“Ta vara på dina möjligheter – dina relationer är ditt GULD!”

Kurera.se Nina Törmark

Nätverkande har du kanske hört talas om, men känner du till digitala nomader och workation?  Framtidens arbetsliv kommer se annorlunda ut mot gårdagens menar Carina Sunding, VD för nätverket 4good. Bland annat kommer vi att ha flera karriärer, men framför allt ska vi vårda våra relationer.

Nötter – bra för knoppen och resten av kroppen

Kurera.se

En studie visar att vissa nötter bidrar till att förbättra våra hjärnvågor. Vad betyder det då? Jo, det innebär att man bättrar på sitt minne, förmågan till inlärning sin kreativitet genom att äta nötter. Även på kroppens läkningsförmåga förstärks.

Otydliga roller skapar inte kreativitet

Psykologifabriken

Jag har en väldigt luddig roll och trivs inte med det. Jag diskuterade det med min chef som tyckte att det är bra att rollen är otydlig, för då kommer jag att prestera bättre och göra det som krävs. Borde jag ändra mig och acceptera otydligheten eller stå på mig och be om en tydligare roll.

Förvirring i team kan vara frusterande: Skulle jag göra det här? Jag trodde du var ansvarig? Varför gjorde du detta utan att fråga mig? Du känner säkert igen hur det brukar låta när arbetet och ansvaret inte är tydligt fördelat. Osäkerhet kring roller påverkar arbete i team negativt och minskar prestationen. Det är lätt att tro att otydligheten skapar en kreativitet men det saknar stöd forskningen. I en översiktsstudie av psykologiforskaren Erin Eatough med kollegor kunde de se att otydliga roller faktiskt hämmar frivilligprestationer, alltså att göra mer än vad man är ombedd att göra.

Så hur skapar man roller som underlättar arbetet på bästa sätt? För det första är det bra att ständigt förtydliga roller. Uppgifter förändras, teammedlemmar kommer och går. Genom att diskutera roller månadsvis och ansvar veckovis är det lättare att hålla teamet uppdaterat på de nuvarande utmaningarna. I en sammanfattning av flera studier skriver gruppforskarna Becky Beard, Ed Salas och Scott Tannanbaum att rollförtydligande är en av de viktigaste teambuildingövningarna man kan göra.

För det andra gäller det att förtydliga roller på ett så bra sätt som möjligt. Det gäller att identifiera de viktigaste uppgifterna och bestämma vem som är ansvarig, vem som ska genomföra det och vem som behöver tillfrågas innan det genomförs samt vem som ska informeras om att det är klart.

Att ha otydliga roller skapar inte kreativitet, det hämmar den. Tydliga ansvarsuppgifter som ständigt uppdateras och diskuteras är det som gör att vi blir trygga och kan prestera mer än vanligt. Kanske kan du sätta dig ner med din chef, använda dessa argument och arbeta fram en tydligare roll för dig.

Denna text kommer från min spalt i tidningen Personal & Ledarskap. Den kopplar även till princip två i vår bok Ensam eller stark – åtta principer för framgångsrika team.

Sju steg till mer kreativa kollegor

Psykologifabriken

Kreativitet handlar om att låta oväntade associationer mötes, något som vår hjärna sällan hjälper oss med. Stress och negativa emotioner gör det extra svårt för hjärnan att vandra till oväntade platser. Rent evolutinärt är detta en självklarhet. Varför ska du komma på massor av idéer när du är mitt i en flykt från ett rovdjur? Då vårt liv skiljer sig markant från våra förfäders så är det bra att lära sig hur du och dina kollegor hjälper era hjärnor att nå oväntade associationer. En stressfri och positiv arbetsplats är ett första steg.

Kreativ den beskrivning vi använder oss mest ut av i våra meritförteckningar. Detta visade en undersökning som den sociala närverkstjänsten LinkedIn gjorde 2012. Kreativa anställda verkar stå högst upp på arbetsgivarnas önskelista och innovation beskrivs ofta som räddningen för företag på konkurrensutsatta marknader. Budskapet är tydligt: var kreativ eller förbered dig på att bli omkörd.

Trots att kreativitet står så högt i kurs så är det få arbetsplatser i Sverige som idag främst beskriv med just ordet kreativ. Att skapa ett kreativt klimat är en gruppinsats. Det räcker inte att ha med innovation och kreativitet i era företagsvärderingar, dessa är verkningslösa om de inte omsätts till handling. Nedan hittar du sju tips som du, dina kollegor och framförallt din chef kan använda för att gå från en organisation som värderar kreativitet till en som är kreativ.

1. Kom överens om vad som kännetecknar ett innovativt klimat
Hur är man kreativ på dina arbetsplats? Vad menar chefen när hon säger innovation? Ett första steg är att till en kreativare arbetsplats är att du och dina medarbetare sätter er ner och skapar er definition av ordet. Kreativitet brukar beskrivas som “att komma på nya saker” medan innovation är “att skapa nya saker”. Se till att ni har samma bild av vad som ses som något nytt och hur ni skapar något nytt i just din arbetsgrupp.

2. Lär dig se och uppmärksamma kreativa beteenden
Du har nog någon kollega som du ser som mer kreativ än resten av dina arbetsgrupp. En sån där person som alltid kommer med roliga idéer. Någon som sprider glädje och får er alla att tänka till lite extra. Vill du skapa en kreativ arbetsgrupp gäller det dock att sluta tänka på denne som “den kreative i gruppen”. Nu är det dags att tänka att alla i arbetsgruppen har samma möjlighet att vara kreativ. Studera vad alla gör och visa uppskattning så fort en kollega gör något kreativt.

3. Ställ krav, men inte för höga
Krav och mål är bra, det driver på förändring och ser till att saker blir gjorda. Studier på arbetsplatser har visat att externa krav var ett krav för att arbetsgrupper skulle vara innovativa. Kräver ledningen att arbetsgruppen skapar något nytt så kommer det också att hända. När det gäller kreativitet (att komma på nya saker) så är sambandet inte lika tydligt. Här visar studier snarare att det finns ett samband mellan krav och kreativitet som liknar ett upp och nedvänt u. Låga eller inga krav ger inga nya idér, samma gäller om kraven är extremt höga. Ett kreativt klimat uppstår när gruppen har lagom hårt ställda krav på sig. Du ser om kraven är “lagom” genom att regelbundet fråga dina kollegor om detta.

4. Inför nya associationer
Riktigt kreativa idéer uppstår när oväntade associationer möts. För att försäkra dig om att din arbetsgrupp ska förbli kreativ måste ni ständigt ladda era kreativitetsbatterier med nya intryck. Skapa regelbundna tillfällen då ni i arbetsgruppen lär er något nytt. Inspirationsföreläsningar i all ära men ni kommer långt med att bara låta en kollega berätta kort om ett ämne en gång i veckan.

5. Sprid idéer och koppla ihop personer
Historien om hur post it-lappen skapades är en modern klassiker. Året var 1968 då Arthur Fry satt på ett seminarium hos sin arbetsgivare 3M. Framme vid overheadaparaten stod en annan 3M-anställd, Spencer Silver, och berättade om ett lim han uppfunnet. Limmet var väldigt svagt och torkade inte, bra egenskaper som Silver letade efter ett användningsområde för. Den följande söndagen var Fry i kyrkan och hade samma vanliga problem med att hitta rätt psalm. Hans bibel var full av bokmärken som alltid ramlade ut så fort han slog upp bibeln. Då slog det Fry att limmet som Silver uppfunnit skulle lösa hans problem. Sex år sedan lanserade 3M post it-lappen, idag en av företagets viktigaste produkter. Spencer hade en bra idé som Fry hittade ett användningsområde för. Precis som på 3M så bör din arbetsplats uppmuntra spontana möten mellan anställda från olika avdelningar och låta dessa dela idéer och problem med varandra.

6. Belöna alla kreativa beteenden, på team nivå
Kreativitet ska belönas. Dock så gör många felet att bara belöna framgångar. Befinner du dig i en sådan miljö så finns det en risk att du och dina kollegor börjar ta den säkra vägen. Det kan vara att ni bara väljer att komma med enkla idéer som ni är säkra på att de blir framgångsrika. Verklig innovation handlar om att gå utanför givna ramar och att se oväntade sammanhang. Det säger sig själv att många sådana idéer sällan är framgångsrika. För att undvika fegspel bör ni istället belöna alla försök och ansträningar gruppen gör för att vara kreativ. Berömmet bör ske på grupp nivå så att ni alla känner att ni är en del av en organisation som värderar ert nytänkande.

7. Uppmuntra på ett aktivt och konstruktivt sätt
Shelly L Gable är forskare vid University of California. Hon undersöker om hur partners svar på positiva händelser påverkar deras relation. Gable har funnit att par vars kommunikation som präglas av aktiva och konstruktiva svar på positiva händelser är mer nöjda med sin relation. Ett sådant svar kan vara “vad roligt att höra, kan du berätta mer om vad som skedde?”. Et konstruktiv men passivt svar kan till exempel handla om ett leende eller korta svar så som “kul”. Värst är ett så kallat aktivt och destruktiv svar. Dessa svar fokuserar på det negativa med en händelse så som: “vad jobbigt, nu kommer du ju ha ännu mindre tid”. Gables forskning går att ta med in i ert kreativa arbete. Nästa gång en kollega berättar om en idé bör du svara denne på ett aktivt och konstruktivt sätt. Tänk mer “wow, berätta mer!” än det mer destruktiva “äh, jag har sett en sån idé förut”.

Lästips!
Creative Confidence: Unleashing the Creative Potential Within Us All, Tom och David Kelley

Har du riktigt svårt att få med kollegorna så kan du be dem ta denna kurs om innovationsfobi.

Publicerades ursprungligen i Modern Psykologi.

Verktyg från KBT och vetenskaplig metod hjälper dig att förverkliga dina idéer

Psykologifabriken

“Idéer är inget. Genomförandet är allt”.

Citatet kommer från en intervju som magasinet Filter gjorde med tv-producenten Karin af Klintberg. Klintberg ligger bakom ”Värsta språket”, ”Landet brunsås” och succén ”Historieätarna”. Idéer som skrivit om det svenska tv-landskapet.

Filmanimationsbolaget Pixars grundare John Lasseter gjorde ett liknande uttalande i New York Times i början av året. Lasseter tycker att idéer oftas är överskattade och det viktiga är vad man gör av sin idé – och hur bra man är på att lösa alla problem som dyker upp på vägen.

Att genomförandet skulle vara allt syns även i de olika modeller som finns över kreativa processer. Samtliga börjar med idégenerering – men resterande steg består alltid av testande, prototypskapande och utväderande. Klintberg och Lasseters uttalande stämmer alltså väl överens med forskningen kring kreativitet. Ett knep för att underlätta genomförandet är att se på det som ett experiment. Låt dig inspireras av vetenskaplig metod och beteendeterapi när du vill förverkliga en av dina idéer.

1. Skapa en hypotes
Ett första steg för att förverkliga din idé är att omforma den till en hypotes. Du kanske har en idé om ett tv-program som lär barn och föräldrar om abstrakt tänkande, en ganska bra idé om du frågar mig. Formulera nu om din idé till något som du faktiskt skulle kunna testa, en hypotes som kan motbevisas. Eftersom du tror på din idé borde din hypotes gå något i stil med: “barn mellan fem till sju år kommer älska detta program”. Poängen är alltså att skapa en hypotes som går att motbevisa. När författaren Ash Maurya fick en idé om att skriva en bok om metoden lean valde han skapa ett experiment. Hans hypotes var: “en bok om lean kommer vara intressant för många”. Nu har du alltså lärt dig hur du bör formulera dig, nästa steg är att ta reda på hur din hypotes bekräftas eller motbevisas.

2. Skapa ett experiment
Ett vanligt verktyg inom kognitiv beteendeterapi är beteendeexperiment. Ett sådant innebär att terapeuten och klienten utformar ett experiment där klienten testar något av sina antaganden – till exempel att alla kommer att stirra i två minuter om du spiller ut ett glas vatten på kaféet. Ett beteendeexperiment syftar till att testa hur väl vårt sätt att tänka eller bete oss fungerar, huruvida våra förutsägelser stämmer, samt att prova nya sätt att göra saker på. Din idé och hypotes kommer säkerligen stöta på mycket kritik, inte minst från dig själv. Fastna inte kritikfällan utan skapa istället ett konkret experiment utifrån din hypotes. Här kommer lite inspiration för hur ett experiment kan se ut.

Enkla experiment är de mest effektiva: Dropbox är en sorts digital mapp som gör det möjligt för dig att spara alla dina filer på internet. En minst sagt tekniskt komplicerad tjänst. När Dropboxs grundare Drew Houston fick idéen till tjänsten visste han att det skulle ta tid att förverkliga den. Istället för att låsa in sig på sitt rum och börja programmera gjorde han det alla med en bra idé bör göra — han skapade ett experiment. På sajten getdropbox.com visade Drew en kort film som förklarade tjänsten på ett snabbt och enkelt sätt. De som blev intresserade kunde sedan skriva upp sin mejladress för att få tillgång till tjänsten när den var klar. Filmen blev en viral succé och tiotusentals personer skrev upp sig. Då visste de inte att det skulle ta 18 månader för Drew att förverkliga sin idé. Idag har Dropbox miljoner användare, tjänsten var uppenbarligen värd att vänta på.

Internet, ditt experiments bästa vän: Jag har en idé! Jag vill sälja skor på internet. Okej, inte en så värst unik idé. När Nick Swinmurn, grundaren av skoföretaget Zappos, kläckte idén 1999 var detta dock något banbrytande. Swinmurn gick då till ett gäng investerare för att få pengar för att genomföra sin idé. Investerarna bad honom komma tillbaka när han kunde visa att hans idé faktiskt funkade. Så vad gjorde Swinmurn? Köpte han in ett lager av skor och byggde en ambitiös hemsida? Nej, han skapade ett experiment. Att köpa in skor är dyrt och riskabelt så istället gick han till sin lokala skohandlare och fotograferade alla skor de sålde. Bilderna la han upp på sin väldigt enkla sajt och bad besökarna mejla honom om de ville köpa något par. Så fort han fick en order gick han tillbaka till skohandlaren och köpte paret och postade det till kunden. Swinmurn fick snabbt så pass många beställningar att han kunde säga till investerarna att hans experiment hade positivt utfall. Zappos köptes 2009 av Amazon för 1,2 miljarder dollar. En “miljardidé” som började som ett experiment.

Skapa ett offline-experiment: Experiment kan givetvis användas av flera än av internetföretag och av psykologer. Under sin första mandatperiod ville Barack Obama skapa en statlig myndighet som skulle upplysa medborgarna om kreditbedrägerier. Om du tror att det är dyrt att skapa Dropbox kan du bara föreställa dig hur dyrt och tidskrävande det är att skapa en ny myndighet. Obama och hans stab ville förstås inte lägga ner tid och pengar på något som medborgarna inte var intresserade av. Kreditbedrägerier var ett växande problem men skulle medborgarna ta hjälp av staten för att lära sig mer om dem? För att testa sin hypotes utformade Obama och co ett experiment. De fixade ett telefonnummer dit personer kunde ringa om de hade frågor om kreditbedrägerier. Under en helg spred de sedan information om numret och myndigheten, som alltså ännu inte var mer än en telefon på Obamas kontor, i två kvarter i Washington. Numret blev snabbt nedringt och Obama kunde konstatera att hypotesen stämde.

3. Utvärdera ditt resultat och planera nästa experiment
Genomförande må vara allt men tro inte att det räcker med ett litet experiment för att förverkliga din idé. Fick du positivt utfall på ditt experiment är det bara att fortsätta att arbeta med din idé. Släpp aldrig experimenterandet. Även stora företag som Google testar alla sina idéer och förändringar med experiment. Misströsta inte om du fick ett negativt utfall på ditt experiment. Ett negativt resultat är fortfarande ett resultat. Förhoppningsvis har du fått mängder av feedback som hjälper dig att omarbeta din idé, skapa en ny hypotes, redo att testas med ett experiment.

Läs tips:
Running Lean: Iterate from Plan A to a Plan That Works av Ash Maurya
12 verktyg i KBT av Ida Flink och Steven Linton
Gratis kurs i kreativitetspsykologi

Publicerades ursprungligen i Modern Psykologi.

Att sova på saken

Psykologifabriken

Ett vanligt råd när vi behöver fatta svåra beslut eller hantera tuffa situationer är att sova på saken. En utbredd uppfattning bland människor är att sömn får oss att bearbeta information omedvetet och således hjälper oss att komma fram till rätt slutsats. Att sömn har en stor betydelse för sådana saker som minne, koncentration och problemlösning finns det starkt stöd för, men om det också kan underlätta vårt beslutsfattande är desto mindre utforskat. Nya rön visar att sömn kan påverka de känslor vi upplever inför ett beslut, men att det inte nödvändigtvis gör oss mer säkra.

Forskning kring sömn har visat att trötta individer oftare väljer nytta framför att minimera risken för förluster, något som kan få till följd att vi fattar beslut som är mindre övervägda. Sömn är även förknippat med bättre resultat på minnestest, ökad flexibilitet vid svåra uppgifter samt förbättrad kreativitet. För att undersöka om det dessutom kan vara fördelaktigt vid beslutsfattande genomförde Uma Karmarkar, professor i företagsekonomi vid Harvard Business School i Boston, USA, tillsammans med kollegor två separata experiment.

I båda fallen fick försöksdeltagarna titta på bilder av väskor med tillhörande beskrivningar, exempelvis trendig och snygg, för att sedan minnas denna information inom loppet av tio minuter respektive tolv timmar. Personerna skulle dessutom välja vilken väska de föredrog, om de kunde tänka sig köpa den själva, liksom skatta hur lätt det var att fatta detta beslut samt hur säkra de kände sig. Uma Karmarkar jämförde därefter deras svar utifrån om försöksdeltagarna fick någon sömn eller inte – hälften var tvungna att hålla sig vakna, hälften fick sova.

Resultatet visar att sömn hade en effekt på personernas uppfattning av av de väskor och beskrivningar som de skulle lägga på minnet, det fick dem att bli mer attraktiva och tilltalande, men att det däremot inte påverkade den självupplevda kvalitén på deras beslut eller huruvida de kunde tänka sig att köpa dem. Uma Karmarkar sammanfattar experimenten med att sömn möjligen kan vara av betydelse för de känslor vi har inför ett beslut, men inte att det gör oss mer säkra på vilket beslut vi ska fatta, vilket ofta är vad vi eftersträvar när vi ska “sova på saken”.

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/bdm.1921/abstract

Akademisk referens: Karmarkar, U. R., Shiv, B., & Spencer, R. M. C. (2015). Should you sleep on it? The effects of overnight sleep on subjective preference-based choice. Journal of Behavioral Decision Making.

Dijksterhuis, A. (2004). Think different: The merits of unconscious thought in preference development and decision making. Journal of Personality and Social Psychology, 87(5), 586–598.

Foto: https://www.flickr.com/photos/krystalt/

Bredda din bild av kreativitet, och bli mer kreativ på köpet

Psykologifabriken

För några veckor sedan höll jag i en kreativitetsworkshop på en av Sveriges alla myndigheter. Publiken bestod av ca 15 mellanchefer, samtliga hade ingenjörsbakgrund. Det finns förvisso inget tråkigare än en samhällsvetare som raljerar över rigida ingenjörer men under workshopen uppstod en mindre diskussion om vad kreativitet är. Diskussionen blev snabbt en debatt och efter tio minuter stod vi där och klöv hur kring huruvida “lyssna” är ett kreativt beteende eller inte.

Det korta svaret på den frågan är givetvis att det beror på kontext. I vissa situationer kan säkerligen konsekvensen av beteendet “lyssna” leda till att nya och oväntade idéer dyker upp.

Vår debatt satte dock fingret på något mycket viktigare, nämligen att vår bild av vad som är kreativitet ofta fäller krokben för vår egen kreativitet. I exemplet ovan har vi en grupp på 15 individer anställda på en myndighet som alla har bilden av att kreativitet är något som man pysslar med på Konstfack, reklambyråer och kanske i vissa fall i forskningssammanhang.

Vad tänker du själv på när du hör ordet kreativitet? Får du likt gänget ovan associationer till konst, reklam, forskning eller andra mer “fria” sammanhang? Associationer kan begränsa oss när vi själva försöker vara kreativa då de kan skapa bilder som är svåra att leva upp till.

Missuppfattningen om att kreativitet bara handlar om att skapa radikala produkter, “flippad” konst eller banbrytande idéer gör att många personer inte tillåter sig själv att arbeta med kreativitet. Det är hög tid att vi breddar begreppet och släpper in fler i kreativitetsvärmen.

Testa själv genom att leta efter vad jag kallar för en mikroinnovation, det vill säga en liten förnyelse av något i ditt arbete. Det kan handla om något så litet som ett nytt sätt att hålla måndagsmöten på eller ett nytt sätt att samla in pengar till fredagsfikat. Givetvis behöver det inte vara något som du själv sjösatt.

Ovanstående avsnitt är hämtat från min gratiskurs “Innovationsfobi” där jag försöker tillämpa hur man som psykolog arbetar med att bota fobier på kreativitet. Nedan kan du anmäla dig till kursen, helt gratis!

Share
Do NOT follow this link or you will be banned from the site!