästa vecka. Tack Eric.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar med Eric

Om du gillade den här artikeln med Eric så gillar du nog även följande artiklar:

Nedan följer andra artiklar som är mer generella men ändå relaterade till ämnet:

Frågor, kommenterar eller funderingar?

Eric brukar svara på frågor här på bloggen så, om du har frågor, kommentarer eller funderingar, skriv gärna nedan!

Avsnittet Läsarfrågor och intervju med Eric Strand dök först upp på RikaTillsammans.

Sju frågor från er läsare

RikaTillsammans Jan Bolmeson

I dagens artikel diskuterar vi några kommentarer och frågor från er tittare. Bland annat fördjupar vi oss i inlåsningseffekten från avsnitt 106 och 107, vi pratar om rimlig belåningsgrad, räntefonder, om blankning där man tjänar pengar på nedgång och annat kul.

Efter två veckor på landsbygden i Kenya är jag tacksam för att vara tillbaka i Sverige där allt fungerar, är trygg och säkert och inte minst hos Caroline och tjejerna. Det har varit kul att se så många glada och positiva tillrop till de två föregående avsnitten med Pontus om bostadsmarknaden. Idag diskuterar vi några av de frågor som kanske blev lite hängande efter avsnittet såsom vad innebär inlåsningseffekten rent praktiskt, skillnaden mot vad man kan FÅ låna och vad man VILL låna samtidigt som vi också tar upp några vanligt återkommande frågor om positionering inför en eventuell börskrasch.

I dagens artikel vill jag även lyfta fram speciellt en läsare, Nestor, som ofta kommer med kloka kommentarer som får en att tänka till. I dagens artikel citerar vi en av hans kommentarer i sin helhet där han gör en briljant jämförelse av den svenska hyresregleringen med bilmarknaden. Under alla år har jag sällan hört en lika talande metafor. Ett stort tack till dig Nestor. Jag är glad att du har valt att återigen börja kommentera på bloggen även om du lovat dig själv att gå i pension. Tack! 👍🙏

Självklart även ett stort tack till er andra läsare som varje vecka och varje dag hjälper nybörjare och andra läsare genom att svara på frågor i ”Frågor och svar”. Det är otroligt generöst och jag hoppas att vi kan hitta på något tillsammans i slutet av året.

Tack för den här veckan och vi hoppas att du får en trevlig sommarvecka. Nästa söndag är vi tillbaka precis som vanligt med en intervju av en av våra favoritgäster, Eric Strand där vi pratar om marknadsläget, guld och andra spännande saker. Vi kommer i veckan även göra en lite annorlunda intervju med vår f.d. parterapeut. Särskilt eftersom jag i samband med bostadsbubblan alltid ger rådet om att satsa på relationen. Har du någon fråga till en Tommy, passa på och ställ den i kommentarerna!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på hela avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning av dagens avnsnitt:

  • 00:00:19 – Tillbaka från två veckor i Kenya
  • 00:02:53 – Innehåll i dagens avsnitt
  • 00:06:50 – Läsarfråga om inlåsningseffekten
  • 00:09:12 – Inlåsningseffekt för pensionärer
  • 00:10:35 – Inlåsningseffekt vid prisnedgång
  • 00:13:34 – En beskrivning av hyresregleringen
  • 00:14:50 – Årets bästa kommentar från Nestor
  • 00:16:23 – Köp bara bostad med tioårshorisont
  • 00:19:29 – Ny dokumentär från Fredrik Gertten
  • 00:21:59 – Inflationen får förluster att se ut som vinster
  • 00:26:52 – Inflationen är en osynlig beskattning
  • 00:29:43 – Hur mycket ska man våga låna till husköpet?
  • 00:34:09 – Bra amorteringskrav i Sverige
  • 00:35:48 – Investeringssparkonto versus aktie- & fonddepå
  • 00:39:19 – Viktigt att ha genomtänkta strategier
  • 00:41:33 – Om man tror att börsen faller snart
  • 00:44:19 – Blanka för att tjäna pengar när det går ner
  • 00:47:50 – Låna ut aktier på Nordnet
  • 00:49:46 – Räntefonder versus sparkonto med insättningsgaranti
  • 00:54:28 – Portföljkonstruktion med en varierad räntekorg
  • 00:57:32 – Faran med våra omedvetna antaganden
  • 00:59:58 – Ta del av mer information
  • 01:02:15 – Kommande avsnitt

Precis som vanligt matchar tiderna lite bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

Precis som vanligt följer nedan en transkribering av hela avsnittet för dig som hellre läser än lyssnar eller tittar.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt 108 och det kommer handla lite om läsarfrågor och sådant. Men det känns som att vi är lite ringrostiga. Jag har varit nästan två veckor i Kenya, rest runt, och varit lite modig, faktiskt. Jag som är försiktigheten själv, har varit i områden där UD rekommenderar att man ska undvika.

CB: Det märkte vi först efteråt. Jag kollade upp det och sedan berättade du att du hade varit där, just vid Somalias gräns.

JB: Det var onekligen spännande. Vi åkte igenom poliskontroller, där man på vägen tillbaka såg att de hade skyttevärn. Det är typ en bunker med tung kulspruta. Jag kommer ihåg att när vi körde förbi där så tänkte man att den hade nog inte varit där om det inte fanns ett behov av den. Det var lite läskigt faktiskt, men nu är det gjort och jag är hemma igen. Nu kan vi börja köra som vanligt. Det kommer artiklar om detta på bloggen. Förmodligen inte i den här serien som vi nu skickar avsnitt, som 109 eller 110, utan det kommer vara ett specialavsnitt på bloggen. Då får man gå in och kolla.

Jag var där nere för att kolla upp Better Globe, som vi har pratat om tidigare på bloggen och fått väldigt mycket kritik om. Framförallt under våren. Så jag bestämde mig för att åka ner själv för att kolla hur det såg ut med egna ögon. Men jag var väldigt, väldigt positivt överraskad. Sedan är det alltid en ”reality check” att vara i de här områdena. Särskilt för oss som pratar mycket om rikedom, sparande och index och vi ska ha avkastning… Där är det människor som lever på ett par dollar om dagen. De har ingenting och samtidigt kan jag uppleva att de många gånger är mer generösa, mer lyckliga, och så, än vad vi kan vara. Men det får vara ett samtal för ett annat avsnitt.

Läsarfrågor om belåningsgrad, inlåsningseffekten, räntefonder, m.m.

JB: Nu kör vi dagens avsnitt, som är läsarfrågor. Jag tänkte att vi ska prata om inlåsningseffekten i bostäder. Många av de här frågorna handlar om tips om bostadsmarknaden, i anslutning till avsnittet vi gjorde med Pontus Kopparberg. Det är roligt hur de här avsnitten som jag kan tycka är väldigt neutrala och att ingen kan bli sur på att få lite tips kring bostadsmarknaden….

CB: Det var nog vissa saker som Pontus sa, som kanske var politiskt inkorrekta. Som att han var positiv till hyresbostäder med rätt hög hyra i storstäderna, för att man ska kunna om man behöver flytta inom kort varsel och jobba någonstans. Då ska man också ha den lönen, kanske, för att kunna betala 20,000 i hyra för en bostad i Stockholm.

Det är ju en klick som klarar det, eller vill det, eller som får ”benefits” från det. Men sedan pratar man i politiken om att det är förkastligt, med de otroligt höga hyrorna på hyresbostäderna. Jag har inte läst kommentarerna, men jag har lyssnat på nyheterna nu när du har varit borta. P1 sänder ju nyheter och då har det framkommit att det är en het fråga, med bostäder och hyresbostäder framför allt.

JB: Jag kan säga att det har synts i kommentarerna. Både på YouTube och bloggen. Oftast var det som folk reagerade på, att vem kan tusan har råd att betala 20,000 för ett boende. Men jag tänker att vi ska prata lite om inlåsningseffekter. Vi ska prata om hänsyn till inflation vid försäljning av bostad, någonting vi glömde ta upp med Pontus.

Vi ska prata om hur mycket vågar man låna, vad är en rimlig skuldsättning. Sedan tar vi frågor som inte har med bostadsmarknaden att göra, om att sälja av fonder som har gått med vinst och sedan spekulera om en aktienedgång. Vi ska också prata om räntefonder vs sparkonto med insättningsgaranti, och sedan byta ut långa räntefonder. Den här klassikern också med räntefonderna.

CB: Nu zonade jag ut, men det kommer bli begripligt sedan, för de som lyssnar på detta för första gången. Man kanske tänker att långa räntefonder, det är nog inget för mig, men det är det.

JB: Precis som vanligt innan vi kör igen, så är de avsnitten inte sponsrade. Jag tror inte ens att vi har någon sponsrad länk i dagens avsnitt, faktiskt. Innehållet, åsikter, rekommendationer och slutsatser är inte att betrakta som finansiell rådgivning. Man ska uppfatta det som en allmän information. Naturligtvis är historisk avkastning ingen garanti för framtida avkastning, investeringar kan både minska och öka i värde.

I värsta fall kan man förlora sitt insatta kapital. Detta avsnittet bygger på källor som vi har hittat och bedömer trovärdiga, men det är ingen garanti. Man behöver alltid kolla med sin egen rådgivare. Vill man veta mer om villkoren, som vår jurist älskar och tvingar oss att säga, så läser man på rikatillsammans.se/villkor.

Läsarfråga om inlåsningseffekten

Läsarfråga från Ida:

Kan vi utveckla inlåsningseffekten? Man hör ofta att äldre inte kan flytta från sin villa. Jag kan ju inte tänka mig att de går back på affären så vad, exakt, är det de inte kan?

Läsarfråga från Ida

Är det att villan som köptes på 70-talet gått upp så mycket i värde att skatten äter upp en stor del av vinsten och att de då inte har råd med bostadsrätten på 100 kvm i stan? Är det då systemet eller förväntningarna som är felkalibrerade?”

JB: Jag skulle säga att det är framför allt två inlåsningseffekter, som jag ser det. Jag försökte till och med Googla för att verifiera mina åsikter, men precis som Ida säger, så verkar alla prata om inlåsningseffekter, men det är typ ingen som har bemödat sig att definiera den. Jag tänker att det är framför allt två saker, faktiskt.

Det ena är det exemplet som hon beskriver. Människor som vi, vi köpte vårt hus när barnen var små, och så bor man i huset tills barnen har flyttat ut. Så har man kanske ett hus som är för stort efteråt, för att man kanske bara är två där när man var fyra innan. Det kan också vara så att man inte har hälsan riktigt, så att man inte kan gå upp på övervåningen. Man kan inte ta hand om huset på det sättet som man ska och så vill man flytta till en lägenhet. När man då säljer det så har huset ökat mycket i värde och då får man betala 22% skatt, om man skulle sälja.

Då skulle, precis som Ida säger, skatten vara högre än att man kan köpa en motsvarande lägenhet på samma nivå, i samma prisklass. Då måste man kanske gå ner en prisklass eller få ett mycket mindre boende. Man kan inte anpassa sitt boende efter den boendesituation man vill ha, så man kanske får en lägre standard. Då undrar man varför man ska byta ner till en lägre standard, då kan man lika gärna bo kvar. Men då skapas den här trögheten på marknaden.

Inlåsningseffekt för pensionärer

JB: Ett annat problem här som uppstår är att äldre kan många gånger idag ha svårt att få lån. Det har jag varit med om med människor i vår omgivning, som har gått i pension och fått jättesvårt att få ett bostadslån. Bankerna tittar inte på balansräkningen, utan de tittar på resultaträkningen. De tittar inte på hur mycket huset är värt eller hur mycket skuld man har, utan vad man tjänar per månad och om man har råd att betala räntorna.

Vi hade till exempel ett par bekanta som hade en lägenhet för över 10 miljoner kronor. De hade bott där länge och så ville de renovera den innan den skulle säljas, men de fick inte lån till renoveringen. Trots att lägenheten var värd ungefär 10 miljoner och bara var belånad till 3 miljoner, så de hade mycket pengar. Men eftersom de var pensionärer och inte hade någon pensionsinkomst, så fick de inte låna i alla fall. Där kan det också vara ett problem, att det hus man säljer kanske inte har ökat så mycket i värde. Då har man inte råd att köpa den nya bostaden, för att man inte får ett lån på den, medan man kan bo kvar i den man har. Det är en annan inlåsningseffekt.

Inlåsningseffekt vid prisnedgång

JB: Den tredje inlåsningseffekten händer vid prisnedgång. Säg att man är student eller flyttar ihop med en partner, eller att man är två i en tvåa och skaffar barn och så behöver man en större lägenhet. Har då den lägenhet man haft sjunkit med 10%, då har man ingen kontantinsats längre.

Då är man inlåst i det boendet som man är i just nu. Jag brukar säga att det stora problemet men en bostadsbubbla kommer inte vara att folk kommer få gå från hus och hem, utan att de här inlåsningseffekterna kommer öka. Säg att du har köpt en bostad för 1 miljon, du har lagt 15%, 150 000 i kontantinsats, och den sjunker med 15%, då är kontantinsatsen borta. Då kan du inte köpa och lägga kontantinsats i något nytt boende. Då får man bli kvar, så man kommer bli inlåst.

Detta är ett jättestort problem, för vi har en trög bostadsmarknad. Det har vi haft jättelänge. Det har varit på grund av den här hyresregleringen. Man kan till exempel inte flytta dit jobben finns. Om man säger att vi skulle göra ett jobb i Stockholm i ett år, då är det inte som att vi vill köpa ett hus i Stockholm och riskera stora nedgångar där. För några år sedan var vi på ett bröllop och jag satt bredvid en statssekreterare. Efter jag hade druckit några glas vin så vågade jag fråga en opolitisk korrekt fråga.

Innebörden av frågan var typ, ”Är ni politiker dumma i huvudet, eller är det bara så att ni inte kan prata om vissa saker?” Kring bostadsmarknaden, som vi pratade om. Statssekreteraren sa att det är vissa saker som är väldigt svårlösta och väldigt politiskt omöjliga, men vi fattar problemställningen. Då sa personen också att det finns två sätt man kan förstöra en stad på, eller en bostadsmarknad. Det var kärnvapen eller hyresreglering, vilket jag tyckte var ganska illustrativt.

En beskrivning av hyresregleringen

JB: Hyresreglering handlar om att svenska staten har bestämt hur hyrorna ska sättas, så var det förut. Det var det Pontus pratade om, att en lägenhet i Umeå kunde ha en högre hyra än en lägenhet på Östermalm. Man tyckte att lägenheterna på Östermalm var av sämre kvalitet och tog ingen hänsyn till läget, över huvud taget. Jag har också tyckt att det är klurigt att förklara på ett bra sätt. Men jag måste också säga att Nestor, han är en av våra läsare på bloggen, och det är roligt för jag vet inte så mycket om honom mer än att han har jobbat väldigt länge i finansbranschen på bank.

Nu är han pensionerad sedan många år och han är väldigt, väldigt klok. Han sa att nu har jag gått i pension och nu kommer jag inte svara mer på bloggen. Men så har han dykt upp nu igen. Det är vi väldigt glada för och jag har till och med försökt bjuda in honom till en podd, men det vill han inte. Han skriver i alla fall väldigt bra kommentarer. I en kommentar förklarar han hyresregleringen och det var den bästa förklaringen av hyresregleringen som jag har hört. Jag tänkte att du ska få läsa upp den.

Läsarkommentar från Nestor

Läsarkommentar från Nestor: ”Den hyresreglering vi har gör att marknaden inte fungerar och att vi får en extrem bostadsbrist. Låt oss leka med tanken på att bilmarknaden skulle regleras på ett liknande sätt. Över en natt stiftas en lag att inga bilar får kosta mer än 100 000 kr, med ett undantag att 50 000 bilar får produceras till marknadspris.

Vad skulle då bli effekten? Inga nya bilar förutom de 50 000 skulle produceras. Efter några år skulle det bli en bilbrist. Folk skulle betala svarta pengar för att få köpa en begagnad bil. Föräldrar skulle ställa sina nyfödda barn i bilkö för att få köpa en bil ur kvoten när de blir myndiga. För att sälja bilar för 100 000 kr skulle fabrikanterna slarva med kvaliteten för att få råd att producera lite större modeller som folk vill ha. Hela samhället skulle ta skada. Det var ju så öststaterna fungerade från 2:a världskriget fram till 1989 då muren föll.

I Sverige har vi fortfarande ett Östtyskland på hyresmarknaden. Vi ser ju också konsekvenserna av detta. Tyvärr vågar inget politiskt parti påbörja en sanering av systemet. Så länge inte detta sker, så kommer våra problem att kvarstå.”

CB: Så han liknade hyresmarknaden med en icke-fungerande bilmarknad. Det är en spännande liknelse. Väldigt bra skrivet av Nestor.

Köp bara bostad med tioårshorisont

JB: Det är precis så det är. Man får bara vissa lägenheter, nyproducerade får ett marknadsmässigt värde. Människor ställer sina barn i bostadskö. Det har vi gjort, för att de ska ha någonstans att bo. Vi ser också att det säljs väldigt dyra lägenheter där man slarvar med byggkvaliteten, precis som han skriver här. Man bygger fel typ av bostäder för att man hellre bygger bostadsrätter än hyresrätter. I Stockholm är det i princip omöjligt att få tag på en hyresrätt och folk köper lägenheter svart. Så, flera tummar upp till Nestor.

Vad ska man göra då? Om man ska köpa en bostad så tror jag att man ska ha en tioårshorisont. Kan man inte ha en tioårig horisont så tror jag att man ska hyra i andra hand eller försöka lösa det på något annat sätt.

CB: Tänk dig en student som har en horisont på fyra eller sex år. Det är ändå rätt lång tid man ska bo i sin lya.

JB: Vi träffades ju i studentkorridoren. Jag tror att vi betalade 2500 i månaden, med studiemedel på 7500, så vi betalade väl typ 30%. Hur hursomhelst, jag tror att man ska ha ett tioårigt perspektiv på sitt boende. Att det är kanske bättre att vänta eller köpa lite större. Om man planerar att ha barn om kanske ett par, då kan det vara bättre att köpa den lite större lägenheten redan nu, för att kunna växa i den. För den effekten bostadsbubblan kommer ha är att man kommer få bo kvar.

Ny dokumentär från Fredrik Gertten

JB: Detta är väldigt fascinerande. Jag pratade med dig här innan om en läsare som hade tipsat om att det kommer ut en film i höst som heter ”Push”. Tack för tipset. Det är en dokumentär av Fredrik Gertten. Det var han som gjorde den här ”Bananas!*”, som Dole blev jättearga över. 6:e september tror jag att det är premiär, 8:e september ska han hålla en live diskussion på en massa biografer i Sverige. Jag tänkte att jag skulle gå och se den.

”Push” handlar om hur människor pushas ut ur lägenheter. Alltså, hur vi plötsligt får städer utan arbetarbostäder. Hur vi får städer, till exempel London, där väldigt många fastigheter ägs av investerare, men det bor ingen i dem. Hela hus är nedsläckta, gator där är det inte är några bilar, för att folk har köpt fastigheter för att tjäna pengar på dem, istället för att det ska bo folk där.

Den handlar om den här snedvridningen på bostadsmarknaden. Jag har faktiskt mejlat Fredrik och frågat om han vill vara med i podden. Jag hade varit lite ”starstruck”, liksom. Vi får se. Om det är någon som känner Fredrik Gertten och kan lägga in ett gott ord för oss, så uppskattas det. Men jag tänker att han är Malmöbo som vi, så vi har en inbördes förståelse redan där.

Men det är något att faktiskt ha koll på, filmen ”Push” – www.pushthefilm.com. Han vann pris på Köpenhamns filmfestival, publikens pris för bästa dokumentär. Detta är väldigt, väldigt intressant. Väldigt hett ämne. Vi fortsätter till nästa fråga, som är relaterad till det här.

Inflationen får förluster att se ut som vinster

Läsarfråga från Magnus:

Finns det någon som kan förklara varför man inte tar hänsyn till inflationen när man beräknar vinst vid försäljning av bostäder?

Läsaren Magnus

JB: För att förstå problematiken, jag har tagit upp detta vid flera tillfällen också, men glömde ta upp det när vi hade Pontus här. Jag brukar använda min mammas hus som exempel. Vi flyttade in i ett hus i Malmö 1988, 30 år sedan, som kostade ungefär en miljon. Säg att det idag skulle säljas för 1,8 – 1,9 miljoner, att det har dubblat i värde, då skulle många säga att det var skitbra att ha tjänat en miljon på det huset. Men, om man då tittar på det och tar hänsyn till inflationen, att man inte bara tittar på priset… På www.ekonomifakta.se kan man räkna på inflationen och kolla det. Då kan man säga att 1,9 miljoner idag och en miljon 1988 är samma. Så det vill säga, pengarna har halverats i värde från 1988 tills idag.

Det värsta här som då Magnus ställer en fråga kring, är att om min mamma skulle sälja detta huset skulle hon få betala skatt på de där 900,000, så hon har betalat 200,000 i skatt på en obefintlig vinst. Hon har betalat 22% på en fiktiv värdeökning. Ibland kan jag tänka att jag hoppas att den människan som kom på det på Skatteverket fick en fredagstårta. Om du tittar vad du kan köpa för de pengarna, så är det inte mer hus. Om det hade varit en reell värdeökning skulle hon potentiellt kunna köpa två hus för samma summa. Hon kan inte köpa mer för de pengarna idag, än vad hon kan köpa för dem 1988.

Det är samma mängd pengar. Eller de facto är det mindre pengar, eftersom 1,9 miljoner hade bara varit att hon fått tillbaka pengarna inflationsjusterat. Men eftersom hon betalar skatt på det så går hon back och får mindre pengar, än om pengarnas värde hade varit oförändrat.

Säg att du hade 100 kronor 1988, så är ett sätt att se på inflation att säga att idag hade du bara kunnat köpa 50 kronor värde. De har tappat halva sitt värde, på grund av inflationen. Om man då säger hur många hundralappar hade jag behövt ha idag för att ha lika mycket pengar som jag hade 1988? Då hade jag behövt 190 eller 200 kronor. 200 kronor idag motsvarar 100 kronor 1988. Värdet är detsamma. Om man jämför det med guld och säger att priset på guld var oförändrat, säg att du då 1988 fick ett gram guld för 100 kronor, så får du idag för 200 kronor fortfarande bara ett gram guld. Om det hade varit en riktig värdeökning, att det hade varit 100 kronor till 400 kronor, då hade du fått 2 gram guld. Men det får du inte.

Om vi då använder mammas exempel och relaterar det till guld: 1988 kunde hon köpa antingen ett hus eller ett kilo guld. Idag hade hon kanske fortfarande kunnat köpa ett kilo guld, säger vi, men det hade kostat 1,9 miljoner. Eftersom hon får betala 22% skatt så får hon mindre guld. Då har man de facto förlorat pengar.

Inflationen är en osynlig beskattning

CB: Man känner sig så blåst. Det är nog det som är det jobbiga. För jag vill inte gå till den känslan av att bli blev blåsta. Vi förväntar oss att man ska ha gjort vinst på ett hus.

JB: När man jämför prisökningar så tänker folk att om man köpte det för en miljon och säljer det för 1,3 miljoner, så har man gjort en vinst på 300,000. Men du kanske bara har en vinst på 150,000 i vinst, för resten är inflationen. Det är därför jag säger att inflationen är en hemsk grej. Det är ett sätt av staten att beskatta oss på, en gång till, fast det inte syns.

Det kanske hade varit ärligare att om man hade 100 kronor på banken i januari och i slutet av december plockar de bort två kronor, så att det står 98. Då är pengarna lika mycket värda, men då hade folk reagerat. Istället står det 100 kronor både i december och januari, men i december kan du bara köpa motsvarande 98 kronor. Det är väl detta som många pratar om. Riksbanken har sitt mål att vi ska ha 2% inflation. Idag när vi spelar in detta, den 3:e juli, så lämnade Riksbanken räntan oförändrad, för att man pratar om inflationen.

CB: Varför pratar man nu inte om den här inflationen när man ska beräkna vinst på försäljning?

JB: Det hade varit jättemycket mindre vinst till staten. Jag är som Magnus, egentligen har jag samma fråga. Om det är någon som kan svara på frågan varför vi inte tar hänsyn till inflationen så vill jag gärna veta det. Men så är det med alla tillgångsslag. Vi får inte betalt för inflationen med aktier eller räntor heller. Men det här är svårt att förstå. Nu har vi ägnat nästan 10 minuter åt den här frågan och det är kanske fortfarande otydligt. Man måste tänka både en, två och tre gånger.

CB: Det är också kopplat till känslan av att bli blåst. För min del tror jag att det var därför det var jobbigt att förstå, för jag visste att jag kommer gå in på någonting nu som känns jobbigt. Så Magnus, det är nog både för att det är svårt att förklara det och för att vi hade känt oss så jävla blåsta om vi hade pratat om det.

JB: Jag hade önskat att man tog hänsyn till det, men tyvärr funkar det inte riktigt så. Men jag är på din sida, Magnus.

Hur mycket ska man våga låna till husköpet?

Läsarfråga från Josef:

Hej. Jag och min fru har husdrömmar i Stockholm och sparar och jobbar för fullt. Vad vi kan FÅ låna är en sak men hur mycket vi vågar låna är en annan. Har ni några generella tips?

Läsaren Josef

Läsarfråga från Jenny: ”Vad tycker ni är en rimlig skuldsättning för ett hushåll, sett i multipler av nettoinkomst? Ju lägre desto bättre såklart, men man betalar i livskvalitet med att försöka vänta ut bostadsbubblan.”

JB: Jag tänker att svaren hänger ihop. Om vi tar den första, gällande vad man kan få låna och hur mycket man vågar låna. Jag ska försöka ge ett enkelt svar på det här. Det första svaret, som kanske inte är så enkelt, eftersom man måste ta hänsyn till sin egen ekonomi, sina framtidsdrömmar och sina tankar om framtiden… Det mycket enklare svaret, och detta har jag fått bekräftat både från Pontus och från en massa folk som köper och handlar med fastigheter, som säger så här att idag är de svenska bankerna så pass restriktiva att man kan utgå från att det du får lån på, det kan du köpa för. De vill nästan inte ta någon risk, så idag om man har de här KALP-kalkylerna, kvar-att-leva-på-kalkyler, och man räknar med ränta på 5% – 7%, etc.

En kompis som köper mycket fastigheter säger att får du lån av banken för en fastighet, köp den. Det är så pass att man kan nästan använda banken som en kvalitetssäkring. Det har inte alltid varit så, det är inte säkert att det alltid kommer vara så, men just nu när vi pratar om det runt 2019, så skulle jag säga att det är ganska rimligt. Bankerna är mer försiktiga. Det är inte som det var i USA, som i den här filmen ”The Big Short”, där de pratar med någon strippa som har sju fastigheter. De bara öste lån på folk. Så är det inte i Sverige. Jag skulle säga att man kan låna på det man får lånelöfte på, särskilt idag med amorteringskravet.

Där kommer vi egentligen in på Jennys fråga, angående multipel av nettoinkomst, alltså lön efter skatt. Säg att man in hushållet drar in till exempel 700,000 på ett år. Om man tar multipel 5 på det så blir det 3,5 miljoner. Jag tycker att man kan ligga på en multipel på 5 eller 4,5, som en tumregel. Att man har råd att låna så mycket. Vi har det här amorteringskravet just nu, som säger att om du lånar mer än 4,5 gånger din årsinkomst så får du amortera en procent extra.

Då hänger det ihop med den första frågan, att då ligga på 4,5 – 5 gånger sin årsinkomst tror jag är ganska rimligt för de flesta. Sedan har jag sett folk som ligger över 7 och folk som ligger under på 2 eller 3. Multipel kan man tolka som hur många årsinkomster hade det tagit oss att betala av lånet.

Bra amorteringskrav i Sverige

CB: Jenny säger ”Ju lägre desto bättre såklart, men man betalar i livskvalitet med att försöka vänta ut bostadsbubblan.” Vad hon försöker säga där egentligen?

JB: Om man sparar mycket och säger vi kan köpa för 3,5 miljoner, men vi köper någonting för 1 miljon för att det ska minska i värde, och så sparar vi under den tiden. Då kan man göra det, men man betalar i livskvalitet. För man har kanske inte det huset man ville ha, eller får pendla långt, och så vidare. Utifrån ett rimlighetsperspektiv tycker jag faktiskt att amorteringskravet i Sverige är ganska bra, med 4,5 gånger årsinkomsten. Annars får man amortera extra.

Där kan man också säga att man ska försöka amortera de här 2-3%. Att man amorterar på 25 eller 30 år. Inte för att man behöver bli skuldfri tills man går i pension, men så att man har tillgång. Det pratar vi om i det här avsnittet med Paolo Sodini, att när man är ung så har man ett lågt finansiellt kapital, men ett högt humankapital. Uppgiften man har genom livet är att öka det finansiella kapitalet fram till pensionen, för när du går i pension minskar ditt humankapital. Det är inte lätt att få jobb när man är 60, men ganska lätt när man är 25. Men å andra sidan har man inga sparade pengar när man 25, så när man är 65 ska man ha mycket sparade pengar.

Investeringssparkonto versus aktie- & fonddepå

Läsarfråga från Johan: ”Jag innehar ett vanligt fondkonto (ej ISK) som innehåller ett antal fonder. Dessa fonder har presterat som högst med +140% avkastning respektive som lägst med +65% avkastning. Anser ni, om man avser sälja av en viss andel (ej hela fondinnehav) av dessa fonder, att det är klokast att sälja av fonder med högre- respektive lägre total avkastning?

Min tanke är att, om man väljer att sälja av fonder med låg avkastning, så behöver man vid försäljningstillfället betala minst skatt för vinsten. Om det uppstår en finansiell nedgång framöver kan man vid det läget, om behovet då finns, sälja av fonder med (idag) högre avkastning.”

JB: Han har fonder som han förmodligen kanske ärvt av sina föräldrar eller fått om barn och så har de stått på ett gammalt aktie- & fondkonto. Med ett sådant konto betalar man 30% skatt på vinsten istället för 1% på beloppet, som man gör med ett investeringssparkonto. Då kommer det till den här optimeringsfrågan, vad är bäst? Aktie- & fonddepå eller ett ISK-konto? Man betalar 0,12% fondskatt också tror jag. För 2019 brukar jag säga att om man har en beräknad förväntad avkastning på över 1,5% är det bättre med ISK. Jag brukar prata till och med om räknar man på 3% så är det mer lönsamt med ett ISK.

Så jag skulle så här att försöka fatta investeringsbeslut på vad som ger lägst skatt är dumt. Då har man fel fokus. Tipset till Johan, det är svårt att säga, för det kan finnas faktorer som vi inte vet. Men det generella tipset, allt annat lika, om man bara ska titta på själva skatteoptimeringen, så brukar jag säga att det är bättre att sälja av och flytta det till ett ISK, för i längden kommer det bli lägre skatt. Det kan till och med vara så att har man en fond i en aktie- & fonddepå, sälj av den i depån och flytta pengarna till ett ISK och köp sedan tillbaka fonden där. Det brukar vara det generella tipset i en sådan situation.

Fokusera inte på att du kan behöva betala en hög skatt nu om du säljer, och låt bli att sälja för att slippa betala någon skatt. Då kommer skatten bara öka till än om du hade satt den i ett ISK. Då är vi tillbaka till det där att det kan kännas så jobbigt att sälja och så gör man ingenting. Det kanske är någon läsare som har en annan åsikt, och då får man gärna skriva det i kommentarerna om man tycker att jag har fel i detta resonemang.

Viktigt att ha genomtänkta strategier

JB: För mig är det ungefär samma tanke som ”cut your losses short”. Att om jag har köpt någonting och det går ner i värde, och jag har något som har gått plus, så säljer man ofta det som har gått upp för att man vill hämta hem vinsten. Så behåller man det som har gått ner. Det smarta vore egentligen att göra precis tvärtom, sälj det som har gått ner och döda förlusterna så fort som möjligt. Sätt pengarna i en vinnare i stället. Hänger du med? Vi tenderar att sälja det som har gått bra, för där har vi en positiv känsla. Det är inget som går emot att sälja av det. Men röda siffror får oss att må dåligt. Vi blir passiva och chansar.

Vi har pratat om detta i avsnittet om de tolv misstagen vi har gjort och vi har pratat om detta med hjärnkoll på pengarna med Elin också. Till exempel, säg att du ska sälja en bostad och du får lite högre än utgångspriset, för personen säger att du kan få 100,000 mer om du ställer in visningen. Eller så säger personen att du får 100 000 mindre än du har gått ut med och du får ställa in visningen. Då kan jag lika gärna ha visningen, eller hur? Så när vi har en förlust är vi mycket mer måna om att vi kan chansa. Så funkar det här också, men sedan är det inte ett lysande exempel, för man kan skrapa ytan och kolla vad som ger bäst sannolikhet. Har jag visningen så kanske det kommer någon mer, men just den initiala känslan är densamma.

Om man tror att börsen faller snart

Läsarfråga från Leif:

Om jag tror på en allmän aktienergång i stort i hela världen fram till ca mitten av 2020, vad rekommenderar du då att investera i?

Läsaren Leif

JB: Jag är ingen fantast i att försöka tajma marknaden på det sättet. Jag påstår till och med att det inte går och att det kostar investerare både 1, 2 och 3% om året i årsmedelavkastning. Så vi spekulerar inte, jag avråder folk från att spekulera i att försöka tajma marknaden. Det finns många citat där, som ”mer pengar att förlora på att stå utanför marknaden, än att vara i marknaden och gå med i förlusterna”.

För problemet är ofta att man behöver köpa grejerna i förväg och då behöver man, som vi pratade om här om veckan, köpa det som går emot konventionell visdom. Det som inte är populärt. Vi har exempelvis pratat om guld i flera år. Det har inte varit populärt. Men nu har guldet ökat och ligger på de bästa priserna någonsin. Men när vi pratade om guld så sa folk att det är en barbarisk relik och det är en sten i ett kassavalv, som inte ger utdelning eller växer.

Skulle jag vara övertygad om att en aktienedgång ska komma, vilket jag är, men jag vet inte när, det är därför vi försöker ha en strategi som kan vara likadan oavsett vad som händer på marknaden. Det var därför vi gjorde det här avsnittet om RikaTillsammans-portföljen, där vi rekommenderar folk att välja en tioårs-horisont, så att det hinner gå både upp och ner.

Men om man nu då är övertygad om att man vill spekulera nedgången finns det då två grejer. Det ena är kontanter, att faktiskt helt ställa sig utanför marknaden. Det är det som man brukar säga har störst optionsvärde, du har flest alternativ. Det andra skulle jag säga är korta räntefonder. Det skulle kunna vara ett alternativ.

Men då har men en neutral avkastning medan börsen rör sig. Om man nu är helt hundra på att börsen kommer gå ner, då kan man spekulera mot marknaden, men det brukar vara väldigt svårt. Alltså, att man gör det som man kallar för att ”blanka” marknaden, eller gå kort mot marknaden. Vilket gör att om då börsen går ner med 1%, då tjänar man 1%. Men det funkar tvärtom också, att om börsen går upp 10%, då förlorar du 10%.

Blanka för att tjäna pengar när det går ner

JB: Varför jag ogillar det är för att om du äger någonting på lång sikt, alltså du ”går lång”, som det heter, så har jag en maximal begränsad nedsida till 100%, är du med? Om jag äger något för 100 kronor kan det i värsta fall bli värt 0. Om jag blankar någonting så finns det ingen gräns, då kan något teoretiskt gå hur högt som helst. Förlusten kan alltså bli hur stor som helst.

Då brukar folk fråga hur det går till, hur kan man tjäna pengar på att något går ner? För att förklara det enkelt: Säg att du äger en Ericsson-aktie för 100 kronor. Vad jag gör är att jag lånar den aktien av dig, och så säljer jag den på marknaden. Då har jag fått 100 kronor. Sedan vill du ha tillbaka din aktie, för jag har bara lånat den, då är min spekulation, eftersom jag har sålt den för 100 kronor, då kan jag köpa tillbaka den för 90 kronor. För att den har sjunkit i värde från 100 kronor till 90 kronor. Jag köper den för 90 kronor och ger den tillbaka till dig. Men jag fick 100 kronor när jag sålde den, jag fick köpa tillbaka den för 90 kronor, så jag har tjänat 10 kronor.

Jag har sålt någonting jag inte äger och fått pengarna i förskott. Sedan måste jag ge den tillbaka till dig och då köper jag tillbaka den för 90. Då behåller jag mellanskillnaden på 10 kronor och du har fått din aktie. Problemet uppstår om aktien ökar i värde till 110 kronor, då förlorar jag 10 kronor. Så detta kallas för blankning. Det andra är att det finns något som kallas för ”futures” eller certifikat, som heter till exempel XACT Bear. Om du köper den går den spegelvänt mot till exempel Stockholmsbörsen. Det finns med olika hävstång. Det var många år sedan jag ägde sådana. Mitt generella råd är spekulera inte i aktienedgångar. Men vill man göra det så är detta teorin.

Låna ut aktier på Nordnet

JB: Nordnet har förresten också lanserat att om man äger en massa aktier så kan man låna ut det här. Den andra fördelen när du lånar ut dina aktier så kan du säga att du vill ha betalt 0,5% om året, som en ränta. Det är ett sätt att tjäna pengar på att äga aktien även om den inte går upp. Det kallas för aktielånsprogram. Jag tror att de fick pris för årets innovation eller något sådant för det där. Så om man gillar det och vill bli kund på Nordnet, så kan man använda vår sponsrade länk, i anslutning till avsnittet.

Men som sagt, jag är ingen fantast av att direkt äga aktier, utan vi äger bara fonder och vi kör dessutom fondrobot för det mesta. Men jag tänkte att det är ändå en allmänbildningsfråga, att man kan tjäna pengar på att aktier går ner. Dock är man ett litet arsle när man gör det, för man vill inte att det ska gå bra för företaget.

CB: Jag tänkte på det som hände med Elon Musks Tesla-aktier, att folk blankade dem och han blev så himla knäckt av att folk gjort det. Han blev arg och skrev saker på Twitter. Förlåt, jag skrattar, det är inget roligt, det är det inte.

JB: Att blanka en aktie är som att säga till ett par vänner att jag hoppas att det går åt helvete för er.

CB: Eller jag tror att det kommer gå åt helvete och jag tänker tjäna pengar på det.

JB: Ja, ibland pratar de om att det ska förbjudas också, men det går i alla fall.

Räntefonder versus sparkonto med insättningsgaranti

Läsarfråga från Berndt-Inge: ”Jag tittade på avsnitt 64 om räntefonder med stort intresse. Dock saknade jag ett resonemang om hur sparkonto med insättningsgaranti (IG) ställer sig mot korta respektive långa räntefonder under olika scenarier som vid uppgång respektive nedgång av marknadsräntorna.

I nuläget är det väl mer troligt att marknadsräntorna går upp eller ligger kvar än går ned. Eftersom räntan på sparkonto följer marknadsräntan upp men räntefonden tappar i värde vid ränteuppgång talar väl det för sparkonto?”

JB: Frågan är räntefonder går inge vidare just nu, så varför ska jag ha räntefonder och ha en risk att det kan gå ner, när jag istället kan sätta pengarna på ett sparkonto med insättningsgaranti på 12 månaders sikt och få 1,15% eller med 2 års sikt och få 1,50%. Det är väl helt rätt resonemang. Det här är definitivt ett alternativ till de korta räntefonderna, som likviditets- eller penningmarknadsfonder. Alltså, fonderna med lägst risk och lägst avkastning. Så sparkonto är ett alternativ.

Sedan skulle jag dock säga att jämföra räntefonder och långa räntefonder är lite som att jämföra att ta en elscooter, en cykel eller promenera. Det är olika saker, man köper dem av olika syften. Vi har räntefonder i vår portfölj för att det är en långsiktig portfölj. Under de 10 eller 20 åren kommer räntan att röra på sig. Det gör inte så himla mycket. Visst hade man kunnat sitta och optimera, men då är vi där att vi spekulerar i framtiden igen. Hur kommer räntan gå upp eller hur kommer aktiemarknaden röra sig.

Sedan tror jag att vad man behöver vara uppmärksam på är vilka antaganden man gör. Här hör jag indirekt att Berndt-Inge har ju gjort ett antagande om räntan. Han säger att idag är det mer troligt att marknadsräntan går upp eller ligger kvar, men jag är inte så säker. Om jag skulle göra en spekulation… Jag hatar att spekulera i framtiden, för jag tror inte att det går, så jag fattar inte så mycket beslut på det. Men om jag ska ha en åsikt så skulle jag satsa mina pengar på att räntan kommer gå ner mer. Detta går också mot konventionell visdom, men jag har tittat och läst mycket, och apropå det vi pratade om med makro-ekonomi, så tror jag att sannolikheten är större att räntan kommer gå ner. För att vi inte har löst problemen från finanskrisen.

Om vi har så här låga räntor när ekonomin till synes ska gå bra, så är det tvärtom tror jag när ekonomin kommer gå sämre, så kommer man fortsätta sänka räntan. Just nu är den ungefär 2% i USA och i Sverige är den typ 0%. Man kan ha en negativ ränta. det beror på vilken tidshorisont man tittar på. Jag skulle i alla fall inte satsa mina pengar på att räntan kommer gå upp. Och varför är detta också intressant? Jo, men det är det vi pratade om i avsnitt 64. Räntefonder är lite ointuitiva, för det är så att när räntan går ner så ökar de i värde och när räntan går upp så minskar de. Det är som en gungbräda. Då kan man kolla på avsnitt 64.

Så det korta svaret är ja, sparkonto är definitivt ett alternativ på kort sikt, men inte på lång sikt. Inte i en portfölj som är över 10 år. Då tror jag att räntefonderna är bättre att ha i sin portfölj, så som det ska vara. Och hade vi inte haft till exempel RikaTillsammans-portföljen, där har ju de här långa räntefonderna ökat med 50% sedan 2008, trots att alla har sagt att räntorna ska gå upp. Så nej, det är inget som talar för att räntorna ska gå upp mer än att de är låga. Bara för att de är låga betyder inte att de ska gå upp.

Portföljkonstruktion med en varierad räntekorg

Läsarfråga från Anna: ”Hej, kör idag en 80/20-portfölj där jag har 20% av sparandet i AMF räntefond lång. När jag läst lite här inne verkar det som att folk avråder från att ha kvar denna, då räntorna eventuellt är på väg upp och då lönar det sig inte med långa räntor (rätta mig gärna om jag har fel). Borde jag byta till någon annan räntefond? I så fall vilken?”

JB: Återigen, välj en portfölj som du skulle kunna ha i 10 år och då vill man ha långa räntefonder av vissa anledningar. Välj en strategi efter ditt mål, sedan skit i vad som händer på marknaden eller vad folk säger. Det är inte en sanning att räntorna ska gå upp. Det är inte en sanning att bara för att det är mycket pengar så kommer det bli inflation. Det är också som de säger i filmen ”The Big Short”, att det som ställer till det för en är inte det man inte har en aning om. Det som alltid ställer till det för en är det som man tror är sant, som sedan visar sig inte vara det. Detta är återigen en sådan grej.

När det gäller portföljkonstruktion, bygg en portfölj som du kan ha i 10 år oavsett vad som händer. Behåll den portföljen oavsett vad som händer, så länge inte dina mål har förändrats. Om du har en 80/20-portfölj där du har 80% aktier och 20% räntor, då skulle jag inte sätta 20% i en AMF räntefond lång. Då hade jag kanske tagit 5% korta räntefonder, 5% långa räntefonder, 5% reala räntor, 5% globala räntor. Det är en mycket bättre räntekorg än att ha allt i AMF räntefond lång.

Folk frågar varför jag har 20 i min portfölj, det är för att jag inte har några överlappande fonder. Jag har en räntefond som ska skydda mot inflation, en räntefond på kort sikt för likviditet, jag har en räntefond på lång sikt för att ha nytta av ränteförändringarna, jag har en räntefond i olika valutor om den svenska kronan förändras i värde. Det är ett mycket bättre sätt att resonera på, än att spekulera om räntan kommer gå upp eller ned. För det är omöjligt att svara på. Däremot är det mer möjligt att sätta ihop en portfölj som fungerar över tid. Så skulle jag säga. Det går i linje med hur Lysa funkar också, fondroboten som vi gillar. Så det var ett litet ”rant” kring räntefonder. Jag tror att vi ska göra ett avsnitt om det där med antaganden som folk gör, som vi också själva gör.

Faran med våra omedvetna antaganden

CB: Bland annat är det då resonemanget att räntorna är låga, så därför borde de gå upp. Men det är inget som säger det.

JB: Ett annat som jag också har haft fel i, som jag håller på att ändra, det är att trycker centralbankerna pengar, då måste inflationen öka. Nu har man tryckt pengar sedan 2008, men inflationen har inte ökat. Trots att det var en ”sanning”. Sedan säger folk att om räntan går upp då kommer aktier falla i värde, eller aktier är bättre än räntefonder. Det är inte heller alltid sant. Får vi nedgång kommer räntefonder överprestera mot aktier. Räntefonderna förra året, 2018, överpresterade mot aktiefonderna.

Det är inte så många som tänker på det. Det är de här antagandena som man gör lite omedvetet, som kommer ställa till det för en. För den som vill läsa mer, som är lite nördig som jag, kan jag länka till Hussman Funds. De skriver marknadskommentarer. De skrev en jättelång artikel, som jag läste på flyget från Kenya, som handlade just om ”assumptions” (antaganden). Det är ett amerikanskt fondbolag som gör sin egen research. De skrev exempelvis om att många tror att bara för att vi har höga aktievärderingar så tror alla att det måste gå ner nu, eftersom det har gått så mycket upp.

Vi själva pratade om det i höstas, att vi har ett P/E tal över 30, så det borde gå ner till det historiska snittet på 15. Ja men om det var så att aktiekurser gick ner bara för att de hade gått upp länge, då skulle vi aldrig ha haft en IT-bubbla. Det höll på länge och det var andra saker som gjorde att det föll, snarare än att det bara var för att det var högt.

CB: Jag tror också att det handlar om att vi människor har så svårt för att se att förändring verkligen sker och vi behöver hänga med. För det kommer inte bli som det var innan, som vi är vana vid, utan det sker förändringar, som vi bara behöver hänga med i. Mentalt gör vi inte det.

Ta del av mer information

JB: Nu är det dags att runda av. Är det så att du gillade det här avsnittet och du lyssnar på din podd, glöm inte bort att prenumerera. Tipsa gärna andra kompisar. Tittar du på YouTube, tryck på ”prenumerera” och tryck gärna så att du får notis om nya videoklipp. Vi kommer med ett nytt avsnitt varje söndag. Du har lite lobbat för semester i sommar. Det var roligt, för jag var sen nu med det förra avsnittet med två dagar på bloggen, och då var det någon som frågade vart är avsnittet, det är ingen jävla semester. Vi småsparare sitter här och väntar. Så som det ser ut nu kommer vi nog klara hela sommaren med podd-avsnitt. Vi har ett par förinspelade och vi har ett par som vi ska spela in.

Nyhetsbrevet kan man prenumerera på. Det kommer en gång i månaden. Gå till rikatillsammans.se och sedan är vi också lite på Facebook. Men framför allt så har vi börjat hänga mer på Patreon, som är stället där man kan sponsra oss, komma med ett litet bidrag typ vi brukar säga att man bjuder på en kopp kaffe med 30, 40 eller 50 spänn. Det är inga stora belopp. Det hjälper oss att göra det här utan att behöva ha en sponsor till varje avsnitt. Vi behöver inte göra reklam, utan kan sitta i två dagar och göra research.

Precis innan jag åkte till Kenya hade vi det första frågor & svar avsnittet live på Patreon. Jag tror vi var 25 personer som hade en digitalfika tillsammans. Folk ställde frågor om allt från tips om hur man gör grafer till hur kan man testa olika portföljer och hur kan man tänka kring pension och guld. Folk hjälpte varandra och delade ut tips. Det var super-poppis, så det kommer vi kanske göra en gång i månaden. Så att man får lite mer exklusiva grejer, plus att vi pratar om investeringar vi inte pratar om på bloggen. Då kan man gå in på www.patreon.com/rikatillsammans.

Kommande avsnitt

JB: Om vi tittar lite på kommande avsnitt så kommer det nu två avsnitt med Eric Strand, som har varit gäst tidigare på bloggen flera gånger. Vi kommer prata om marknadsläget, guld, aktier, en massa läsarfrågor. Ett helt avsnitt är bara frågor till Eric från er läsare. Sedan lite längre fram kommer vi göra ett avsnitt om Ramit Sethis nya bok, som heter ”I Will Teach You To Be Rich”. Han skrev en annan bok för 10 år sedan, som var en av de första böckerna vi läste.

CB: Den har gjort stort avtryck på oss. Men nu har han gjort en reviderad version och han skriver också om sina misstag.

JB: Ja, jag kan inte säga när det kommer, men det kommer i alla fall i sommar. Kanske i slutet av juli eller i augusti. Jag ska nog tipsa om den boken, men den finns dock bara på engelska. Ramit Sethis nya 2019-upplaga av ”I Will Teach You To Be Rich”. Jag har alltid en ambition att vi ska göra bok-avsnitt, sedan glömmer jag bort hur mycket tid det tar att läsa igenom den och göra reflektion. Men jag skulle vilja att vi gjorde mera sånt. Med det tänkte jag bara säga tack för jag och så ses vi nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Har du några tips på ämnen eller frågor?

Om du har några frågor som du skulle vilja att vi tog upp, skriv dem gärna i kommentarerna nedan. Tack på förhand!

Avsnittet Sju frågor från er läsare dök först upp på RikaTillsammans.

På researchresa hos Better Globe i Kenya, juni 2019 (reklam)

RikaTillsammans Jan Bolmeson

För ett par dagar sedan kom jag hem efter att ha varit 10 dagar i Kenya där jag har rest runt för att göra en uppföljning och research på Better Globe. Det är ett företag som jag har investerat i och samarbetat med sedan 10 år. Deras affärsidé är att genom trädplantering lyfta människor ur fattigdom. De gör det genom att skapa arbetstillfällen, utbildning och finansiering av mikrolån. Intentionen är att bidra till en bättre värld på kommersiella villkor genom att även ge en möjlighet till avkastning till de kunder runt om i världen som finansierar verksamheten genom sina trädköp. Resan tog mig ut på den allra fattigaste landsbygden i Kenya och till Lamu, ett område nära gränsen till Somalia som UD avråder att åka till på grund av säkerhetsläget. Det här är mina betraktelser, min reflektion och min reseberättelse.

Det här var mitt femte besök i Kenya sedan 2008. Jag har tidigare varit på plats och besökt verksamheten 2008, 2012, 2015 och 2017 eftersom jag har ett samarbete med Better Globe där jag får provision för de träd som säljs via min sponsrade länk. Min ambition har varit att besöka verksamheten ungefär vartannat år för att höra mig för hur det går, med egna ögon se att man utvecklar verksamheten, träffa VD, finanschefen, ledningen och de anställda och inte minst se den påverkan som mina och andras pengar gör ute på fältet. Sagt och gjort, jag reste vid midsommar och kom tillbaka i tisdags.

Företaget som jag besökte, Better Globe Forestry Ltd. är ett kenyanskt skogsbolag. De planterar träd på egna plantager och hos partnerbönder i Kenya och Uganda. Det unika är att de planterar två trädslag – Mukau (Melia volkensii) och Giant Lira (Melia azedarach) – som i princip ingen annan odlar på kommersiell basis i östra Afrika. Framförallt är det ingen som odlar dem i semiöken-områden, något som har väckt mycket positiv uppmärksamhet från internationella organisation såsom ICRAF. Se t.ex. intervjun med f.d. generaldirektören som jag gjorde 2015. Träden är av mahognytyp som kan jämföras i kvalitet med t.ex. Teak och andra ädelträdsorter vilket gör dem väldigt värdefullt. Den andra unika faktorn är att dessa träd växer enormt fort. De går att avverka redan efter ca 10 – 20 år vilket är en enormt stor skillnad mot svenskt skogsbruk där vi avverkar först efter 70 – 110 år.

Det som gjorde att jag fastnade för företaget redan 2008 var att man hade en väldigt tydlig profil mot det etiska, sociala och hållbara. Man skulle göra gott, bidra till bättre miljö och dessutom skulle det göras på kommersiella villkor för alla inblandade parter. Extra viktigt var det för en av grundarna som hade lån erfarenhet från arbete inom bistånd. Mig tilltalade det som handen i handsken eftersom jag vet att våra sparpengar har t.ex. en större miljöpåverkan än vår bilkörning. Jag vill spara en så stor del av mina pengar på ett så klimatsmart sätt som möjligt. Jag funderar nämligen en hel del på vad det är för en värld jag lämnar efter mig till mina döttrar. Det är något som jag har skrivit om i flera artiklar t.ex. här och här. Studier har dessutom visat plantera träd söder om ekvatorn är extra bra utifrån ett klimatperspektiv.

Förutom att plantera träd som binder koldioxid från atmosfären och minskar problem med erosion, hjälper man människor att lyfta sig själva ur fattigdom. Man gör det främst på tre olika sätt – genom att skapa arbetstillfällen, genom att utbilda bönder i effektivare jord- och skogsbruk och genom att finansiera uppstarten mikrolånbanker. Man hjälper även till med kompetens kring effektiv användning av vatten, något som är ett stort problem i den torra semiöknen.

Verksamheten finansierar och drivs genom att man får inkomster från sälja träd och s.k. donationspaket runt om i världen, framförallt i Sverige, Norge och Danmark. Dessa donationspaket kostar 53 EUR (=ca 550 kr) i månaden. Redan här tycker jag att de flesta av oss med en god ekonomisk situation i Sverige borde köpa dessa donationspaket. Som jag kommer beskriva och visa i artikeln så gör verksamheten väldigt mycket gott på plats. Det är stor skillnad för mig att skriva om Better Globe idag när det finns en 10+ år med historik och resultat mot när jag skrev om det för första gången 2008.

Tack för den här gången och på söndag är vi tillbaka precis som vanligt.
Jan Bolmeson
(som är väldigt glad att vara hemma i trygga Sverige)

Jag tror inte jag fick godkänt när det gäller planteringen av träd.
Jag tror inte jag fick godkänt när det gäller planteringen av träd.

Sammanfattning av artikeln

Nedan följer en sammanfattning av den här längre artikeln och reseberättelsen.

Jag har ett samarbete med Better Globe och tjänar pengar på sålda träd
För att vara tydlig redan från början så är inte artikeln sponsrad, ingen ersättning har utgått för den och jag har betalat min resa och alla andra kostnader själv. Jag har ändå valt att märka upp den som reklam för tydlighetens skull eftersom jag tjänar 1 EUR på de träd som köps via min sponsrade länk (annonslänk). Jag har även köpt träd för ganska mycket pengar sedan 2008 eftersom jag tror på möjligheten till avkastning, även om risken är mycket hög. Man är inte heller garanterad någon avkastning och man kan förlora hela sitt insatta kapital. 
Better Globe är kontroversiellt och de/jag har fått ta emot en del kritik
Som jag skriver i mer detalj nedanför den här sammanfattningen så har Better Globe fått ta emot en del kritik. En viss del är välförtjänt och en viss del är inte det. Kritiken riktar sig i princip aldrig mot verksamheten och det positiva man genomför på plats, utan gäller oftast 1) försäljningsmodellen och att vissa personer som jag tjänar pengar på det, 2) att transparensen inte är samma som i Sverige och 3) mot en av grundarna som inte är operativ i bolaget. 
Tips att se det som välgörenhet med möjlighet till avkastning
Jag brukar rekommendera mina vänner att se det som en välgörenhet med möjlighet till avkastning. Faktiskt brukar jag även säga att de ska bortse från den förväntade avkastningen eftersom då kan man lägga fokus på allt det goda man bidrar med, samtidigt som man klimatkompenserar. Eventuell avkastning kan då ses som en bonus. Jag anser det vara tillräckligt bra för att motivera ett par hundralappar i månaden även utan avkastning. Helt ärligt vet jag inget annat sätt där man kan bidra till så många av FN:s globala hållbarhetsmål för några hundralappar i månaden. Särskilt om man redan har ett stort sparande utanför den aktiva hinken. 
Besök på Kiambere-plantagen
Plantagen vid Kiambere-dammen är den äldsta och består idag av mer än 1 000 hektar skog och ett antal hundratusen träd. Man har en välutvecklad verksamhet som bland annat kan producera 1 200 000 fröplantor och försörja partnerbönder i området. Plantagen är som bilderna visar väldigt stor och även träd som bara är ett par år gamla är flera meter höga. Plantagen har idag ett antal fast anställda och ännu fler daglönare som har fått jobb och regelbunden veckolön för första gången i livet.
Besök på Nyongoro-plantagen
Resans höjdpunkt var besökt i Nyongoro på gränsen till Somalia. Arbetet påbörjades när jag besökte den 2012 och då fanns det bokstavligt talat ingenting. Idag är plantagen fullständigt mekaniserad och de ca 1 500 hektar man har planterat är en skog på riktigt. Dessutom växer träden betydligt snabbare på grund av bättre tillgång på vatten. 
Besök hos flera partnerbönder
Den största tillväxten just nu sker inte längre på de egna plantagerna utan hos bönder som Better Globe har tecknat avtal med. De får plantor gratis och planterar träden på sin egen mark bland sina nuvarande grödor, s.k. agro-forestry. Bönderna får behålla hälften av plantorna och träden för egen del och tjänar bra med pengar samtidigt som de tar hand om Better Globes träd också. Dessutom får de gratis hjälp och tips kring att utveckla sitt jordbruk, t.ex. vattenkonservering, odling av olika grödor och skötsel av träden vilket alla uppskattade väldigt mycket. På det här sättet får de enklare att försörja sig själva och lyfta sig själva och sina samhällen ur fattigdom.
Besök hos skolor som deltar i Green Initiative Challenge (GIC)
Better Globe har sedan 2013 ett samarbete med det statliga kenyanska elbolaget KenGen samt cementföretaget Bamburi. Tillsammans skänker de träd och utbildar elever, lärare och administrativ personal i trädskötsel. Sedan 2013 har över 400 skolor tagit emot tusentals träd och fått utbildning. Det hjälper skolorna att tjäna pengar och inte minst hjälper eleverna sina föräldrar, som ofta är bönder, att utveckla sitt jordbruk hemma. Det är ett väldigt effektivt sätt att lyfta människor ut fattigdom. 
Besök på två mikrolånbanker
Better Globe har finansierat uppstarten av två mikrolånbanker som jag besökte. De drivs idag av den kenyanska organisationen K-Rep och ägs av andelsägarna i banken. Better Globe har inte längre något att göra med mikrolånbankerna som är väldigt populära. Båda bankerna har tusentals andelsägare som både får små lån, får lära sig grundläggande ekonomi och får framförallt tillgång till kapital för att göra små investeringar med hög avkastning. Bankerna gör en enormt stor skillnad på plats och går i linje med den forskning som finns på temat mikrolån. Idag är en tredje mikrolånbank på gång att startas upp med hjälp av de pengar som vi kunder köper donationspaket för i Sverige.
Mängder av tredjepartskällor
En sak som jag också uppskattar mycket efter resan är det numer finns väldigt många tredjeparts källor. Plantagerna i Kiambere och Nyongoro går att se via Google Maps (här och här). Green Inititive Challenge-projektet finns dokumenterat på KenGen Foundations hemsida. Better Globe står som partner till K-Rep Fedha Services som sköter mikrolånbankerna. Mikrolånbanken i byn Kenta (Nguni/Mbuvu) kan numer också ses via Google Streetview. Det kenyanska skogsvårdsverket Kenya Forest Service har gett ut skriften ”Guidelines to On-Farm Melia volkensii” som bygger på samarbetet de har haft med Better Globe Forestry och så vidare. 
Väldigt professionell organisation
Något som också slog mig flera gånger var hur professionellt skogsbolaget arbetar. Man använder den senaste tekniken från digital signering av kontrakten med partnerbönderna, uppmätning av deras gårdar via GPS, till incheckning av arbetarna via fingeravtryck till fördelning av arbetsuppgifter per arbetare, sektion, datum och så vidare. Man arbetar med processer, processmål, processägare, detaljerade arbetsinstruktioner och uppföljningar på en nivå som jag faktiskt inte sett på företag här hemma i Sverige – trots att jag i fem år arbetade som management konsult med inriktning mot ISO 9000 och 14000. De har verkligen tagit de bästa delarna från kvalitetsledningssystem och använder dem på riktigt. 
Arbetar datadrivet
Det andra som jag reflekterade över och som var nytt för mig är hur de arbetar med data. De har utvecklat en egen applikation som ger fullständig koll på alla träd, plantor, bönder, arbetare, arbetsuppgifter och så vidare. Man kan direkt se antalet träd per sektion på plantagen eller per bonde. Man kan se hur gamla träden är, vilken typ de är, vad överlevnadsfrekvensen är, om de behöver ersättas och så vidare. Det ger bra nyckeltal som används för t.ex. bestämmande hur många träd som behöver ersättas eller nyplanteras.
Duktiga på rekrytering och minskat behov av nyckelpersoner
Ett kriterium som jag har här hemma när jag ska investera i företag är att de ska vara duktiga på rekrytering. Det är nämligen medarbetarna som kan lyfta eller stjälpa en verksamhet. Det som var roligt att se i år var andelen riktigt duktiga människor som arbetade både på huvudkontoret i Nairobi och ute på fältet. Väldigt många var universitetsutbildade skogsmästare (eng. foresters). De var också nöjda med arbetsvillkoren och lönerna, något som är viktigt för mig. Alla viktiga nyckelpersoner har idag assistenter och leder team istället för att göra arbetet själva (som de gjorde de första åren jag besökte verksamheten). 
Man arbetar väldigt systematiskt
En annan insikt som slog mig var hur systematiskt man arbetar med pilotprojekt. Man gör det många företag här hemma pratar om i form av att arbeta agilt, i mindre projekt och ”fail fast”. Man gör det på plats inte minst i t.ex. hur man testar, mäter och följer upp nya trädsorter eller hur man arbetar med bönder och med utbildning. 
Utmaningen just nu är utbildning
De flesta var överens om att den stora utmaningen man hade just nu var utbildning av både egen personal men framförallt av partner-bönderna. Man expanderar kraftigt och i sådana lägen är det viktigt att bibehålla kvaliteten. Man har delat upp partner-bönder-organisationen i olika ansvarsområden såsom rekrytering, utbildning och konsulting vilket också innebär nya utbildningsbehov. Framförallt försöker man också jobba med de befintliga bönderna som man har och hjälpa dem plantera fler träd istället för att ta in ännu fler nya.
Jag upplevde en stor transparens
En annan reflektion som jag gjorde och uppskattade mycket var transparensen. Jag har fått titta på och läsa kontrakten men tecknar med partnerbönderna som jag upplevde som ett väldigt schysst avtal, jag har fått se målen för i år och uppföljningarna av dessa (vissa mål når man andra inte), jag har fått prata med vem jag har velat, jag har fått röra mig fritt mellan plantager, bönder och anställda och jag hade ett bra möte med några kollegor tillsammans med VD och finanschef kring 2018 års årsredovisning. Vi fick till och med kopior på dessa att ta med oss hem till Sverige för att kunna visa upp dem under vissa förutsättningar. 
Ingen oro för den stora avkastningen som ska börja betalas ut 2028
Den stora oron många av oss i Sverige har är hur den stora avkastningen som ska börja betalas ut det 20 året ska finansieras. Det är då varje trädägare enligt löfte ska få 170 EUR per sålt träd. Det är inget som någon på plats oroade sig för, oavsett om jag pratade med VD, finanschef eller de olika skogsmästarna. Ska jag sammanfatta deras svar så säger de: ”Träden finns på plats, man har bra koll på tillväxt och all relaterad data, de växer snabbare än plan, numer planteras det dessutom fler träd än som säljs och framförallt har priset på förädlat virke skjutit i höjden sedan 2008. Vi kommer att klara hålla våra löften”. 

Jag har säkert glömt något men hoppas att få återkomma och komplettera den här artikeln efterhand. Om det är så att du har några frågor, mejla mig på janATrikatillsammans.se och om du tycker att Better Globe låter spännande, läs gärna hela artikeln och använd gärna min sponsrade länk om du väljer att köpa träd. Det kostar självklart inte dig något extra.

För säkerhetsskull vill jag än sista gång vara tydlig med att 1) det är stor skillnad att se det som ett bidrag till att göra gott / klimatkompensation på riktigt och 2) se det utifrån ett investeringsperspektiv. Ur det första perspektivet är det klockrent eftersom jag inte har någon tvekan om att det gör gott och är riktigt bra. Utifrån det andra, investeringsperspektivet, så måste jag vara ärlig och säga att det är hög risk, utan garantier, på vissa sätt går emot bättre vetande och konventionell visdom.

Man kan förlora hela det insatta kapitalet, det är låst i 20 år och det finns mängder av biologiska, finansiella, marknadsmässiga, politiska och andra risker. Därav bör man applicera försiktighetsprincipen och bara ta det som en liten del i sin aktiva hink. Å andra sidan har Better Globe betalat ut avkastning enligt plan från 2010 och de ger en avkastning högre genomsnittet. Det vill säga att det är dessa risker som man får betalt för. Skulle Better Globe varit enkelt, konventionellt och riskfritt så skulle ju alla ha gjort det.

Disclaimer för tydlighetens skull & tidigare kritik

Jag försöker alltid vara så transparent som möjligt eftersom jag är mån om det förtroende jag har fått av er läsare. Därför vill jag vara tydlig med att:

  • jag har ett samarbete med Better Globe sedan 2008,
  • jag hjälper Better Globe med marknadsföring och försäljning,
  • jag får betalt 1 EUR för alla träd som köps via min sponsrade länk,
  • jag har köpt träd för mer än en miljon kronor sedan 2008,
  • Better Globe har fått en del kritik och är kontroversiellt utifrån ett sparande-perspektiv.

Nu senast kom kritiken framförallt i två artiklar i Affärsvärlden och Magasinet Filter. En del av kritiken är befogad och en annan del av kritiken är det inte alls. Jag har bemött kritiken i den här artikeln på bloggen. I korthet handlar kritiken om de fyra saker som jag beskriver nedan.

1) Mitt tips är att se det som välgörenhet med möjlighet till avkastning

Den första är att Better Globe inte är en välgörenhetsorganisation utan ett kommersiellt bolag. Man har valt att erbjuda oss kunder som köper träd en möjlighet till avkastning. Avkastningen är ungefär 13 % om året i årsmedelavkastning över en 20 års period. Enligt mig är det en okej, men inte en fantastisk avkastning om man jämför det med en global indexfond som över samma period ska ge ca 8 procent. Anledningen är att risken i Better Globe är betydligt högre än i en indexfond – t.ex. kan man förlora hela det insatta kapitalet, pengarna är låsta i 20 år, det är en riskabel verksamhet med bl.a. biologiska, politiska och verksamhetsorienterade risker. Något som jag har skrivit mycket om i min artikel ”riskerna med Better Globe”.

Tyvärr gör avkastningsmöjligheten att ett väldigt stort fokus riktas dit istället för att se till den positiva påverkan man har på plats redan idag. Till mina vänner brukar jag säga att initialt bortse från själva investeringsaspekten. Att istället se det som en välgörenhet med en möjlighet till avkastning. Jag anser att de flesta av oss som sparar i aktier, fonder, guld och andra investeringar borde kunna lägga 17 EUR eller 53 EUR i månaden för att göra gott, om inte annat för att klimatkompensera på riktigt. Att träd binder koldioxid är något som nämligen är helt säkert. Börjar man från det hållet så kan man lära känna bolaget över tid och därefter välja om man vill ta in även investeringsperspektivet.

Således; ser man Better Globe från ett välgörenhets- och klimatperspektiv som gör skillnad på plats idag och är okej med att jag och andra tjänar ett par procent i provision på ett köp, då faller i princip all extern kritik. Eventuell framtida avkastning kan man då se som bonus.

2) Mycket kritik mot försäljningsmodellen, inte verksamheten på plats

Den andra kritiken handlar om försäljningsmodellen. Man har valt att outsourca försäljningen på ett sådant sätt att vem som helst som är kund kan sälja träd och få provisionsersättning för sin försäljning via en s.k. sponsrad länk. Det är en typ av crowd-funding, direktförsäljning, relations- eller nätverksmarknadsföring (eng. multi-level marketing). Fördelen med en sådan försäljningsmodell är att den är extremt billig eftersom företaget bara betalar provision på genomförd försäljning och har inga fasta kostnader för t.ex. anställda.

Sedan har den också vissa nackdelar bl.a. som tyvärr ett, ibland välförtjänt, dåligt rykte. Det handlar dock sällan om själva modellen utan om hur människorna väljer att använda den och i det här fallet sättet att sälja träd på. Jag personligen gillar direktförsäljning eftersom den har många fördelar som t.ex. prestationsbaserad ersättning. Modellen i sig är inte heller konstig då t.ex. det svenska börsnoterade företaget Oriflame använder en liknande modell med oberoende återförsäljare. Jag jobbar på att bjuda in Oriflame för ett samtal om just direktförsäljning. Det finns dessutom bra böcker skrivna på ämnet som t.ex. ”Business of the 21st century” of Robert Kiyosaki.

En vanlig missuppfattning är att bara för att möjligheten att sälja träd finns att man måste göra det. Det måste man inte. Tanken är att man ska tjäna pengar på tillväxten på träden och på den förädlingen av dessa som Better Globe i Kenya gör. Det är därför jag är så mån om att åka ner och fotografera och följa upp träden, plantagerna och arbetet med partnerbönderna. Det är värt att notera att även de mest kritiska artiklarna inte invänder mot att verksamheten gör skillnad på plats och att det är smart att plantera träd i semi-öknen.

3) Brist på transparens och ej offentliga årsredovisningar

Den tredje kritiken brukar handla om att transparensen kring det kenyanska bolaget inte är samma som man är van vid i svenska bolag. Exempelvis är inte årsredovisningen offentlig på nätet. Det finns nämligen inga krav på det i Kenya. Dessutom skulle det försvåra drivandet av verksamheten på plats på grund av den stora myndighetskorruptionen. Det är något jag i år fick bekräftat av flera oberoende källor. Bland annat berättade en av mina chaufförer hur det var att driva företag i Kenya. Jag kan säga att jag kommer aldrig mer klaga på svenska myndigheter.

Jag inser dock själv att bristen på transparens är ett stort problem. Därför hade jag och ett par kollegor ett eget möte med både VD och finansdirektören i Nairobi i förra veckan. Det var ett bra möte som slutade med att vi fick tre fysiska uppsättningar av årsredovisningar att ta med hem till Sverige. En uppsättning kommer finnas hemma hos mig i Malmö, en i Göteborg och en i Stockholm. Dessa har vi fått tillåtelse att visa upp för kunder under förutsättning att vissa kriterier (t.ex. signering av sekretessavtal), som håller på att arbetas fram, uppfylls. Enligt mig är det en bra kompromiss.

När det gäller övrig kritik mot brist på transparens så kan jag säga att det inte är något som jag upplevde på plats. Jag har pratat med förmän, arbetare, mikrolåntagare med flera på egen hand. Jag lämnade den arrangerade resan i ett par dagar för att resa själv med egen chaufför och röra mig fritt. Det var inga som helst problem. Jag fick genomgångar av systemen som de använder, kunde se och läsa arbetsinstruktioner, fick höra om utmaningarna och problemen likaväl som om framgångarna, vi fick se verksamhetsmål som man uppfyllt och andra man missat och så vidare. Jag personligen, och inte heller någon av mina medresenärer, upplevde någon brist på transparens väl på plats.

4) Kontroversiell grundare som inte är operativ i bolaget

Den fjärde och sista kritiken handlar om en av de tre grundarna, Rino Solberg. Han är en kontroversiell och en speciell person. Något som är en förutsättning för att komma på och genomföra idén att försöka minska fattigdomen i Afrika på egen hand genom att plantera träd som ingen har planterat förut på kommersiell skala i en miljö där ingen har gjort det tidigare på ett sätt som ingen har prövat. Som jag har skrivit tidigare har jag ingen anledning att varken hylla eller dissa honom, även om han ska ha credd för de resultat som har åstadkommits.

Däremot är det viktigt att veta att han inte är operativ i verksamheten och har inte varit det på flera år. Under alla de 10 dagar jag var i Kenya nämndes hans namn endast en gång vid en gemensam skål vid en middag då ha inte var närvarande.

Ingen tvekan om att verksamheten gör skillnad på plats

Sammanfattningsvis, allt är inte perfekt eller så som man skulle önska i den bästa av världar, men det är det sällan. Min samlade bedömning efter resan är att verksamheten drivs väldigt professionellt – bättre än många bolag jag har sett här hemma i Sverige. Verksamheten har en stor positiv påverkan och den gör mycket gott på plats idag. Det finns det ingen som helst tvekan om.

Således, köper man träd och donationspaket utifrån ett klimat- och välgörenhetsperspektiv och bortser från avkastningsperspektivet så finns det inget att oroa sig för och jag kan helhjärtat rekommendera det.

Köper man träd utifrån ett investerings- och avkastningsperspektiv så är risken fortfarande hög. Risken är högre än sparande indexfonder och således är det bara ett alternativ för den aktiva lekhinken som är en mindre del av ens sparande. Jag anser att risken minskar något för varje år som går eftersom träden blir större och närmar sig sin slutavverkningsålder. Jag själv kommer att fortsätta köpa träd även i år och kommande år.

Nåväl, dags för själva reseberättelsen och mina upplevelser från årets resa.

Besök på Better Globe-plantagen i Kiambere

När jag besökte verksamheten första gången 2008 var planen att anlägga stora trädplantager i egen regi. Man började med ett pilotprojekt vid Kiambere-dammen i nordöstra Kenya. När jag och Caroline besökte plantagen 2008 fanns där några få träd och några hundra fröplantor. Mest var det faktiskt en semi-öken som varken lämpade sig för matodling eller boskapsskötsel, trots att det är det som människorna försöker göra för att överleva i området.

Idag har man planterat lite drygt 1 000 hektar skog och man har förändrat både landskapet och mikroklimatet. Nedan följer några bilder tagna med en drönare som vi hade med oss, trots att det inte riktigt är tillåtet enligt kenyansk lagstiftning (läs: två månader i fängelse). Hela drönaranskaffningen är en historia för sig för ett annat tillfälle.

Jag tycker de ovanstående bilderna är intressanta främst på grund att de så tydligt visar skillnaden på den röda torra semi-öknen och det gröna där Better Globe har planterat ett par hundratusen träd. Det är en skog där mikroklimatet har förändrats så pass mycket att växtligheten mellan träden har återvänt. Det i sin tur har ökat den biologiska mångfalden vilket också är ett av FN:s globala mål för en hållbar värld. Det utnyttjar man t.ex. genom att låta de omgivande böndernas kor beta i plantagen. På det sättet får man win-win, bönderna får foder till sin boskap och Better Globe blir av med gräset mellan träden. Det är också självklart ett bra sätt att skapa en positiv känsla och integrera sig med communityn.

Det andra som imponerade på mig är storleken på plantagen när man står mitt inne i den. Det är skog på riktigt och man kör en bra stund genom träden för att komma till kontoret och plantskolan på plantagen. Jag satte en kamera på motorhuven och lät den vara på när vi körde den sista sträckan in på plantagen.

Man berättade stolt att man har ökat kapaciteten från ca 10 000 fröplantor för ett antal år sedan till över 1 200 000 fröplantor i dagsläget. Kiambere-plantagen försörjer idag alla partnerbönder med plantor i det som kallas för 7forks-området.

En av de sakerna som slog mig väldigt tydligt det här besöket var hur datadrivet bolaget har blivit. Man har en egenutvecklad applikation som håller koll på hur många träd som är planterade i vilken sektion, hur gamla de är, hur stora de är, hur många träd som har dött i plantskolan eller ute på plantagen och som behöver återplanteras, hur många arbetare som är incheckade på de olika plantagerna vid varje givet tillfälle, vilka arbetsuppgifter som ska göras idag, imorgon, nästa vecka och nästa period och så vidare. Man mäter väldigt tydligt hur många fröplantor som ska produceras per dag och per arbetare, man betalar bonus om målen överträffas och man har full koll på om man ligger i fas eller inte.

Vi fick även se de rutiner och instruktioner man har för att driva upp fröplantor vilka var extremt detaljerade på nästan 7 A4-sidor, arbetsinstruktioner för hur man beskär de olika träden i olika åldrar, vilket avstånd man planterar träden mellan, gallringsinstruktioner och så vidare. Som en av mina vänner som var med på resan kommenterade, det här var bättre processtyrning och kvalitetssäkring än vad många företag här hemma har. Man utnyttjar verkligen tekniken fullt där arbetarna checkar in med fingeravtryck i början av dagen, får sina arbetsinstruktioner och uppgifter och sedan är allt automatiskt kopplat till löneubetalning via telefonen varje fredag.

Arbetarna jag pratade med var nöjda med lönen som är ca 400 KSH/dag (=ca 40 kr/dag) och framförallt att den alltid kom i tid. De arbetar från ca 07.30 till 16.00 vilket ger en timlön på ca 4,50 kr i timmen, vilket är extremt lågt med svenska mått mätt, men nästan dubbelt så mycket mot vad en statsanställd tjänar i samma område. Det ligger ju naturligtvis i Better Globes intresse att de betalar bra eftersom det är dyrt att utbilda personal. Att 400 KSH/dag var bra för daglönare fick vi även bekräftat från andra oberoende källor. De som är fast anställda tjänade mer. Universitetsutbildade skogsmästare som ofta var förmän/förkvinnor på plantagerna tjänade uppemot 70 000 KSH per månad (=ca 7 000 kr/mån) vilket är väldigt bra med Kenyanska mått mätt i dessa områden. För den intresserade fick även veta att skattesatsen är 16 procent, så de behåller en större del av sin lön.

Nedanstående bildserie visar bland annat hur träden har växt sedan de planterades i oktober 2011 fram tills idag. Du kan använda Baobab-trädet i bakgrunden som referens då det finns med på alla sju bilderna.

Det är svårt att beskriva känslan av att vara på plats, träffa och prata med arbetarna. Särskilt när jag själv var plats hela tre dagar för att fotografera, filma och intervjua de som arbetade på plats. Det som många återkom till var att det var första gången de hade fått ett betalt jobb, att de kunde försörja sin familj och sina barn. De som bott i området länge beskrev även hur de knappt idag kan tro sina ögon över vilken skillnad det har blivit i området utifrån ett miljöperspektiv. Tidigare så fanns här ingenting och nu är här både träd, gräs till boskapen och inte minst mindre problem med erosion. De är på intet sätt omedvetna om klimatförändringarna eftersom de ofta är de som drabbas av dessa först.

Även upplevelsen att flyga drönare över plantagen var väldigt häftig eftersom jag på riktigt insåg hur mycket 1 000 hektar faktiskt är. Nedanstående, snabbt ihopklippna video, gör det faktiskt inte rättvisa.

Besök hos några av Better Globes partnerbönder

För ett par år sedan insåg Better Globe att plantera träd på egna plantager är inte det mest effektiva sättet att driva skogsföretag och ej heller att lyfta människor ur fattigdom. Man bestämde sig för att göra pilotprojekt där man lät bönder plantera träd på sin mark. Pilotprojektet föll extremt väl ut och det är idag där man har största tillväxten. I stora drag är överenskommelsen att Better Globe ger trädplantor gratis till bönderna, hälften av träden ägs av bonden och den andra hälften ägs av Better Globe. Sedan har man kontrakt på att Better Globe betalar bonden 10 % över rådande marknadsvärde.

Även om det inte var en nyhet för mig att man arbetade med partner-bönder så var det först nu jag förstod hur väl det fungerande. Något som flera partner-bönder som jag pratade med återkom till var den hjälpen de hade fått av Better Globe kring hur man kan bedriva och utveckla sitt eget jord- och skogsbruk. De fick inte bara själva trädplantorna gratis utan de får även hjälp med hur man anlägger och odlar på terrasser för att maximera nyttan av vattnet, de får tips om vilka grödor som kunde odlas i vilken ordning och på vilka ställen, hur träd ska beskäras, planteras och skötas och så vidare.

En bonde som vi träffade berättade hur han hade planterat Mukau-träd sedan tidigare, men eftersom han inte hade kunskapen hade dessa planterats och skötts på ett inte optimalt sätt. Det resulterade i att de nya träden han hade fått och planterat enligt instruktion hade blivit mycket större snabbare än de gamla. All den här hjälpen betalar inte bonden inte för annat än att Better Globe förväntar sig att han ska ta hand om de träden han har fått. Just den här kunskapsspridningen lyfte flera av bönderna fram som nästan lika viktigt som själva möjligheten för dem att tjäna pengar på sina träd. Jag fick själv se kontrakten med bönderna och blev också imponerad över hur schysst avtalen var skrivna.

En annan sak som slog mig och jag fick bekräftat var att böndernas träd var betydligt större än de på plantagerna. Träden hos bönderna växer nämligen i en bördigare mark och blir också bättre omhändertagna. Det gör att de får en snabbare tillväxt och blir även mer värda. Både för bönderna och Better Globe och därmed även för oss kunder som äger träden.

Det märks tydligt att man har utvecklat verksamheten med att jobba med partnerbönderna. Det handlar om allt från att man låter bönderna gå ihop i grupper som stöttar varandra och delar erfarenheter, till helt digitala kontrakt som signeras med fingeravtryck till fullständig digital koll på böndernas gårdar som mäts upp med GPS-koordinater. Jag som är tekniknörd är verkligen imponerad hur man är minst lika duktig, om inte bättre, på att använda teknik som vi är. Ett gammalt exempel är att man redan 2008 betalade ut lön via mobiltelefon till sina anställda på plantagerna. Döm min förvåning när vi ett par år senare lanseras Swish i Sverige under pompa och ståt och min tanke är: ”hmm, det här hade de på landsbygden i Kenya för flera år sedan…” Det är som Hans Rosling alltid sa, vi har väldigt mycket fördomar om länder i Afrika. Jag kommer hela tiden på mig själv med mina.

Även om den här videon är gammal, så rekommenderar jag den fortfarande. Det är en intervju med Simon Mulli, en av Better Globes partnerbönder som på ett väldigt gott sätt förklarar den positiva påverkan av samarbetet med Better Globe. Jag träffade honom även i år och han berättade stolt hur de har blivit fler, hur han har mångdubblat antalet träd på sin egen gård från 213 st 2015 till över 1 200 st träd i år. Slå gärna på den svenska textningen i videoklippet.

I dagsläget berättade man också att numer sker den största tillväxten av både träd och partnerbönder i Uganda. Där har man på lite mer än ett år gått från 0 till nästan 10 000 partnerbönder som har planterat nästan en miljon träd. Uganda hade jag tyvärr inte möjligheten att besöka i år så det får bli något av de kommande åren.

Besök på två mikrolånbanker

I kontraktet med partner-bönderna åtar sig även Better Globe att finansiera uppstarten av en mikrolån-bank i närområdet. Man driver således inte några mikrolånbanker själva, än mindre tjänar några pengar på dem. Något förenklat ger man en startplåt med pengar till andra organisationer, bl.a. K-Rep Fedha Services, som är duktiga på att starta upp och driva den här typen av verksamheter. De i sin tur ser till att en grupp människor går ihop, driver och utvecklar banken.

För att få ett mikrolån, ofta på ca 100 USD krävs att du blir rekommenderad av någon annan som också tar delansvar på ditt lån, att du själv sparar i banken och blir andelsägare. Andelsägare blir man för ca 300 KSH (=ca 30 kr) och man får låna 4 gånger det man sparar. Samtidigt som man lånar får man också en grundläggande ekonomisk utbildning. Räntan ligger på ungefär 1 procent i månaden och man lånar sällan ut på mer än ett år.

Idag har Better Globe finansierat uppstarten av två mikrolånbanker och man har en finansieringen av en tredje på gång. Det som jag gillade att höra var hur uppskattad mikrolånbanken var av människorna som bodde i området. För många var det första gången de hade ett bankkonto och i Kamuwongo var det den enda banken som fanns. Dessutom fungerade den som en vanlig bank där man kunde göra insättningar och uttag förutom att man kunde ta mikrolån.

Erosion är ett problem på riktigt

Ett möte som gjorde stort intryck på mig kom till av en slump. Jag hade stannat bilen på väg till Kiambere-plantagen för att ta bilder på effekterna av erosion längs vägen. Då kom det av händelse förbi en man i vår ålder som frågade vad vi höll på med. Vi berättade och då bjöd han in oss till att ta in titt på hans gård. Den hade, bokstavligt talat, blivit delad i två delar av vattnet på mindre än fyra år.

Han berättade hur han på alla olika sätt har försökt hindra eller leda om vattnet, men hur det har varit helt och hållet lönlöst. När det regnar så kommer vattnet med en sådan kraft i störtfloderna att det förstör allt i sin väg. Problemet som han hade var att det fanns i princip inget sätt att varken förhindra det inför nästa regnperiod eller ens reparera det. Vår guide som vi hade med oss berättade att tyvärr var det här inte något som var ovanligt i de här områdena.

De här problemen med erosion är en av följderna av att man har huggit ner alla stora träd. Grovt förenklat är ett träd lika stort under marken som kronan är över marken. Det gör att trädens rötter binder jorden och på det sättet motverkar erosion. Således är träd inte bara bra för att de motverkar klimathotet i form av att de binder koldioxid, de motverkar även andra problem som jorderosion.

Besök på en skola i Kaewa som deltar i Green Initiative Challenge

För ett par år sedan startade Better Globe en stiftelse Better Globe Foundation som lyder under Kenyas regler för välgörenhetsorganisationer. Stiftelsen samarbetar med andra företags stiftelser såsom KenGen Foundation. KenGen är Kenyas största elproducent och kan bäst jämföras med svenska Vattenfall. Tillsammans med statliga KenGen Foundation och Bamburi Cement har man skapat något som kallas för Green Initiative Challenge (GIC). Det är ett projekt som går ut på att utbilda elever och lärare på olika skolor runt om i Kenya i trädplantering samtidigt som man ger dem gratis plantor. Man kan läsa mer på KenGen Foundations hemsida.

På det sättet lär man barnen vikten av att ta hand om miljön, fördelarna med träden och inte minst tar de med sig kunskapen hem till sina föräldrar. Dessutom ger man skolorna inkomstmöjligheter då de äger träden och kan tjäna pengar på dem när de avverkas. GIC ger också en väldigt positiv uppmärksamhet gentemot myndigheter då man hjälper till att uppfylla på målen kring att återplantera träd på 10 procent av Kenyas yta.

Man påbörjade fas ett i projektet vintern 2013 med 81 skolor i området Machakos och Embu. Två år senare, i november 2015 utökade man projektet med ytterligare 120 skolor. Förutom Mukau-träd började man nu även plantera passionsfrukträd och andra fruktträd. Projektet utökades ytterligare 2017 och är nu uppe i över 400 skolor. Skolan som jag besökta i förra veckan var Kaewa Secondary School som hade vunnit pris för bästa skola i det nuvarande projektet.

Min upplevelse från att ha pratat med både lärare, elever och andra är att GIC är ett väldigt uppskattat projekt. Många har berättat om trädplantering hemma och inte minst hur man arbetar effektivt med vattenkonservering. Det kan vara små saker som gör en enormt stor skillnad, precis som för partnerbönderna. Det är kunskap om hur man anlägger vallar och terasser för att styra vattnet. Hur man planterar träd och grödor på motstående sida vallen för att vattnet kommer sjunka ner i marken där. Det är kunskap om hur stort mellanrum det ska vara mellan träden när man planterar dem, hur man beskär dem och hur man bäst tar hand om dem.

Landsbygden i Kenya är på många sätt fortfarande i det stadiet där små förändringar och små investeringar ger väldigt stora resultat. Inte riktigt som i Sverige där vi har passerat kulmen och har avtagande nytta på våra investeringar. Det är också en av anledningarna till att jag gillar att vara i Kenya och hjälpa till där. Något överdrivet så är nyttan jag kan göra för en svensk läsare marginell i förhållande till den nyttan jag kan göra för en person i Kenya. En investerad krona i Kenya har helt enkelt en mycket större positiv påverkan än en investerad krona i Sverige.

Det är också roligt att se utvecklingen i Kenya generellt. Sedan en tid tillbaka är grundskolan i Kenya gratis precis som i Sverige. Ett jättestort steg. Samtidigt berättade Chris som var en av mina lokala kontakter, att många föräldrar på landsbygden inte vill att deras barn ska gå i skolan. Barnen ska hjälpa till hemma på gården, göra tjänster och ta hand om de äldre. Så även om utvecklingen går framåt finns det mycket kvar att göra.

Besök på plantagen i Nyongoro

En av resans stora höjdpunkter var att besöka plantagen i Nyongoro. Jag besökte den 2012 då verksamheten där i princip var nystartad och jag var på väg dit 2015 men på grund av säkerhetsläget fick jag inte åka dit. Plantagen ligger nämligen i östra Kenya, ca 150 km söder om den somaliska gränsen. De senaste åren har det varit oroligt i området med bland annat terroristattacker och kidnappningar av västerlänningar av Al-Shabab. Av dessa anledningar avråder UD från icke-nödvändiga resor.

Det märktes att säkerhetsläget var spänt för vi passerade flera poliskontroller som var tungt beväpnade. Vid flera av poliskontrollerna hade de dessutom satt upp skyttevärn med tunga kulsprutor. Jag kommer ihåg att jag tänkte: ”De sätter nog inte upp en sådan om man inte upplever ett behov av det.” Vi hade med oss den lokale hövdingen för att underlätta resan, framförallt för att förklara vad en buss med turister gjorde i det här området. Även med honom var det spänt och det var verkligen ett in-och-ut-besök på plantagen.

Samtidigt var det som jag fick se enormt häftigt. På de 7 åren har området gått från ett busk- och snårlandskap till en riktig skog. Eftersom området ligger nära kusten är det inte alls lika torrt som i de norra delarna av Kenya där t.ex. Kiambere-plantagen ligger. Det gör att träden växer snabbare och hela området var betydligt grönare. Den andra skillnaden är att plantagen är helt och hållet mekaniserad till skillnad från de andra plantagerna där man gör det mesta för hand.

Precis som med Kiambere så är det svårt att beskriva omfattningen. Särskilt eftersom vi blev strängt avrådda att flyga drönare i Nyongoro på grund av säkerhetsläget. Inte minst för att att den kenyanska militären hade en snabbinsatsstyrka i närheten och de ser inte direkt positivt på drönare. Det är därför jag också blev så glad över att se även Nyongoro-plantagen nu är så pass stor att man kan se den via Google Maps.

Nedanstående video ger också en känsla för hur det var att åka genom plantagen. Den här gången dessutom i ösregn, vilket var något otippat.

Samtidigt som säkerhetsläget är oroligt utifrån vårt perspektiv så berättade de anställda på plantagen att de inte upplevde det som ett problem. Något som var positivt. Det ska bli enormt roligt att följa den här plantagen. Särskilt som man bara har planterat ca 1 000 hektar av över 30 000 hektar som är tillgängliga. Dessutom växer träden bättre här på grund av bättre klimat och tillgång på vatten.

Slutord och sammanfattande reflektion

Så här snart 10 000 ord senare finns det fortfarande mycket att säga. Särskilt när intrycken fortfarande är så pass färska. Men om jag ändå skulle försöka mig på en sammanfattande personlig reflektion så är det att de är duktiga på att driva ett professionellt skogsföretag. Man har bra koll på läget och jag blev imponerad av sättet som de jobbar på. Jag har här hemma både jobbat som miljö/kvalitet och managementkonsult, jag har suttit i olika styrelser i mer än 10 år och jag har sett många duktiga företag. Få företag jobbar så processorienterat, strukturerat och data drivet som Better Globe gör på plats.

På sätt och vis tror jag att man har blivit tvingade till det på grund av den distribuerade verksamhetens art. Man har plantager på flera olika ställen, man har huvudkontor och fältkontor, man har ambulerande skogsvårdare och inte minst har man tusentals partnerbönder och flera hundra dagsarbetare. Jag fick för första gången se deras egen utvecklade webbaserade applikation som håller koll på antalet träd per sektion på plantagerna eller per bonde, träd per ålder, nycketal som tillväxt, överlevnadsfrekvens, incheckade dagsarbetare just nu, planerade arbetsuppgifter, planteringsmål och så vidare. Allt digitalt, transparent och i realtid. Böndernas kontrakt var digitala med digitala signaturer, gps-koordinater, vidimering av tredje part och så vidare.

En god vän som var med på resan som är en organisationskonsult var också imponerad över hur de arbetade med processmål, processägarskap, arbetsinstruktioner, uppföljningar och kontroller. På sätt och vis är kanske en ett kenyanskt företag mer lämpat för det än ett svenskt på grund av kulturen. Det var i alla fall häftigt att se att de på intet sätt i arbetssätt ligger efter oss i Sverige, utan kanske till och med tvärtom ligger före.

När det gäller den kanske viktigaste frågan: ”Kommer vi kunder att få vår förväntade avkastning enligt plan, särskilt den stora avkastningen det 20 året?” så var den samstämmiga uppgifter från flera parter att de inte oroade sig för den. Inte att man idag var utan utmaningar eller problem, men den stora avkastningen det sista året kommer från Mukau-träden och dessa har man på plats. De växer till och med bättre och snabbare enligt plan, särskilt hos bönderna som tar bra hand om dem och har inte minst bättre förutsättningar med bördigare jord. Dessutom berättade man att virkespriset på torkad, sågad afrikansk mahogany bara har ökat i princip för varje år sedan 2008. Så när den första avkastningen ska betalas ut 2028 så känner man sig safe.

Jag själv är ju en person som gärna tror på det först när pengarna är på kontot, men jag kan säga att inget jag har sett på plats eller som jag har fått höra talar emot deras utsaga. Vill man se Better Globe som en ren investering, då behöver man vara medveten om både risker, kritik och nackdelar. Som vanligt behöver man läsa på och bilda sig sin egen uppfattning. Det är inte något som är till för alla. Jag själv har köpt träd för mer än en miljon kronor sedan 2008 och jag avser att köpa träd även i framtiden. Å andra sidan har jag som sagt till och med trotsat UD:s reserekommendationer för att bege mig till gränsen till Somalia, jag har betalat för egen resa och chaufför och bott i kyffen för att sätta mig in i vad det är jag köper. Ser man däremot Better Globe som jag rekommenderar – som ett sätt att klimatkompensera och göra gott och som en möjlighet till avkastning så känner jag mig trygg att prata gott om det som i den här artikeln. Det är ingen tvekan om att verksamheten och därmed indirekt jag har en stor positiv påverkan på plats. Ingen tvekan alls.

Om du är sugen på att köpa träd eller donationspaket samtidigt som du kan tänka dig sponsra bloggen, använd gärna min sponsrade länk enligt nedan:

Tack för att du har läst hela den här artikeln. På söndag kommer som vanligt ett nytt ordinarie avsnitt med era läsarfrågor. :-)

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln då kan du även uppskatta andra artiklar om Better Globe på bloggen:

eller andra artiklar som berör klimatsmart sparande:

Avsnittet På researchresa hos Better Globe i Kenya, juni 2019 (reklam) dök först upp på RikaTillsammans.

Hyresrätten är faktiskt ett lyxboende

RikaTillsammans Jan Bolmeson

Dagens avsnitt är en fortsättning på förra veckans intervju med Pontus Kopparberg. Han har en lång erfarenhet som VD i mäklarbranschen. Idag delar han med sig sina bästa tips för vid köp och försäljning av villor, sina tankar om hyresrätter, tips när man väljer mäklare, nyproduktioner och svar på era läsarfrågor. Han delar även med sig av de tips han ger och kommer ge till sina barn när de tar steget ut på bostadsmarknaden.

I mer än 10 år bodde jag och Caroline i en hyresrätt, både för att vi inte hade råd att köpa en bostadsrätt men också för att vi var fascinerade av hyresrätt som boendeform. Hyresrätten är nämligen i mångt och mycket underskattad. Lite det svarta fåret av boendeformer. Men jag håller med Pontus om att det egentligen kan vara ett lyxboende. Den finansiella risken är ofta begränsad till 3 månadshyror – till skillnad från bostadsrätten eller villan. Transaktions- och skattekostnaderna är noll. Man behöver inte ta något lån och känna den ekonomiska pressen att räntor och amorteringar ska betalas. Det enda (och jättestora)problemet är att få tag på dem.

Just nu befinner jag mig i Kenya med dålig internetuppkoppling så jag får skriva mer i nästa vecka. På återseende då!

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på del ett av hela intervjun med Pontus

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till intervjun och avsnittet:

  • 00:01:48 – Viktigt med en stor buffert vid villaköp
  • 00:03:09 – Räkna in 1,5% i omsättningsskatt plus 2% för pantbrev
  • 00:05:47 – Om kommunikationer och rätt tidshorisont
  • 00:07:47 – Får man igen pengarna vid renovering?
  • 00:10:26 – Så var det förr i tiden
  • 00:12:54 – Vanligaste misstagen vid villaköp
  • 00:11:53 – Tänk på detta vid villaköp
  • 00:11:22 – Om tomträtter och tajming vid försäljning
  • 00:21:38 – Hur man väljer en bra mäklare
  • 00:25:09 – ”Gör det själv” versus mäklare
  • 00:27:05 – Bra förberedelser inför försäljning
  • 00:30:55 – Tips för budgivningsprocessen
  • 00:34:10 – Hantering av skatt vid flytt
  • 00:36:05 – Vänta med att betala flyttskatten
  • 00:37:55 – Om hyresrätter
  • 00:39:46 – Hyresrätt är lyxboende
  • 00:42:35 – Riskfritt och flexibelt med hyresrätt
  • 00:44:39 – Perfekt för tillfälligt boende
  • 00:47:13 – Ett behov av bra hyresvärdar
  • 00:48:36 – Om nyproduktioner
  • 00:51:20 – Risker med nyproduktion
  • 00:54:05 – Studera de ekonomiska planerna och alla avtal
  • 00:55:55 – Tips för hantering av bostadsbubbla
  • 00:57:37 – Ha personlig kontakt med din bank
  • 00:59:39 – Kort om amorteringskravet
  • 01:00:39 – Tips om attefallshus och lägenheter med uthyrningsdel
  • 01:02:25 – Pontus boktips – ”Beslut och Beteenden”
  • 01:04:04 – Mer tips om kreditbedömning
  • 01:06:43 – Håll koll på din risknivå och diversifiera
  • 01:08:25 – HappyX – en app för skilda föräldrar

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet.

Transkribering av hela intervjun

För dig som hellre läser intervjun än tittar eller lyssna på den följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Välkommen tillbaka. Vi sitter här med Pontus Kopparberg. Vi fortsätter på förra veckans avsnitt, där vi slutade på bostadsrätter. Jag tänkte att vi ska prata om villor, för det känns som den andra stora boendeformen, jämte bostadsrätter. Vi pratade om att en skillnad mellan bostadsrätter och villa är att man har en lagfart på sin villa. Men vad skulle du säga till de som funderar på att köpa villa? Vad är bästa sakerna att tänka på, de bästa råden?

Viktigt med en buffert vid villaköp och att räkna in transaktionskostnaderna

PK: Det man kan tänka på som en fördel med bostadsrätt, som är lite tuffare med villor, det är det att du måste ha kanske en rejäl buffert där. För du går in och tar hela ansvaret för fastighetens skick och så, själv. Därför är bostadsrätten ett bra nybörjarköp, när man är ung och inte har så mycket pengar. Kommer man till villan ska man vara beredd på att när man flyttar in så kan faktiskt pannan gå sönder veckan efter man har flyttat in. Ofta gör den ju det. Så man behöver en rejäl buffert för att kunna hantera akuta reparationer.

JB: Vi kan ju bara ta vårt exempel. Vi hade ett element som började läcka ner på parketten. Vi har ett hus från 30-talet och det var de här fina elementen. Då får vi offert från VVS-firman som sa att ett nytt likadant element kostar 18,000. Då fick vi användning för den där bufferten.

PK: En annan sak är att det faktiskt kostar skatt. Vi pratar inte så mycket om omsättningsskatten.

Det är en omsättningsskatt på att köpa, på 1,5%. Så allt du köper får du betala en halv procent på, vilket är ganska mycket på sju miljoner. Lagfartsavgiften tillkommer sedan, över det. Du ska ha pantbrev också. Då blir det 2% på det. Omsättningsskatten är en ren skatt som vi inte har på bostadsrätter.

Pontus Kopparberg

Tittar man återigen på utlandet så är bostadsrätter väldigt billigt att köpa och sälja. Det är bara mäklarkostnader, i princip.

Men att sälja och köpa hus, det får du ändå tänka på att det kostar 1,5%. Det är garanterat. Sedan är det kanske köpt av en person som inte har så mycket pantbrev. Då kan du lägga till 2%. Så det är inte ovanligt att man betalar över 100,000. Det vill jag skicka med då till de som är unga eller är förstagångsköpare, att det där kommer ibland som en överraskning.

Pantbrev är egentligen ett sätt för staten att tjäna pengar. Det är ett sätt att hålla ett register. Man ska ha ett fastighetsregister där man har full koll, så att det inte är så att det finns gamla skulder. Det blir en bra säkerhet för bankerna helt enkelt. Vi har väldigt väl fungerande system, sedan många, många år tillbaka. Det finns länder där det är tveksamt kring det där också, men då har man en uppgift. Det är en administrativ avgift kring det. Det kostar ju att hålla det. Men att ta 2% för att skriva ut ett papper? Tar du ett lån på en miljon så kostar det 2% på det i pantbrev, plus 1,5% i omsättningsskatt. Så det är ganska mycket pengar.

JB: Ja, och det är egentligen bara för att säkerställa att ett hus inte kan ha lån från två banker, mer eller mindre.

PK: Ja, och förr i tiden var själva brevet värt. Det var ett pantbrev som var väldigt viktigt. Det fick man inte tappa bort. Nu är de inte fysiska längre, utan elektroniska. Det är en väldigt viktig del av en fungerande fastighetsfinansiering men jag tycker att de här pengarna, det är en skatt för att tjäna pengar rent ut sagt. Det kanske man skulle ha tagit några tusen för, men inte så mycket som nu. Så det ska man räkna på så att det inte kommer som en överraskning. Det finns ofta med naturligtvis i mäklarens kalkyler, men det där tänker man kanske inte på. Så det är ett råd.

Om kommunikationer och rätt tidshorisont

PK: Sedan ett annat råd angående att köpa villa då, det är att titta på vad det finns för framtida kommunikationer planerade i området. Villa köper man oftast på lite längre sikt. Som du nämnde här, utbyggnad av pågatåg, vi har utbyggnader av tunnelbanan för första gången på 30 år i Stockholm, till exempel. Det tycker jag är viktigt.

JB: Jag brukar säga så här, apropå att vi började förra avsnittet också med frågan om det är en investering eller en kostnad, då brukar jag säga att när man köper ett hus framförallt att man ska tänka på att bo där i sju eller tio år. Att ha den horisonten. Då brukar jag säga en av de anledningarna är just den här omsättningsskatten eller transaktionskostnaden. Skulle du hålla med om det? Att köp en villa först när du vet att du med stor sannolikhet kommer bo där i sju, tio år.

PK: Ja, det tycker jag. Sedan finns det orter där det inte finns bostadsrätter. Där villa är det naturliga boendet, men då är det också ofta betydligt mindre pengar i det. Men det är en större investering med vissa transaktionskostnader, så är det.

JB: Där har vi sett en ganska intressant effekt som en investering, att så länge du bor där och kan betala räntan, så spelar egentligen inte värdet på huset någon större roll. Med till exempel en aktie är det väldigt intressant att veta vad den har för värde under tiden.

PK: Ja, så är det. Men många köper väl aktier och stoppar i byrålådan. Det är så man ska göra. Jag håller med dig delvis, men jag tror också att det finns en, framförallt om vi talar om Stockholms innerstad, så tror jag att väldigt många följer och får en värdering på sin bostad automatiskt via mejl, från till exempel Booli, varje månad och följer värdet med spänning. Jag har en känsla av att det har blivit så lite om man är på middagar och så där. Så tittar man att nu har det gått upp så här mycket.

Får man igen pengarna vid renovering?

PK: Det har blivit mer liknande aktier, men jag håller med om att man får tänka på att framförallt köpa villa som en längre investering. Absolut. Och man fattar ju hela tiden investeringsbeslut, eftersom renovering är ett stort beslut. Ska vi renovera fritt eller får vi igen de pengarna? Är det värt det?

JB: Får man igen pengarna? För det upplever jag också, att många gånger får man inte det.

PK: Jag tycker inte att man får igen pengarna på renovering heller. Det är många som har det som, jag tror att det kanske är en liten ursäkt också.

De säger: ”Det är aldrig fel att renovera, man får ju alltid igen det.” Ganska sällan skulle jag säga.

Pontus Kopparberg

Grundläggande renovering i en lägenhet av bra snitt som alla tycker om… det har jag noterat på mitt papper här också. Tänk igenom när du gör en renovering. Om man nu ska vara väldigt ekonomisk. ”Är det jag som gillar det här, eller kommer alla att gilla det och kommer man tycka att det är ok om tio år?”

Grundläggande renoveringar är en sak, men många specialrenoveringar med tekniska lösningar som man tycker är jättespännande själv, eller om man slår ner väggar, det är inte alls säkert att nästa tycker det är bra. Om man är ekonomisk ska man naturligtvis fundera på vilka typer av renoveringar man gör. På många orter tror jag inte att det lönar sig, förutom att man njuter av att bo som man vill så klart. Men man ska kanske inte lura sig själv.

CB: Man pratar också om det att om man ska renovera badrum eller kök eller så, att det inte ska ske för ofta. Precis som du säger att man renoverar så att andra också kan gilla det, av hållbarhetsskäl. Det ska funka i tjugo år liksom.

JB: Jag tänkte på det, kommer du ihåg när vi flyttade hit? Kan inte du ta det exemplet med köket? Jag tyckte att det var så sött.

CB: De som sålde var jättegulliga och sa att de hade gillat sitt kök. Mannen vände sig lite till mig och frågade om jag skulle vilja renovera där eller bygga om köket. Och jag sa, ”Nej, det är ju jättefint här.” Sedan såg vi i papperna på huset att de hade lagt 300,000 inte för så länge sedan på att få köket precis som de ville. Det är ett jättebra kök. Då fattade jag den känslan säljaren hade när han tittade på mig och frågade mig om jag skulle vilja renovera köket.

PK: Det är vanligt att man byter kök. Det tror jag har kommit på senare tid. Det har varit några ”skräckexempel” på det, att man river ut ett kök efter fem år när man har tröttnat på det. Så var det inte förr i tiden.

Så var det förr i tiden

JB: Du har ändå refererat till detta ett par gånger, ”förr i tiden”. För det är oftast något man får höra från sina far- eller morföräldrar. Till exempel, ”Vi var minsann kloka förr i tiden. Vi använde inte huset som bankomat. Vi sparade mer. Vi utnyttjade köket till dess livslängd.” Alltså, var det så eller bara så att de låter så snusförnuftiga?

PK: Jag tror att det var så i mångt och mycket. Delvis, om man går in på hur det var innan kreditregleringen, så var det faktiskt så att det fanns ett visst antal pengar att låna ut för varje bank. Pengar kunde ta slut, så att säga. I slutet av året, om inte Sparbanken hade sparat och varit försiktiga med utlåningen, då hade de inga pengar kvar att låna ut. Det var en stark reglering.

Jag tror att det delvis berodde på det. Sedan naturligtvis det här att det fanns en mentalitet att man skulle spara och inte slösa. Man skulle ha en sund inställning till det. Jag tror absolut att det var så. Man hade det väldigt djupt och så fick man inte låna så mycket heller och man skulle betala av. Det fanns en amorteringskultur. Nu tycker jag att den är tillbaka med full kraft. Det visar sig nu, av tvång, men ändå… Det var ett tag då det inte amorterades. Det var amorteringsfria lån.

JB: Det pratade vi om här i pausen. Apropå det här med Booli att de skickar ut värdering varje månad och att folk tänkte att nu när det har ökat med en miljon så kan man köpa bil, åka på semester eller renovera.

CB: Är inte det också en förtäckt uppmaning från Booli att du kan ju sälja? Eller varför skickar de ut det här?

PK: De gör det för att de har samarbete med mäklare och så också, naturligtvis. Det här är ett första steg och så blir man nyfiken. Så jobbar man som mäklare. Det får ni säkert fortfarande i brevlådan, att nu har de sålt för nytt rekord, och då blir ni nyfikna på hur mycket erat hus är värt och tar in en mäklare. Det är det som är tanken, att föda det intresset. Jag tror att det har skett en stor förändring mentalt i att man ser bostaden på ett litet annat sätt än den yngre generationen.

Vanligaste misstagen vid villaköp

JB: Jag tänkte vi ska ta sista frågorna här på villa. Vanligaste misstagen som du har sett när man köper villa?

PK: Det vanligaste misstaget är att inte besiktiga ordentligt, att inte undersöka ordentligt med en egen anlitad besiktningsman. Att förstå vad det innebär, det är ganska krångligt. Det här med besiktningsprotokoll, vad innebär det? Det ska man verkligen sätta sig in i och lägga och möda på. Det är min uppmaning. Om man inte är väldigt duktig själv på det.

En annan grej som kan vara lite känslig är att man kan titta lite på grannar runtomkring också. Det vet jag att det görs idag, att man kollar upp sin närmaste granne och vad det är för några.

Pontus Kopparberg

JB: Det upptäckte jag på hitta.se, där man kan se allt från vad de kör för bil, till vad de röstar på, alltså man tittar på området. Där kan man få det ganska detaljerat. Det var så vi upptäckte när vi bodde på Möllan, som är lite som Söder i Stockholm, då var det valet 2016 eller 2014 att 60% röstade på Fi och Vänsterpartiet, så var det två personer som röstade på Alliansen i vår valkrets. Då insåg vi att det var vi två.

PK: Det du beskriver är den snälla funktionen, att man går in och tittar på strukturer i området. Sedan tror jag att det är fler och fler som går in och tittar i brottsregistret eller i tvistemål och kring det också. Jag tror att 90% gör absolut inte det, men det förekommer.

JB: Tumregeln med fastigheter och villa har alltid varit ”location, location, location”. Du kan göra vad som helst med ett hus förutom att flytta det. Nu går ju det, vi har sett bild med hus på lastbil, men skit samma.

PK: Det är det jag pratar om med kommunikationer och hur den ekonomiska infrastrukturen runtomkring och hur det ser ut. Man kollar om området är på gång uppåt. Dels kan man titta på kommunens planer. De är offentliga. Där ser man vilken infrastruktur som ska byggas. Det går att ta reda på så. Man kan titta på prisutvecklingen i området också, hur det har varit och så.

Tänk på detta vid villaköp

JB: Om dina barn skulle köpa villa, vad hade du sagt då?

PK: Om de hade ett speciellt område så hade jag nog uppmanat dem att verkligen titta på prisutvecklingen och vad det är för slags område. Dels hade jag nog ringt kommunen och tittat på vad det blir för typ av exploateringar. Det är ganska vanligt att man köper nära ett grönområde, men kommer det vara ett grönområde för alltid då? Det förtätas väldigt mycket. Hur kommer det se ut runtomkring och hur viktig är den där parken man har? Om den försvinner och det byggs radhus där, vad händer då?

Sådana saker ska man titta på i närområdet. Det är ganska viktigt. Så är det kommunikationer och självklart husets skick. Jag hade också varit förmanande också vad det innebär med en villa. Det är ett större åtagande, så är det. Jag hade frågat om de hade tänkt igenom det ordentligt, om de har en buffert. Man måste bli lite duktig på att vara lite händig. Att måla fönster är inte svårt, det kan man till och med göra själv, men att byta alla fönster om de är ruttna, vad kostar ett fönster? Det kommer bli som elementet där, att man upptäcker att det är ett måttbeställt fönster som kostar 20 000 – 30 000 kr i värsta fall.

CB: Men du, en helt annan fråga. Har du varit med om när du var mäklare att det var ett hus eller något som hela tiden lades ut på nytt? Att folk inte vill bo där, för att har spökat eller någonting.

PK: Det finns hus som är sådana hus, och det kan bero på att man flyttar in och sedan upptäcker man att såhär är läget här. Dels kan det vara grannar eller något man upptäcker som många inte trivs med. Eller så kan det vara en lägenhet som kanske har en ventilationstrumma fäst på fasaden från en restaurang, som har tillstånd för det.

Det kan röra sig om någonting som inte märks när man är på visning. Om man då har en seriös mäklare så kan de uppmana dig att komma dit på kvällen och lyssna, för att det är sovrummet du ska sova i. Man får räkna med det när man bor i stan, att det blir störning, men det kan vara ett ljud som är svårt att leva med.

Om tomträtter och tajming vid försäljning

JB: En parentes är att tomträtt ska man också tänka på med villa.

PK: Ja, naturligtvis, det är självklart. Jag tycker att man ska tänka på en sak där bara.

Oftast är det i dagsläget lönsamt att köpa ut om man har en tomträtt, eftersom räntorna är så låga. Det är en ren räkneuppgift.

Pontus Kopparberg

Men då begränsar man sitt låneutrymme. Har man råd med det eller inte? Det blir en väldigt privat fråga för varje person att ta ställning till.

Tomträtt behöver inte vara fel, om man bara ser till att det är prissatt på det sättet. Det handlar om att då ska man ha en ordentlig rabatt. Ibland får man inte köpa ut och jag har en färskt exempel där en bostadsförening ville köpa men inte fick. Det finns löpande erbjudanden, men du har ingen rätt till det. Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om att nu är det detta priset som gäller. Då kan sanningen vara att alla har alltid ett pris och då kan man köpa ut, men det är en politisk fråga.

JB: Jag tror att det är så i Malmö kommun. Min upplevelse när jag kollade upp det var att i Malmö kommun som privatperson får du alltid köpa ut, men föreningar och företag, då är det ett politiskt beslut som ska tas i nämnden. Men det är ingen naturlag.

Jag tänkte att vi skulle prata om tips angående försäljning. När man ska sälja, oavsett om det är bostadsrätt eller villa, vad är dina bästa tips?

PK: Det var lite som jag nämnde i förra avsnittet, att man ska inte stirra sig blind på att sälja när alla andra gör det. Januari kan vara en jättebra månad att sälja villan, för att man vill undvika högt utbud. Ju mindre utbud, desto bättre är det. Oftast i alla fall.

Hur man väljer en bra mäklare

JB: Hur väljer man en bra mäklare? Hur skulle du ha gjort?

PK: Jag tycker att man ska välja mäklare man har förtroende för. Man ska alltid ta in flera och jämföra. Jag tycker kanske att det är för stor fokus på priset ofta. När man väljer andra saker så väljer man ofta kanske något som är lite bättre, man får mer kvalitet och det blir dyrare. Jag tycker man ska välja den man har förtroende för och vara beredd att betala lite mer om det känns rätt med den mäklaren.

JB: I det området där vi bor där finns det en stjärn-mäklare som heter Sofia. Hon hade sålt fastigheter i Malmö på ett år för typ 350 miljoner. Hon säljer mest villor. Får man bättre med en stjärn-mäklare?

PK: Då skulle jag säga så här att den mäklaren är antagligen duktig. Men då får man fråga sig om den personen har tid med ditt hus, om hon har så mycket att göra. Det är väldigt seriöst om hon säger att tyvärr kan jag inte ta ditt uppdrag just nu, för jag har andra, men du får stå i kö och vänta ett litet tag. Det kan upplevas nästan lite snobbigt ibland, men om hon dessutom är duktig och tar sig tid, då är det säkert ett väldigt bra val då.

När folk frågar mig om jag känner till någon bra mäklare, då är det antingen en person jag känner väl och då skickar jag den mäklaren som jag tror att de kommer att klicka med, eller så frågar jag vad de vill ha för mäklare. Om de vill ha en person som stenhårt jobbar jättemycket bara för att det ska vara högsta möjliga pris, eller vill du ha någon som är mer social och det ska vara en positiv känsla och så där. Vilken typ av mäklare trivs du med? Vad är viktigt för dig? Sedan är det naturligtvis så att priset oftast är det allra viktigaste, men det är inte alltid så.

Sedan är den största frågan om man väljer fast pris eller på provision. Då får man också känna efter själv. Väldigt många svenskar vill ha ett fast pris. Vi älskar fasta prislistor. Då slipper man pruta och man kan välja ett pris man är nöjd med så får man sin tjänst. Men om man känner att man är beredd att betala bra och priset blir bra, då ska man göra det. Allt beror på kunden tycker jag. Jag skulle inte säga att det finns något omedelbart samband mellan det pris man får och vad man väljer. Kanske i en marknad där det är väldigt svårt så ger det kanske en effort att ta ett steg till.

”Gör det själv” versus mäklare

JB: Det har kommit en massa sådana här företag som är så här ”Gör det själv”. Där har det varit väldigt olika. När jag har pratat med mäklare så säger de att det funkar inte. Sedan pratar man med de bolagen och då säger de att alla deras undersökningar visar att man inte får mindre betalt för att man gör det själv. Vem ska man tro på?

PK: De här företagen har kommit och gått. De har tagit en väldigt liten del av marknaden. Jag tycker absolut att man ska anlita en mäklare. Sedan är det ganska billigt med mäklare. Skulle ni sälja det här huset så pratar vi kanske om 1,2% – 1,3%. Så det är relativt billigt för allt du får. Om du själv ska anordna en visning eller förmedla lån och så, det blir lite… Och framförallt efteråt, om det blir några problem, så har du mäklaren där mellan säljare och köpare. Du får väldigt mycket pengar nu när du anlitar en mäklare tycker jag, i dagsläget. Jag hade inte sagt till barnen att göra det själv.

När ska man anlita det här företaget då? Det finns tillfällen till det kanske. Det är när bostadsrätten är väldigt billig. Om du ska sälja typ en liten etta i Härnösand och den kostar 125,000. Visst, då kan du sälja själv. För då är mäklarprovisionen en sådan stor del av priset. Det är kanske 20% av priset.

Bra förberedelser inför försäljning

JB: Toppen. Är det några andra grejer man kan tänka på själv? Typ att om säljaren hade gjort det här innan de kom till oss, då hade det varit den bästa kunden någonsin. Hur förbereder man sig?

PK: Man förbereder sig genom att ta fram all dokumentation om t.ex. alla renoveringar när det gäller villa och i viss mån bostadsrätt också. Återigen pratar vi om det gamla generationen som tar fram sina pärmar då. Där allt finns sparat. Även elräkningarna från 70-talet. Men skämt åsido, allt du har gjort på huset eller lägenheten, att det är nerskrivet och att kvitto finns och när du har gjort det. Det är en stor viktig del. Du kan förbereda väldigt mycket på det sättet och det höjer också värdet. Och det här man pratar om med styling.

Även om man väljer bort styling… Det har ju spritt sig och blivit väldigt vanligt på många ställen, men om du inte vill göra en styling så kan du göra det själv. Att bara rensa trädgården från alla prylar. Man har det lite enklare. Det kan stå bord och stolar, men hälften bort skulle jag säga. Kör bort det till någon granne eller så. Man kan göra mycket för att fräscha till det. Det har också börjat komma lite där att man går in och gör enkla reparationer som ser snygga ut. Listen som inte är fastsatt eller något sådant, som man själv inte tänker på men som andra ser.

Det kan vara bra att ta dit någon kompis och gå på visning, som inte har varit där tidigare. Allt som ögonen landar på, som stör, det tar man bort. Kan vara ett tips. Det gör ju styling-bolagen, men om man nu inte vill det så kan man göra det själv.

JB: Jag såg en studie från Holland där de hade kommit fram till att de viktigaste faktorerna när man sålde för att få mest betalt var tiden. Alltså att man märkte att när mäklaren sålde sina egna objekt, så tog de i genomsnitt mycket längre tid att sälja än när de sålde för klienter. Ligger det någon sanning i det här eller?

PK: Det är en intressant undersökning. Det är klart att det finns en risk i det. Eftersom det är relativt låga provisioner nu, på bostadsrätter i alla fall, så kanske mäklaren ibland lockas att får man ett bud så tar man det. Det ska man ärligt säga. Man kanske inte väntar ut, framför allt om man är lite yngre. Sedan kanske man har en provision på 25,000 – 30,000, vilket är ganska lite. Man måste sälja fyra lägenheter i månaden för att tjäna riktigt bra. Då kanske man tar ett bud för snabbt, istället för att vänta och ta en visning till.

Den professionella mäklaren går till säljare och säger att nu har vi fått ett bud. Är det så att man har köpt någonting och behöver pengarna eller sitter lite trångt till, då är rekommendationen att ta det. Men är det så att man inte gör det, att man kan ha lite is i magen, då tycker jag att man ska säga att det finns en möjlighet att få lite till om man gör ett nytt försök. Det är det jag gillar att höra av en mäklare. Då kan jag ändå välja om man vill ta det. Så man får inte vara för snabb heller.

Tips för budgivningsprocessen

JB: Jag vet också att du är intresserad av mental bokföring och beteendeekonomi. Det finns få grejer som är så… kring beteende och psykologi som en budgivning. Eller som en sådan process. När vi lade bud under utgångspris, då fick man aldrig. Då chansade alla och tog en visning. Medans när man lägger på utgångspris eller lite över och sa att vi vill att ni ställer in visningen, då blev det jobbigare för säljaren. Det är lite det här som Kahneman skriver också, hellre en säker vinst än en förlust, för då chansar vi. Vad tänker du kring budgivningsprocesser, bra tips där?

PK: Utgångspriset är bland det viktigaste en mäklare jobbar med. Det är precis som du beskriver, vart ska vi lägga utgångspriset, för det är inte bara för marknaden, utan det är även säljaren som binder sig vid det mentalt också då. Så det är naturligtvis viktigt att sätta rätt pris. Sedan är det också det här med att man ofta sätter ett något lägre utgångspris för att locka. Ju fler budgivare, desto högre resultat. Det är viktigt att få in många budgivare i sig. Det har gjorts utredningar och studier vid universiteten, men jag vet inte om man har något entydigt svar. En del höjer med 5000 på en villa på 10 miljoner, för att ok, det kostar 10 miljoner men 5000 är 5000.

JB: Men hur skulle du göra om barnen var i en budgivning? Hur skulle du coacha dom?

PK: Ett standardråd då, bestäm dig innan. Vad är max som du är villig att betala. Så tycker jag också med aktier. När man köper aktier så säger man nu ska jag köpa H&M idag och jag tycker att det är det här priset som gäller. Då ska jag ju gå efter det och inte ryckas med.

JB: Vi var i en budgivning innan detta huset och plötsligt gick det upp en halv miljon och då rycktes vi med. Det var mindre än 10%. Sedan bara gjorde en annan sådan här beteendeekonomi framing, alltså en halv miljon är en årslön efter skatt. Då ville vi inte vara med längre.

PK: Så man kan bestämma sig innan hur mycket man är beredd att ge. Och att tänka själv. Jag brukar säga det till de par som det oftast är då, att det är ni som bestämmer hur mycket ni är beredda att betala. När kommer det komma nästa hus som känns helt rätt? Man ska inte gå över det man har tänkt, men inte vara beroende av om det är några andra som har bjudit. Om ni vill bo där, gör det då. Man vill ju helst att andra ska buda mycket, men man vill samtidigt ha det billigt.

Hantering av skatt vid flytt

JB: En fråga från min bror, faktiskt. De har precis sålt en bostadsrätt och så letar de efter en villa. Hur ska man göra med skatten?

PK: Jättebra fråga. Det är en ganska allvarlig situation just nu. För vi har en situation där vi har ett 72 punktsprogram där det står väldigt slarvigt att man ska ta bort flyttskatten eller något sådant. Men sanningen bakom var att det finns ett förslag om att den här så kallade uppskovsräntan ska försvinna. Jag har faktiskt till och med pratat med Annie Lööf om det och hon kan inte heller riktigt svara på vad det egentligen innebär. Det är dramatiska förändringar för de som ska sälja sin bostad, så det är upprörande att man kan hålla det här på halster så länge.

När man säljer sin bostad betalar man ju skatt på vinsten. Den skatten får du så att säga skjuta upp. Du behöver inte betala den när du flyttar, om du köper en ny likvärdig eller dyrare bostad. Då man kan ta med sig det inom en viss tid, och det är väldigt viktigt för alla som ska flytta och har gjort vinster. De flesta har ändå gjort vinster de senaste åren. Då kan de ta med det i stället för att låna upp de pengarna.

Tidigare har det varit uppskov för evigt, om man säger så, till man säljer det sista boendet. Sedan införde man en skatt på det, det är en ränta, men det är en skatt, men det är en ränta som är rätt hög. Den motsvarar 3,25%. Nu är det diskussion om att man ska slopa det och det hänger i luften sedan ett år tillbaka, vilket är mycket olyckligt.

Vänta med att betala flyttskatten

PK: Men tillbaka till frågan, så har min synpunkt då varit att inte betala in skatten nu. Därför att det kan hända att det blir helt fritt. Då blir det som att få en kredit med 0% ränta på i stort sätt evig tid, tills man säljer.

Sedan ska jag komma med ett tips också som kanske inte alla känner till. De som nu där ute redan har betalt kan rätta deklarationen fem år tillbaka i tiden. Så när de tar bort det här och det blir retroaktivt, så kan man ångra sig och få tillbaka pengarna. Så det finns möjlighet att rätta i efterhand. Jag rekommenderar alltså att man väntar, betala inte in någon skatt nu och betala framför allt inte in den nu när man har sålt, utan vänta till deklarationen eller efter.

Vi kom in på det på slutet det här nu som många debatterar i branschen, att det är mycket politiskt styrda beslut som styr. Vi har stora inlåsningseffekter i Sverige nu. Det är för dyrt att flytta ifrån villan.

JB: Ja, vi har grannar som inte kan sälja, för att det blir så mycket skatt, och då kan de inte köpa en lägenhet inne i stan, på grund av skatteeffekten.

PK: Skulle man få bort det så skulle man frigöra… Vi skulle inte ha någon bostadsbrist i Sverige längre, om man ska sticka ut hakan, om alla som var äldre och bodde ensamma sålde sina villor och flyttade till lägenhet. Då skulle vi frigöra väldigt mycket yta. Det är angeläget kan man säga.

Om hyresrätter

JB: Jag tänkte att vi ska prata om det svarta fåret i familjen – hyresrätt. Det är alltid så mycket kritik kring hyresrätt. Bor man i hyresrätt får man alltid frågan om man inte ska flytta.

PK: Ja, lite så är det ju. Det kommer sig av vår gamla fina hyresreglering, som är väl 70 år gammal nu. Som bygger på politiska beslut att bostaden ska inte vara en handelsvara. Det innebär att vi inte har en hyresmarknad i Sverige, utan det är staten som bestämmer vad hyran ska vara. Väldigt är intressant. Även om du har ett privat hus så får du inte ta ut vilken hyra som helst. Det är staten som bestämmer. Bruksvärdesprincipen innebar tidigare att det var samma pris att bo i Umeå som det var på Östermalm i Stockholm.

Nu har den så kallade lägesfaktorn kommit in, så nu är det en viss lägesfaktor. Men länge var det samma pris. Man tittade bara på standarden. Det innebär att sekelskiftesvåningar på Östermalm till exempel, det var låga hyror, för det var gammalt och omodernt. Man fick betala med i Umeå, en stad som är ganska nybyggd, till exempel. Så det var det som styrde. Nu har det förändrats något, men fortfarande är det hyresreglering. Resultatet har blivit att vi inte har några hyresrätter, så vi har ingen hyresmarknad.

Jag brukar också sticka ut hakan och säga att vi har en brist på bostäder i Sverige. Det har vi. Men den bristen är delvis konstruerad, eftersom vi har oftast för låga hyror. Hade vi haft marknadshyror så hade vi inte haft någon brist. Då hade man kunnat hyra en lägenhet imorgon, varsomhelst i Sverige.

Hyresrätt är lyxboende

Det här har både för- och nackdelar, men det får med sig att vi har en bostadsmarknad som är helt avreglerad, i princip, och så har vi hyresmarknaden som ska fungera tillsammans. Och det gör det inte. De som bygger har tidigare inte byggt några hyresrätter, för att man får mer betalt av att bygga bostadsrätter. Så är det ju. Då kan man säga så här, på tal om det svarta fåret, så egentligen är hyresrätt lyxboendet. Det är det bästa boendet man kan ha.

Tänk dig en lägenhet man bor i och så har man en fastighetsvärd, som du är kund hos, som kan tillfredsställa speciella behov, du kan byta inom beståndet kanske och en hyresvärd som är på tårna verkligen, för du är kunden. Du kan säga upp den på tre månaders varsel och bara flytta där ifrån. Full flexibilitet och ingen finansiell risk. Går det sönder något så dyker det upp en man och så betalar de elementet. Det är ett väldigt lyxigt boende. Tänk dig att du hyr en lägenhet i Hamburg i Tyskland till exempel… Det gör ju de som har pengar också och kan efterfråga en exklusiv hyresrätt, till exempel.

Det finns hur mycket som helst. För att inte tala om New York. Där finns det mycket mer hyresrätter än bostadsrätter och man ser de här fina fastigheterna uppe vid Central Park med en portvakt utanför eller door man och annan service. Det är hyresrätt också, så att säga. Jag är verkligen förespråkare för hyresrätt och jag tror att Sverige skulle må jättebra om man kunde flytta från Malmö till Stockholm och ta ett jobb och hyra en lägenhet imorgon.

Nu har vi en andrahandsmarknad som fungerar så att det är väldigt dyrt och där är det osäkra kontrakt och man har med privatpersoner att göra. Ibland hyr man ut i andra hand utan tillåtelse, till och med i tredje hand. Så en fungerande hyresmarknad skulle vara fantastisk för en massa människor, tycker jag.

JB: En vanlig invändning, som många har kring hyresrätt, är att många säger att om jag bor i en bostadsrätt eller villa, då betalar jag till mig själv istället. Den stora invändningen är att man gör någon annan rikare nästan när man bor i en hyresrätt.

PK: Det beror ju väldigt mycket på vart hyresrätten ligger, för om man har hyresrätt i Stockholms innerstad så har man en subventionerad hyresrätt, som är mycket lägre än marknadshyra. Så det stämmer inte riktigt på det sättet då. Men jag håller med om att ska man långsiktigt bo i en fastighet så är det oftast billigare och bättre att förvalta den själv, än att ge någon annan vinsten. Jag håller med om det i principen.

Riskfritt och flexibelt med hyresrätt

JB: Skulle man kunna säga då, som vi hade tumregeln innan med villa sju till tio års sikt, kan man säga så att under fem år funkar hyresrätt?

PK: Ja, det tycker jag, eller om du blir äldre och vill köpa någonting i Spanien så kan du ha en hyresrätt hemma. Det viktiga är ju att man kan välja. Idag tvingas många köpa bostadsrätt. Vad ska du göra? Du måste köpa en bostadsrätt, trots att hyresrätt en ofta är det bättre valet, för ungdomar. Vi pratade om mina barn där. Det är självklart att de ska ta en hyresrätt. Sedan kan man tillägga att det är inte bara nattsvart, utan vi har en spännande utveckling nu när vi har satt så kallade presumtionshyror.

Jag kan nästan kalla det för marknadshyror, det vill säga att man kan sätta sådana hyror på nyproduktion nu som gör att det är lönsamt att bygga hyresrätter. Där är jag väldigt positiv. Vi kommer få se mycket nya hyresrätter i Stockholm, Göteborg och Malmö nu, för nu finns det möjligheter att bygga dem. Invändningen mot marknadshyror är att man sätter många på backen som inte har råd att bo kvar. Men man inför fri hyressättning i alla nyproduktioner. Det är ett väldigt långsamt sätt att göra det på, men det är ett väldigt bra sätt att göra det på. Invändningen brukar vara, ”Vem har råd med dem då?”

Jag bor utanför Stockholm i Älvsjö till exempel och där kostar en nyproducerad fyra ungefär 21,000 – 22,000 i månadshyra. Men står de tomma då? Nej, det gör det inte. Det finns många som kan hyra en sådan för 22,000. För det är samma kostnader som det är att köpa ändå. Dessutom så har man då ingen risk. Om man kommer hem till pappa och säger att man ska hyra en etta för 8500 i månaden, gör det. Det är ingen risk. Det är en jätteliten risk. Det som händer om du blir arbetslös, då får du bo där i två, tre månader till, och sedan säga upp den. Ta gärna risker med höga hyror. Sedan på sikt kanske det inte är någon bra ekonomi, men det är ju ingen risk.

Perfekt för tillfälligt boende

CB: Jag tycker att det är roligt det du säger, för du ger en annan kontext till det här med hyra och att reglera av hyrorna. Vi har väl varit i diskussioner med människor som har sagt att 20,000 kronor i månaden är helt otroligt. Men nu fattar jag det på ett annat sätt, faktiskt.

PK: Man kan tänka sig er situation här då. Om vi säger att ni ska flytta ett år till Stockholm för att ni har fått ett jättebra uppdrag. Det är bra pengar. Vad gör ni då? Ni får ju då köpa en lägenhet i princip. Det kostar ju bara 60,000 – 70,000 i mäklarprovision och styling. Det kostar 150,000 bara att byta. Men om ni kan hyra en fin fyra i Stockholm för 25,000. Det kan ni ju räkna på, det kostar så länge ni är där. Det är klart ni ska göra det. För er är inte bostadsrätt något bra alternativ i det fallet och det är det som jag tycker är synd. Den möjligheten skulle man behöva ha överallt, inte bara i Stockholm. Man ska kunna hyra bra bostäder.

JB: Bloggrannen Cornucopia skriver mycket det här att bostadsbristen på det sättet är en myt. För han säger att om du är beredd att betala marknadshyror så finns det möjligheter. Han säger att det som det är brist på, som aldrig kommer att komma tillbaka, det är det den där hundrakvadrataren på Östermalm för 7000 i månaden. Att det är de det är brist på.

PK: Det är sant, det finns ingen bostadsbrist på det sättet. Vi bor också på den tredje största ytan i världen. Om vi skulle börja anpassa oss till någon annan stad i Europa, så skulle det inte finnas några bostäder. Man kan jämföra det med om man skulle sälja en ny Volvo då, som ni har valt att inte köpa, men om den skulle kosta 120,000. Skulle ni köpa en då? Ja, väldigt många skulle köpa.

Det skulle bli jättestor brist, för det skulle bli svårt att tillverka dem. Det blir så när man är ensam kvar som pensionär och så bor man i en trea, då bor man kvar för att man har råd med det. Men man anpassar inte bostaden till en etta då, eller tvåa, utan man bor kvar i en trea för att man har råd, så att säga.

Ett behov av bra hyresvärdar

PK: Jag ser verkligen fram emot också att man sätter lite press på fastighetsvärden så att man får kunder istället för bara… För att i dagsläget om någon skulle flytta ut så bryr man sig inte. Det går att hitta en ny. Så kundperspektivet finns inte heller. Därför blir också hyresrätten, som du säger, dåligt rykte. Varför ska man bo i hyresrätt? Det är bara för de som inte har råd att köpa och så där. Men om du får in en grupp som väljer att bo i hyresrätt och som är kunder hos hyresvärden, då kommer vi får se en massa spännande lösningar. Tänk dig Oscar Properties fast då i hyresrätter.

JB: Det där är jättekul. Vår kompis Filip som har varit med här i podden, han har ett ganska stort fastighetsbestånd. De delar ut Aladdin-askar till sina hyresgäster, sätter upp kransar för att hyresrätterna önskade det till julen och fixar digital app för bokning av tvätt. De gör jättemycket för sina hyresgäster och har väldigt låg omsättning på hyresgäster.

PK: Ja, och Annika som var här för många avsnitt sedan, som uppenbarligen har köpt på orter som åtminstone i början var svajiga. Men hon har då genom att vara en bra hyresvärd och jagat hyresgäster fått jättebra lönsamhet. Det är ett jättebra exempel. Hon är en riktig hyresvärd. Det finns många bra hyresvärdar, men man behöver inte göra någonting för att få kunder, om vi säger så.

Om nyproduktioner

JB: Jag håller med. Jag tänkte att vi ska ta prata om nyproduktioner. Det har varit mycket i media nu, med både domstolar och så vidare. Det har varit tuffare att sälja nyproduktioner och en del spekulationsköp som riksgälden har skrivit och folk har köpt lägenheter för att sedan flytta inom tre år, men då har man kunnat sälja dem innan man flyttar in och tjäna pengar. Det har varit en massa avarter på det sättet.

Men det har också varit att det har gett många problem. Man har köpt den, sedan har bolaget gått i konkurs, så det är en massa sådana saker som har pågått just nu. Men vad är din syn på nyproduktioner?

PK: Nyproduktionen är en väldigt bra värdemätare på marknaden i stort. Därför att priserna har fallit med 10% på sina håll borde inte innebära några problem för nyproduktionen, för den är ju planerad för många år sedan och skulle kunna klara ett prisfall på 10%. Men jag kan säga så här, när folk frågar om nyproduktion så säger jag, ”Ok, du ska köpa någonting då på ritning.” Återigen, om ni skulle köpa en nyproducerad lägenhet här i Malmö City och den är klar om två år eller ett och ett halvt år. Vad gör ni då? Då köper ni en option.

Om vi säger att ni säljer det här huset för sju och köper en lägenhet för sju miljoner, då är ni plötsligt med 14 miljoner i marknaden. Därför är nyproduktion mycket känsligare för svängningar. Det är där temperaturen är egentligen. Många säger att det finns inte utrymme och det är bara lyxiga lägenheter, men det finns massa lägenheter som säljs runt om i Stockholm och de är inte alla lyxiga. Det är däremot så att man måste ha mycket mer finansiella muskler när man köper och framför allt blir folk osäkra.

Tidigare när folk köpte nyproduktion, då steg deras egen lägenhet, och alltså blir det dubbelt. Så allt det här med risken, man pratar om det. Ok, nu har ni sju miljoner i marknaden. Vill ni dubbla er insättning just nu i bostadsmarknaden? Ja, det kanske ni vill om ni har tio miljoner till på banken och känner att det är säkert. Men det är bara så att man vet om det att nu har ni dubbel effekt på bostadsmarknaden. Det är en del av orsaken till att nyproduktion faller med. Sedan är naturligtvis osäkerheten med vad som händer om… Vem betalar om inte allt är sålt, och så där. Nu finns det garantier kring det, men det har varit diskussioner kring det.

Risker med nyproduktion

JB: Jag gillar det här exemplet med barnen. Om de säger, ”Pappa, vi funderar på att skriva på för en nyproduktion.” Hade du då rekommenderat dem att istället köpa en befintlig bostad?

PK: Jag hade väl varit lite feg att köp hellre befintligt, kanske, om man inte måste köpa nyproduktion. För det finns en viss osäkerhet där. Sedan är det så också att, vilket har blivit med de här tvisterna där, så har det blivit uppenbart att de kanske inte har köpt det här av byggföretaget. De köper av en bostadsrättsförening, som sedan köper själva byggnationen av ett byggföretag.

Det har varit lite problem med att man sitter på två stolar och så där. När man ska gå in och reklamera så kan det ha uppstått några problem, för att föreningen kan ha godkänt vissa saker i besiktningen innan man har flyttat in, och så där. Och de här som jag tror att många tycker är fullständigt orimliga, att man är bunden av köpet fast det skjuts upp i flera år. Sådana problem har funnits, så det måste man vara medveten om att sådant kan hända. Man bör helt enkelt titta på vilka avtal man skriver under, vilket inte alla har gjort.

Sedan kan man inte avråda generellt sätt från nyproduktion. Generellt sätt så tror jag, det är bara en personlig reflektion, att det är nog tryggare att köpa av större bolag. Det är trots allt så att när JM säljer och de finansierar det delvis själva, så kan kännas tryggare än en liten bostadsutvecklare.

JB: Vi hade ett par kompisar som köpte på ritning och det såg jättebra ut och allting. När det sedan var byggt och de kom dit så insåg de att det var mycket mindre än vad de trodde. Det kan vara svårt att föreställa sig.

PK: Det är naturligtvis så att det står i många avtal att kvadratmeterpriserna är lite flytande, för det beror på hur man planerar gemensamma utrymmen. Och annat också. Man kan alltid komma till en lägenhet som är mindre än den man köpt. Man får betala mindre men den kan vara mindre på ett tråkigt sätt. Eller det kan vara lösningar man har valt eller komma ett hus framför. Så det är en viss risk med nyproduktion, absolut.

Sedan är det, vi kommer tillbaka till det också, det här med nyproduktion med lokaler då som man har planerat, sedan kanske inte området kommer igång. Utan man flyttar in i en byggarbetsplats, för om man köper från ett stort område så kanske de andra har valt att skjuta upp sitt bygge ett år. Då får man bo på byggarbetsplats ett tag och de lokaler man skulle hyra ut till restauranger och annat på bottenvåningen, de är oklara. Det är alltså mer risker.

Studera de ekonomiska planerna och alla avtal

PK: Så får man titta på vilken ränta man beräknat. Har man räknat med 0.92% rörlig ränta, för det är det bästa man kunde få. Ska nu verkligen föreningen ha alla sina lån till det eller ska man kanske räkna på lite längre tider och så där? Så man kan vara skeptisk och läsa ekonomiska planer noggrant också.

Sedan kan det finnas ett värde i nyproduktion, att man köper någonting helt nytt. För det finns en viss säkerhet i det också. Så är det vissa garantier, men man ska heller inte tro att man flyttar in en ny förening och tro att det aldrig blir några renoveringar. För det är inte så lång tid. Idag byggs det ibland med lägre kvalitet, vilket gör att efter kanske tio år måste man ändå göra vissa saker.

Det kan finnas avtal som interim-styrs. Jag tycker de sköter det ganska bra, men jag har sett skräckexempel från 90-talet, då de skrev väldigt konstiga avtal. Till exempel när man byggde ett stort område och för att få ner kostnaden så skrev han avtal med en hisstillverkare att man får leverera en hiss och så skrev de samtidigt service-avtal på ganska hög nivå på 15 år. Man försökte skjuta så mycket kostnader som möjligt till bostadsföreningen för de som flyttade in blev ändå miljonärer och det märktes inte. Den tendensen fanns ju då. Jag säger inte att det är så, men man ska vara försiktig och titta på hur avtalen ser ut.

Tips för hantering av bostadsbubbla

JB: En annan läsarfråga är, ”Jag är lite rädd för den här bostadsbubblan. Vad kan jag göra för att förbereda mig, om den inträffar?” Då har jag vid något tillfälle gett mitt favoritråd att investera i relationen, så att ni inte behövs skilja er. Men vad säger du?

PK: Jag kan hålla med om det, det blir ju problematiskt. Det de menar är väl vad händer om det går ner 25%. En arbetslöshet, en riktig nergång, så kan det falla 20% – 25% om det skulle gå illa. Det tror jag. Vad händer då? Då bor man bara kvar. Man får då se till att man har buffert så att man klarar sig. Det kanske är så också faktiskt i vissa fall att man är i situationen där man är i slutet av sitt yrkesliv eller ser framför sig att man ska trappa ner. Då kanske kan vara bra att låna lite pengar nu. Det där är något som kanske ryggmärgsmässigt tar emot, men man kanske inte kan låna mer av banken då. Det kanske är bra att låna upp en buffert på några hundra tusen och som ni nämnde tidigare kan man placerade det i en bred blandfond. Det innebär att det lånet kanske inte kostar någonting idag om avkastningen blir minst 1%. Det är väl bra att kunna göra sin ekonomi lite motståndskraftig och ha mer att spela med. Så att man inte behöver flytta om marknaden går ner.

Ha personlig kontakt med din bank

JB: Jag tycker det där är coolt. Min mentor lärde mig det. Han sa, ”Banken ger dig paraply när du inte behöver det, när det är sol ute, och vill ha tillbaka det när det börjar regna.” Därför brukar jag ibland också säga när folk får arv, gör inte en extra amortering, för det kan hända att du inte får tillbaka det där.

PK: Det kan bli ett eget avsnitt om bankernas kreditbedömning, för den har också förändrats ganska mycket genom åren nu. Idag kanske man tror att banken sitter där och gör en bedömning. Jag har jobbat som kredit/bolånhandläggare från förr i tiden och då tror jag att vi pratade om ungefär en till två timmar. Alltså typ en timme i snitt att bedöma. Idag tar det 13-14 minuter. Mycket sker väldigt automatiserat.

Det du framförallt ska tänka på är att ha gärna en bra relation med din bank, där du fysiskt går ner och pratar med den personen. Då är det lättare. Många får inte lån för att man inte passar in i mallen. Därför finns det företag som Bluestep, till exempel, som har varit väldigt framgångsrika de senaste åren. De lånar ut en massa pengar till de som inte passar in i mallen.

JB: Vi företagare passar aldrig in i någon mall. Där fick vi jättebra hjälp av Swedbank, gratisreklam, för att då fick vi träffa företagsrådgivare och en privatrådgivare. Då kunde vi ha ett samtal om hur det såg ut på riktigt. Innan dess var det en lång väg att gå. Som företagare tog vi inte ut mer lön än vi behövde och för att hamna under skattenivå.

PK: Så ett gammaldags råd mitt i den här digitala yran är att se till att ha en bankperson som du kan gå och träffa, som känner dig. När det sedan kniper så har du i alla fall större möjligheter. Det är ett bra råd.

Kort om amorteringskravet

CB: En annan läsarfråga är: ”Vad tänker du om amorteringskravet/bolånetaket?”

PK: I grunden så är det väl sunt att de som har de högsta belåningarna kommer ner. Det är väl bra för hela samhället. Sedan är det väl som vanligt det där med att det är lite för sent. Det skulle vi har gjort för fem, sex år sedan. Man skulle ha gjort det för att bromsa utvecklingen då när det fanns möjlighet. Nu kommer man med ett amorteringskrav precis när marknaden mattades av. Om den gjorde det på grund av det, delvis, men nu sitter den som en hemsko för unga som ska in på marknaden. Framför allt amorteringskrav nummer två är dags att ta bort nu.

JB: Det stod faktiskt i den här riksgäldsrapporten också, att amorteringskravet gjorde att de billiga lägenheterna ökade mest i pris. Vilket var intressant. Vi kan ta nästa fråga.

Tips om attefallshus och lägenheter med uthyrningsdel

Läsarfråga från Daniel: ”Vad är din åsikt om attefallshus som investering och passiv inkomst? Finns det en marknad om attefallshus i Sverige idag?”

PK: Det är också en gammal käpphäst. Det finns ju lägenheter med så kallad uthyrningsdel, som byggdes förr i tiden. Det var väldigt vanligt under en viss period och det finns viss nyproduktion på det också. Men då är det två ingångar till lägenheten, men man kan också ha den sammanslagen. Då har man hela familjen där och när barnen flyttar hemifrån så kan man hyra ut den andra. Det är ett tips. Jag har själv köpt det. Jag har två lägenheter i min förening. När mina tre barn flyttar ut så kan jag dela upp min lägenhet. Så jag kan antingen välja att behålla den minsta, största eller båda. Det finns mycket sådana lägenheter som man inte tänker på, men det kallas för uthyrningsdel helt enkelt. Det byggdes väldigt många sådana på 50/60-talet. Det tycker jag är ett jättebra tips.

För att gå över till attefallshus. Ja, att ha ett attefallshus på tomten, som byggs med högsta standard och som dessutom kanske kan bli större snart. Det pratas om det. Det är väl jättebra att bygga ett sådant och låta tonårsdottern eller sonen bo där under en tid kanske. Sedan kan man hyra ut. Ja, jag tycker det är ett perfekt exempel. Och med låga räntor bygger man det och belånar sitt, då kan man utnyttja belåning i sitt hus till en investering som man styr själv då.

Pontus boktips – ”Beslut och Beteenden”

JB: Vi brukar alltid fråga om det är någon bok du skulle tipsat om? Ja, du har ju till och med tagit med dig en bok. Det var ju roligt.

PK: ”Beslut och beteenden” av Richard Thaler. Det är en nobelpristagare, det var sju, åtta år sedan han fick Nobelpriset tillsammans med några andra. Det låter jättetråkigt men den är väldigt humoristiskt skriven och det finns mycket roliga exempel på hur vi beter oss kanske inte helt rationellt hela tiden. Vi har politiker och beslut fattas väldigt ofta rent… Vi tror att människan fattar väldigt ekonomiska beslut, men det visar sig att det gör vi nästan aldrig helt i alla fall. Den är rolig och tänkvärd, vad man än jobbar med tycker jag att den kan vara bra. Så det är mitt tips.

JB: Är det något citat eller ordspråk du har i livet?

PK: Det finns alltid fler sätt att se på saken. Det är lite tråkigt, men man går ofta in snabbt och men så kan man fundera på hur mycket är det mitt arv som jag har med mig. Så kan man tänka kanske.

Mer tips om kreditbedömning

JB: Är det någon fråga som du önskar att vi skulle ha ställt under de här två avsnitten?

PK: Vi snuddade egentligen bara det med finansiering. Vi nämnde det här med kreditbedömning, att jag tror att det är många som tänker sig att bankerna sitter och gör, det finns säkert på sina håll och kanter, med det är en väldigt statisk bedömning i grunden. Man träffar oftast inte banktjänstemannen utan man gör det nätet och algoritmen som finns är väldigt statisk. Den tar inte så stor hänsyn. Förr i tiden satt man ändå med kunden och ställde frågor. Det blir mycket bättre kreditbedömning.

Det ska man tänka på också att om man får nej så är det absolut värt att kontakta banken. Jag tycker att det är en konst med kreditbedömning som har kommit lite på skam. Man vill ha en rationell hantering och det beror på att de här bankerna ska packa alla de här lånen och sälja dem vidare, för att banken i sig belånar det här. Det finns regler kring det och så vidare.

JB: Vi var inne på det tidigare att det är bra att ha en personlig relation. Det är ett bra tips.

PK: Jag tror att framtiden är också mer personlig kreditbedömning. För jag tror att när det börjar svaja kommer man se vem som badar naken, när tidvattnet drar sig tillbaka. Men en ordentlig kreditbedömning där man känner sina kunder. Det kommer säkert bli misstag i de här algoritmerna som har kommit fram nu. Slå ett slag för riktig kreditbedömning där man tittar på individen.

För att ta ett exempel, två sjuksköterskor som bor ihop, vad är risken för att de blir arbetslösa? Den är väldigt liten. Vad är risken för att de får en inkomstminskning? Den är väldigt liten. Men man kanske lånar ut till en föresäljningschef som jobbar på provision. Där är det mer osäkert i jämförelse. Så den typen av kreditbedömning ska jag slå ett slag för, att man gör det mer noggrant.

CB: Hur konstig är du på en skala från 1-10?

PK: Det får väl ni bedöma efter det här. Men jag vill gärna komma högt på den skalan. Jag tycker det är en ära att vara lite konstig, för då kan man se på saker på ett lite annorlunda sätt.

Håll koll på din risknivå och diversifiera

JB: Är det någonting som är sant för dig som nästan ingen annan håller med?

PK: Jag kan känna igen mig. Jag lyssnade inte på er blogg från början, utan det var min pappa som tipsade mig. Han har fått tagit emot mycket av mina teorier och så där. Då sa han att det är precis det de säger i den där podden. När han hade sagt det tillräckligt många gånger så sa jag ok, jag får väl lyssna då. Men litegrann hur man ser på bostaden då på ett annat sätt, och även på sina investeringar.

När folk frågar mig, ”Tycker du att jag ska göra det?” Så frågar jag vad de har för risknivå i livet nu. Återigen på 90-talet, två personer som jobbade på Ericsson, har båda optioner på Ericsson, och bor på en ort typ Kumla. Ligger inte ni lite över? Hur ser din risknivå ut? Gå hem och titta hur risken ser ut i ditt liv. Om du äger en bostadsrätt som är högt belånad i Stockholms innerstad, ska du verkligen jobba på ett bostadsutvecklingsbolag eller ska du verkligen köpa en lägenhet till då? Nej, då ska du naturligtvis investera dina pengar i sådant som går åt andra hållet. Vad går upp när fastighetsmarknaden går ner? Så kan jag tänka.

CB: Det är lite så att du tänker holistiskt och lite det stora perspektivet.

PK: Det är det jag tycker att man borde göra. Är man mäklare så kanske man då av det skälet inte ska köpa på sig en massa nyproduktion-spekulation, för om det går ner så förlorar jag både jobb och inkomst. Ofta dubblar man. Tänk tvärtom.

HappyX – en app för skilda föräldrar

JB: Tack till din pappa också, som gjorde denna intervjun möjlig. En annan spännande detalj. Du har gått in som delägare och VD i en startup, Happy X. Du har ju varit med här i två avsnitt nu, kan du bara kort beskriva vart ni är på väg, så får ni lite gratis reklam?

PK: Det är en app som ska hjälpa föräldrar, som oftast är skilda med gemensamma barn. Då kan det också vara en utmaning att hålla reda på alla utgifter och man kanske inte alltid är bästa vänner heller. Då får man ett väldigt smidigt verktyg att hantera det. Man kan notera alla utgifter på kläder och sådant till barnen, så räknas det automatiskt ut så man får en slags clearing varje månad vad den ena föräldern är skyldig den andra.

Det är grundidén. Men vi tror att det finns stora möjligheter att även starta Happy Boat till exempel, om man delar en båt tillsammans. Ofta delar man ett fritidshus och som jag nämnde tidigare i avsnittet så är det väldigt bra att man samlar alla dokument kring sitt köp, till exempel fastighet och så där, då får man automatiskt allting där.

Den finns snart att ladda ner. Vi är i väldigt tidigt skede, så vi söker investeringar. Vi har byggt halva appen kan man säga och vi kommer göra resten i höst. Nu söker vi lite finansiering till det, sedan kommer vi ut och marknadsför. Man kan mejla mig på kopparberg@hotmail.com. Det får man jättegärna göra.

JB: Du nämnde också i en parentes att du har mycket erfarenhet som nämndeman, så du kommer få komma tillbaka. Så får vi prata om Happy X och sedan gissar jag att det kommer in mycket frågor på det där. Vi ska också prata om bostäder utomlands, för det vet jag är väldigt poppis. Så det får vara en liten ”cliff hanger”. Stort tack, Pontus.

Avsnittet Hyresrätten är faktiskt ett lyxboende dök först upp på RikaTillsammans.