Teambuilding hela tiden

Psykologifabriken Gustav Nilsson

Teambuilding är något som de flesta chefer förstår är viktigt, men hur gör man? Vanliga sätt är att göra mysiga aktiviteter ihop, så som att gå ut och bowla eller boka en gemensam skidresa. Detta är visserligen trevligt, men vill man att teamet faktiskt ska utvecklas pekar forskningen på att det krävs helt andra typer av insatser. Så hur gör man om man vill ha teambuilding som funkar och som bygger på forskning? Gör som Scania!

Teambuilding hela tiden

Att få ett team att samarbeta effektivt handlar om mer än att gå på middagar ihop. Evidensbaserad teambuilding bygger på forskning om vilka principer som utgör effektiva team. Att omsätta dessa principer i handling kräver kontinuerlig träning för teamet. “Vi ligger på teknikens yttersta framkant och håller på att forma hur framtidens industri kommer att se ut.” Det säger David Chauca, gruppchef på den del av Scania IT som arbetar med att digitalisera Scanias tillverkning. Som många andra chefer brottas David med att leda ett team vars arbetsuppgifter ständigt förändras. Han har insett att lösningen är kontinuerlig teambuilding.

Habitud som verktyg

Sedan drygt ett halvår tillbaka använder David Chauca Habitud som ett verktyg för kontinuerlig teambuilding. “Ska man vara ett modernt och förändringsbenäget företag behöver man hålla fokus på människorna som ska göra omställningen. Det måste ske i vardagen för att teamet ska utvecklas kontinuerligt. Men som teamchef hinner man inte hitta på en egen lösning för teambuilding på egen hand.“ På så sätt underlättar Habitud för David i vardagen. “Vi har tillgång till massor av grupputvecklingsmodeller och har av och till halvdagar med grupputveckling. Det är engagerande då, men sedan släpper man det. Men det funkar ju inte – man behöver ett kontinuerligt sätt att arbeta med dessa frågor. Habitud är ett väldigt bra sätt att hålla teamutvecklingen levande.“

20-30 minuter per gång

David Chauca fick kännedom om Habitud redan 2015 och har följt tjänstens utveckling sedan dess. Han hittar de nya träningstipsen via Twitter och Habituds hemsida. David har en idé om hur han vill att teamet ska utvecklas och väljer ut träningstips utifrån det. Varannan vecka är det gruppmöte, och då inleder han mötet med 20-30 minuters diskussion utifrån ett träningstips.

Uppskattade träningstips

“Ett träningstips som vi gjorde nyligen var Hur vill du bli utskälld. Den var rolig, för flera av oss reagerade initialt med att vi inte vill bli utskällda. Men så kom vi på att vi ju visst vill få höra när saker gått fel, så länge det sker på ett bra sätt.” Att prata om korrigerande feedback är ett viktigt och känsligt tema. David beskriver att Habitud erbjöd ett avdramatiserat sätt att prata om ämnet och som gjorde det möjligt att fortsätta lyfta de här frågorna spontant i den löpande verksamheten.

Starkare sammanhållning

Träningen är uppskattad av gruppen och ger resultat. David och hans team har arbetat med Habitud på sina gruppmöten sedan ett halvår tillbaka. “Jag har fått väldigt god respons från gruppen. Vi har fått en starkare sammanhållning och högre trivsel, tycker jag. Vi har fått en ökad öppenhet och har på så sätt blivit effektivare. Ska vi lyckas med de utmanande uppgifter vi har, då behöver vi mycket fokus på gruppen.”

Hur kan du komma igång?

Så vad kan vi lära oss av David Chauca? Nästa gång ni planerar er teambuilding, diskutera inte bara om ni ska bowla eller åka skidor. Se också till att ni tränar gruppen i vardagen. Då har ni teambuilding hela tiden! Hör av dig till team@psykologifabriken.se om du vill få en demo av Habitud Pro.

The post Teambuilding hela tiden appeared first on Psykologifabriken.

Bieffekterna av ökad psykologisk trygghet

Psykologifabriken Malin Logård

Vi är alla medvetna om att medicinering kan medföra oanade bieffekter. Men vilka är bieffekterna av att att öka den psykologiska tryggheten i en grupp? Detta är något som UNF:s förbundsstyrelse fick erfara efter en insats tillsammans med Psykologifabriken.

Vilka är UNF?

Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF är en del av det unga civilsamhället som politiskt och med andra medel arbetar för en demokratiskt och solidarisk värld, fri från droger. Styrelseordförande Isabelle Benfalk såg en insats med fokus på att stärka samarbetet i styrelsen som en viktig investering. Att ett stärkt samarbete bidrar både till ett bättre arbetsklimat och ökad effektivitet och måluppfyllelse för UNF som organisation.

Vad är psykologisk trygghet? 

Psykologisk trygghet innebär en miljö där du känner dig som en önskvärd medlem i gruppen och vågar berätta om dina misstag eller komma med förbättringsförslag utan oro för att bli påhoppad eller kritiserad. Grupper med hög psykologisk trygghet uppmuntras att dela med sig av sina misstag, och kan därför lära sig av dem. Detta leder till att de begår färre misstag och presterar bättre jämfört med grupper där den psykologiska tryggheten är lägre. Att aktivt arbeta med att öka den psykologiska tryggheten i en grupp medför flera positiva effekter.

Inledande kartläggning

Det första steget i insatsen var en kartläggning som undersökte hur styrelsen låg till inom de åtta principerna för framgångsrika team. Detta gav UNF och Psykologifabriken ett vetenskapligt baserat underlag för att avgöra fokus för insatsen. Kartläggningen innebar även att insatsens resultat, den faktiska förändringen i gruppen, gick att mäta. De två utvecklingsområden som valdes ut som fokus för insatsen var psykologisk trygghet och feedback.

Hur medicinerades den psykologiska tryggheten?

Under hösten träffades UNF och Psykologifabriken vid tre tillfällen för interaktiva workshops. Här diskuterade vi vision, identifierade mål och kartlade beteenden som tog styrelsen närmare målen. Parallellt med gruppinsatsen deltog styrelseordförande Isabelle Benfalk i individuell ledarskapscoachning med Psykologifabriken med fokus på att stärka insatsens implementering. Mellan de fysiska träffarna arbetade styrelsen med träningstips från boken Ensam eller stark med fokus på att stärka psykologisk trygghet och feedback. Två exempel på träningstips som UNF’s styrelse arbetade med är återkoppling och att finna hjälpsamma förebilder i styrelsen. I Psykologifabrikens tjänst Habitud PRO får er organisation tillgång till fler än 400 vetenskapligt baserade träningstips som gör er organisation starkare!

Hjälpte medicinen?

Kort svar: Ja!

Efter insatsen med Psykologifabriken visade mätningen att den psykologiska tryggheten och mängden feedback hade höjts med en signifikant förbättring. Detta innebär, på vanlig svenska,att det var en tydlig märkbar utveckling inom dessa områden. Förutom att resultaten visade på klar förbättring så var även styrelsens egna upplevelse att det gruppen kändes tryggare. Styrelsemedlemmarna berättade att stämningen förbättrats både vid fysiska träffar och i forumet för deras distanskommunikation.

Så… Vilka var bieffekterna?

Medicinen hade även andra effekter: Nämligen *trumvirvel* en signifikant förbättring av samtliga 8 principer! Detta betyder att genom att UNF genom att aktivt arbeta med psykologisk trygghet och feedback även fått en tydlig märkbar utveckling gällande de övriga sex principerna för framgångsrika team.

Låter det för bra för att vara sant? Nästan… Är det värt att skryta om? Synnerligen!
Rena, rama mirakelmedicinen! Styrelseordförande, Isabelle Benfalk, säger om insatsen:

”Vi uppnådde precis det vi hoppades på! Vi blev mer sammansvetsade som styrelse, vi lärde oss mer om varandra och om våra styrkor som grupp. Vi fick också med oss verktyg för att fortsätta jobba med oss själva. Det var en underbar insats som vi verkligen behövde!”

Visst låter det spännande?

Vi på Psykologifabriken är stolta som tuppar över att UNF genomfört denna insats tillsammans med oss! Vi hoppas att deras ambition att utvecklas som grupp kan inspirera andra organisationer till att vilja och våga prioritera utveckling.

Om er organisation är intresserade av att göra som UNF kan ni läsa mer om Psykologifabrikens insatser här eller mejla team@psykologifabriken.se.

The post Bieffekterna av ökad psykologisk trygghet appeared first on Psykologifabriken.

Är du Psykologifabrikens nya konsult?

Psykologifabriken Sophie Brömster

Psykologifabriken vill kunna stötta fler att utveckla lyckliga organisationer. För att kunna göra det behöver vi förstärkning. Vill du bli Psykologifabrikens nya konsult och vara en del av detta arbete?

Vem är du?
Vi tror att du har ett hjärta som slår för att stärka individer och organisationer med hjälp av psykologi och forskning, och att du längtar efter att bidra till ett bättre samhälle samtidig som du har roligt på jobbet. Du gillar att uppdatera dig med ny forskning, och talar ofta passionerat på lunchen om dina hjärtefrågor. Du tycker om att utveckla nya metoder och förfina dem som redan finns. Du testar gärna metoder med dina kollegor innan du använder dem hos kunder både för att kunna ge det allra bästa till organisationer du stöttar och för att du vill utvecklas tillsammans med ditt team.

Vi tror att du är psykolog, har studerat management eller har någon annan utbildning som gett kompetens att leda organisationspsykologiska interventioner. Kanske älskar du att skriva texter och att föreläsa, kanske kliar det i dina fingrar för att få använda digitala verktyg, kanske drömmer du om att revolutionera hur organisationer och grupper samarbetar idag… Känner du igen dig, så är vi extra nyfikna på dig!

Vi hoppas att du vill…
• leverera högkvalitativa utbildningar och workshops för organisationer
• planera och utvärdera insatser med stöd av vårt digitala verktyg
• utveckla såväl som utvecklas i ett tajt team av konsulter
• utveckla vår affärsverksamhet och bidra med idéer kring det senaste inom psykologi
• sätta upp egna mål och organisera ditt arbete så du når målen effektivt
• bygga nätverk och långsiktiga kundrelationer
• förbereda och genomföra kundmöten
• delta i kl 15-fikan med oss

Vad ska du göra?
Vi har en kompetensbaserade rekryteringsprocess. Det innebär att du gör ett par tester på maptq.com. De sökande som har en testprofil som ligger närmast vår kravprofil och våra behov kommer att bli kallade till intervju.

Skicka CV och examensintyg: till sophie@psykologifabriken.se

Gå till: maptq.com och ange lösen: PFkonsult2019
Gör testerna senast: 5/5
Om du har frågor, hör av dig till sophie@psykologifabriken.se

Att tänka på inför testning:
Ha tid avsatt och en dator du är bekant med.
Minska störningsmomenten omkring dig. Stäng av mobil och se till att vara ensam.
Försök optimera testförhållandena till den tid på dagen du känner dig mest alert.
Du kan göra deltesten en och en och ta paus mellan. Spara det lösenord du får så kan du logga in igen.

Vilka är vi?
Vilka är vi?
 Psykologifabriken består av konsulter inom arbets- och organisationspsykologi. Vi levererar framförallt utbildningar, kartläggningar och workshops till organisationer, men gillar också att sprida psykologi tillsammans med PR-byråer och media. Vi gör psykologi lätt att förstå och lätt att använda. Vi gillar att leva som vi själva lär, exempelvis genom att kontinuerligt undersöka hur vi bäst kan jobba effektivt tillsammans samtidigt som vi har det trevligt på jobbet. Hos oss blir du snabbt en i gänget!

Lär känna oss bättre – Läs våra texter här på psykologifabriken.se och vår bok “Ensam eller stark”, samt testa våra psykologiska träningstips på habitud.se

Vi ser fram emot att höra från dig!
Teamet på Psykologifabriken

The post Är du Psykologifabrikens nya konsult? appeared first on Psykologifabriken.

Teambuilding hela tiden

Psykologifabriken Gustav Nilsson

Teambuilding är något som de flesta chefer förstår är viktigt, men hur gör man? Vanliga sätt är att göra mysiga aktiviteter ihop, så som att gå ut och bowla eller boka en gemensam skidresa. Detta är visserligen trevligt, men vill man att teamet faktiskt ska utvecklas pekar forskningen på att det krävs helt andra typer av insatser. Så hur gör man om man vill ha teambuilding som funkar och som bygger på forskning? Inspireras av Scanias arbete med Habitud!

Viktigt att bygga teamet

“Vi ligger på teknikens yttersta framkant och håller på att forma hur framtidens industri kommer att se ut.” Det säger David Chauca, gruppchef på den del av Scania IT som arbetar med att digitalisera Scanias tillverkning. Som många andra chefer brottas David med att leda ett team vars arbetsuppgifter ständigt förändras. Han har insett att lösningen är kontinuerlig teambuilding. Att få ett team att samarbeta effektivt handlar om mer än att gå på middagar ihop. Evidensbaserad teambuilding bygger på forskning om vilka principer som utgör effektiva team. Att omsätta dessa principer i handling kräver kontinuerlig träning för teamet.

Teambuilding hela tiden

Sedan drygt ett halvår tillbaka använder David Chauca Habitud som ett verktyg för kontinuerlig teambuilding. “Ska man vara ett modernt och förändringsbenäget företag behöver man hålla fokus på människorna som ska göra omställningen. Det måste ske i vardagen för att teamet ska utvecklas kontinuerligt. Men som teamchef hinner man inte hitta på en egen lösning för teambuilding på egen hand.“ På så sätt underlättar Habitud för David i vardagen. “Vi har tillgång till massor av grupputvecklingsmodeller och har av och till halvdagar med grupputveckling. Det är engagerande då, men sedan släpper man det. Men det funkar ju inte – man behöver ett kontinuerligt sätt att arbeta med dessa frågor. Habitud är ett väldigt bra sätt att hålla teamutvecklingen levande.“

Psykologisk träning

David Chauca fick kännedom om Habitud redan 2015 och har följt tjänstens utveckling sedan dess. Han hittar de nya träningstipsen via Twitter och Habituds hemsida. David har en idé om hur han vill att teamet ska utvecklas och väljer ut träningstips utifrån det. Varannan vecka är det gruppmöte, och då inleder han mötet med 20-30 minuters diskussion utifrån ett träningstips.

“Ett träningstips som vi gjorde nyligen var Hur vill du bli utskälld. Den var rolig, för flera av oss reagerade initialt med att vi inte vill bli utskällda. Men så kom vi på att vi ju visst vill få höra när saker gått fel, så länge det sker på ett bra sätt.” Att prata om konflikthantering är ett viktigt och känsligt tema. David beskriver att Habitud erbjöd ett avdramatiserat sätt att prata om ämnet och som gjorde det möjligt att fortsätta lyfta de här frågorna spontant i den löpande verksamheten.

Träningen ger resultat

Träningen är uppskattad av gruppen och ger resultat. David och hans team har arbetat med Habitud på sina gruppmöten sedan ett halvår tillbaka. “Jag har fått väldigt god respons från gruppen. Vi har fått en starkare sammanhållning och högre trivsel, tycker jag. Vi har fått en ökad öppenhet och har på så sätt blivit effektivare. Ska vi lyckas med de utmanande uppgifter vi har, då behöver vi mycket fokus på gruppen.”

Träna ditt eget team

Så vad kan vi lära oss av David Chauca? Nästa gång ni planerar er teambuilding, diskutera inte bara om ni ska bowla eller åka skidor. Se också till att ni tränar gruppen i vardagen. Då har ni teambuilding hela tiden! Hör av dig till team@psykologifabriken om du vill få en demo av Habitud Pro.

The post Teambuilding hela tiden appeared first on Psykologifabriken.

Psykologi + teknik = lycklig organisation

Psykologifabriken Psykologifabriken

Ovetenskapliga personaltest, oseriösa insatser, och en låg koppling mellan tester och insatser. För den som vill skapa en lyckligare organisation är det närmast en djungel. Idag lanserar Psykologifabriken en lösning på alla tre problem: Habitud Pro. – Genom att förena psykologisk forskning med digital teknik vill vi göra arbetsmiljöarbete enkelt, tryggt och roligt, säger VD Oskar Henrikson.

Bra kollegor är det viktigaste för att trivas på en arbetsplats, vilket i sin tur står för en fjärdedel av vår livstillfredsställelse. En lycklig organisation är inte bara en förutsättning för att anställda mår bra. Lika viktigt är det för att kunna attrahera kompetenta medarbetare som vill stanna kvar. Men den som vill satsa på sina anställda måste först ta sig förbi tre hinder.

– Därute kryllar det av ovetenskapliga tester, oseriösa insatser och en låg koppling mellan de två. Det är väldigt osäkert, säger Oskar Henrikson, Psykologifabrikens VD, och fortsätter

– Såklart finns många medarbetarenkäter med hög kvalitet men inte heller de föreslår konkreta åtgärder. Där vill vi komma in och hjälpa till.

Idag lanserar Psykologifabriken Habitud Pro, en tjänst som ska lösa de här problemen. Habitud Pro är en teamkartläggning som mäter samarbetsklimatet i organisationen och föreslår vetenskapligt förankrade åtgärder. Tjänsten gör det enkelt att veta vad man behöver fokusera på.  

– Om vi vill skapa lyckliga organisationer måste vi göra det enkelt att göra rätt. Och roligt! Det ska vara roligt att hjälpa sina anställda må bra, säger Oskar Henrikson.

Kunskapen finns redan, nu måste den ut. Databaserna sväller över med forskning om hur man får till ett bra samarbete och en härlig arbetsmiljö. Tyvärr har den länge varit otillgänglig, något Psykologifabriken vill ändra på.

– Psykologi är till för att spridas och användas! Inte mögla på universiteten eller hemlighållas i terapirummen, avslutar Oskar Henrikson.

Oskar Henrikson. Foto: David Brohede

Fakta: Det här är Habitud Pro

Habitud Pro erbjuder ett vetenskapligt baserat kartläggningsverktyg som mäter hur väl team fungerar. Tjänsten utgår ifrån åtta principer för framgångsrika team, som beskrivs i boken Ensam eller stark. Utifrån kartläggningen beskriver Habitud Pro hur organisationen ligger till på de åtta principerna och föreslår relevanta åtgärder som går att implementera direkt.

Intresserad av ett kundcase?

IKEA of Sweden, Vetenskapsrådet och SISAB är tre exempel på organisationer som använt tjänsten med framgång. Följ länkarna för mer information.

Kontaktuppgifter

Oskar Henrikson
0739 – 696 625
oskar@psykologifabriken.se
Pressbild här

The post Psykologi + teknik = lycklig organisation appeared first on Psykologifabriken.

Psykologisk träning för en lyckligare organisation

Psykologifabriken Psykologifabriken

Tänk dig att du ska springa ett marathon. Vad vill du helst lägga din träningstid på – lustfylld träning innan loppet eller månader av rehab efter en skada som följd av överansträngning? De flesta skulle föredra det förstnämnda. På samma sätt resonerade IKEA då de anlitade oss för en insats med psykologisk träning på en av deras avdelningar i Älmhult.

Ett organisatoriskt marathon

På IKEAs kontor i Älmhult turas avdelningarna om att ansvara för en otrolig kraftsamlig. Under ett år ansvarar en avdelning för att samordna allt ifrån leverantörer till marknadsföring och IKEA-varuhus världen över. Målet är att leverera extra många platta paket till de många människorna. Detta är en organisatorisk motsvarighet till ett marathon. År 2019 är det återigen tur för avdelningen Sovrum att axla det ansvaret. För att göra kraftsamlingen så skonsam som möjligt för organisationen anlitade de oss på Psykologifabriken för en insats med psykologisk träning. Målet var att vi skulle hjälpa dem att komma i form inför loppet.

Psykologisk träning för ökad hälsa

Temat var Health and Wellbeing – eftersom 25% av vår livstillfredställelse utgörs av hur vi trivs på jobbet. Så hur lägger man upp ett träningsprogram så att det blir både effektivt och lustfyllt? Vi började mjukt med en inspirationsföreläsning på en av deras planeringsdagar. Det blev en uppvärmning då alla fick orientera sig i de åtta principerna för effektiva team. Sedan blev det dags att intensivträna avdelningens ledningsgrupp. Bland annat fick de öva på att definiera effektiva möten i knivskarpa beteendetermer. Därefter var det dags för dem att öva på det främsta verktyget för beteendebaserad utveckling – positiv feedback. Efter tre workshops med ledningsgruppen och egen träning under drygt två månader var det dags för en uppföljningsmätning för att se om vi var på rätt spår. Resultatet var märkbara förbättringar på sju av de åtta principerna. Så vi var redo att gå till nästa nivå.

Från ledningsgrupp ut i hela avdelningen

När ledningsgruppen väl blivit varm i kläderna och själva blivit bekväma med principerna för att utvecklas som team, då var de redo att själva börja coacha sina medarbetare. Ett av de träningstipsen som satt sig allra mest i kulturen på avdelningen är att skvallra positivt om varandra. Det hjälper dem att uppmärksamma alla positiva beteenden som kollegorna gör, så att de lättare kan ge varandra positiv feedback.

Den psykologiska träningen på avdelningen blev så uppskattad att de valde att finansiera översättningen av Ensam eller stark till engelska. Den boken är nu deras verktyg för deras kommande underhållsträning. Den kommer under 2019 att ledas av en medlem i ledningsgruppen, som kommer att certifieras av oss som Psykologisk tränare. Han kommer med material och handledning från Psykologifabriken att hålla i utbildningsmoment och coachingsessioner med teamen inom avdelningen.

Redo för ett intensivt 2019

Psykologisk hälsa och välmående är inget som kommer av sig självt, det är något man tränar fram tillsammans. Med all denna psykologiska träning är IKEA Sovrum väl rustade att ta sig an sin utmaning. De går nu in i 2019 starkare och bättre förberedd inför sitt organisatoriska marathon för att skapa en bättre vardag för de många människorna.

Nyfiken på flera uppdrag där kunden uppnått en mätbar förändring tack vare psykologisk träning? Vi samlar alla våra kundcase här. Där hittar du ett arbete för Naturvetarnas studentråd, SISAB och Vetenskapsrådet.

 

Gustav Nilsson

är leg psykolog och metodansvarig på Psykologifabriken

The post Psykologisk träning för en lyckligare organisation appeared first on Psykologifabriken.

Klimatpsykologi för att förändra istället för att vara offer

Psykologifabriken Psykologifabriken

Forskarna är enade om att det är människans handlande som är den främsta bidragande faktorn till att vi har hamnat i klimatkrisen. Det är den mänskliga naturen som satt oss i den här situationen och det är den mänskliga naturen som gör att det känns hopplöst att ta sig ur den. Detta kallas ibland för allmäningens tragedi, som det har skrivits om tidigare här av Oskar Henrikson. Människans beteenden styrs av de direkta konsekvenserna och vill få egen, direkt, göttig vinning av sina handlingar. Vi äter kött för att det är gott, vi flyger för att få egna härliga upplevelser och vi köper en ny smartphone för att få de nya funktionerna.  

Men samtidigt som det är vi människor som orsakar klimatkrisen är det också vi människor som har kapacitet att bekämpa den. För att göra det gäller det att vi lär oss att jobba med vår mänskliga natur, istället för att bli offer för den. Genom att använda den kunskap som finns om hur människan fungerar, hur människans beteenden utvecklas och vidmakthålls kan vi se till att öka de beteenden som behövs för att skapa en mer hållbar situation och minska de beteenden som leder till ytterligare global uppvärmning. Denna kunskap kallas klimatpsykologi. Här är några utmaningar för dig som vill ”lura” den mänskliga naturen istället för att bli offer för den:

  1. Gör en objektiv mätning på ditt klimatavtryck

De flesta av oss tror att vi är bättre än genomsnittet – när det gäller det mesta. Vilket säger sig självt att det inte går ihop. Detta fenomen brukar kallas illusionär superioritet. Vi människor har en tendens att tro att vi själva redan gör tillräckligt för klimatet. Utmana dig genom att göra en objektiv mätning för att få bättre koll på hur du själv ligger till i jämförelse med genomsnittet i världen. Gå in på www.klimatkontot.se eller www.svalna.se för att mäta ditt eget klimatavtryck!

  1. Påminn hjärnan om att klimatet är viktigt

Det vi hör mycket om tror vi är viktigare än det vi hör mindre om. Det kallas för tillgänglighetsbias. Utmana dig själv att ändra ditt tillgänglighetsbias genom att följa ett par miljöinriktade sidor för att få mer koll på klimatfrågan. Exempel på sidor att följa är @naturskyddsforeningen @klimatklubben och @yaleclimatecom.

  1. Välj att se vad du får ut av en omställning istället för vad du förlorar

Vi människor är vad som brukar kallas för förlustaversiva, det vill säga att vi inte tycker om att bli av med eller behöva offra saker. Att ändra sig för klimatet associeras lätt med uppoffringar, som tex. mindre möjlighet att resa och konsumera. Vi behöver alltså prata om vad vi får ut av en omställning istället som t.ex. mer tid till reflektion och upplevelser på långa tågresor eller mer lugn med en minskad biltrafik. Utmana dig genom att skriv en lista på hur en fossilfri värld skulle berika ditt liv. 

  1. Fatta ETT stort miljöbeslut

Varje gång vi behöver göra ett val så kostar det oss lite energi. Och behöver vi varje dag fatta väldigt många beslut kommer vi till slut att drabbas av så kallad beslutströtthet som får oss att känna att det är ohanterligt att ge sig in och fatta beslut inom nya områden. Om du länge tänkt på att vilja leva mer hållbart men inte riktigt fått till det än, utmana dig till att fatta ETT beslut som bidrar till en mer hållbar planet och se till att detta är ett beslut som har stor inverkan på klimatet.

  1. Skaffa en klimatkompis

En av de absolut starkaste drivkrafter till olika handlingar är de sociala normerna. Vi är sociala varelser som vill passa in och göra som de andra i den gruppen vi identifierar oss med. Om de flesta i vår grupp ofta flyger på weekends till nya spännande platser så vill vi också göra det. På samma sätt är det större sannolikhet att vi väljer vegansk mat på lunchrestaurangen om alla andra gör det. Istället för att falla in i de sociala normer som omger oss kring konsumtion, flygresor, kött-ätande osv så kan vi utnyttja att vi gillar social uppmuntran och bekräftelse. Fråga en kompis, kollega eller familjemedlem om hen vill bli din klimatkompis och börja ändra era vanor tillsammans.

Vi behöver inte vara offer för den mänskliga naturen, vi kan förändra med hjälp av den. 

Gör du redan allt det här och snarare läser detta med en känsla av att inget hjälper och en klimatångestklump i magen? Läs då nästa inlägg som kommer handla om vad klimatångest är och vad du kan göra med den. Den texten och denna är skriven av psykologen Kata Nylén på Klimatpsykologerna.

 

The post Klimatpsykologi för att förändra istället för att vara offer appeared first on Psykologifabriken.

Team debrief på 18 minuter ger märkbara resultat

Psykologifabriken Psykologifabriken

Nu måste vi fokusera på att nå årets resultat, så vi hinner inte med att förbättra teamet. Känner du igen den här typen av kommentar? Interna satsningar får ofta vänta till sen. Egentligen finns det inga bra ursäkter för att vänta. God prestation förutsätter en välmående organisation. Och det behöver varken göras tidskrävande eller krångligt. Utvärderingsmetoden team debrief är ett smidigt sätt att snabbt förbättra effektiviteten i teamarbetet.

En organisation som testat detta är Vetenskapsrådet. De kontaktade oss i fjol för att få hjälp att skapa förutsättningar för ett starkare samarbete på en av sina avdelningar. De bestämde sig för en kortare insats där de ville fokusera på målsättning och feedback, två av de åtta principer som forskning visar är avgörande för en grupps hållbarhet.

Vetenskapsrådets väg till en starkare grupp

Under en heldagsworkshop samlades chefer och medarbetare för att utvecklas tillsammans. Som en start kartlade de hur de låg till på principerna med hjälp av Habitud. När dagen var slut fortsatte träningen med fokus på att tillämpa principerna på arbetsplatsen. Under tre veckor fick medarbetarna träningstips från Habitud skickade till sin e-post som de skulle göra under dagen. Det kunde till exempel handla om att formulera ett smart personligt mål eller att be en kollega om återkoppling. Cheferna uppmuntrade träningen genom att avsätta tid under avdelningsmöten och peppa i korridorerna, vilket blev en framgångsfaktor.

Mer lärande och bättre samarbete med team debrief

En av de utmaningar som medarbetarna som Vetenskapsrådet uppskattade allra mest var alltså team debrief. En sådan övning tar bara 18 minuter i genomsnitt och stärker gruppens prestation med 20-25 procent. Det låter nästan för bra för att vara sant, men sant är det. En team debrief går ut på att utvärdera vad som bidrog till resultat, och teamet hade kunnat göra annorlunda efter varje avslutat samarbete. Till exempel efter ett större projekt, eller för att utvärdera ett måndagsmöte. Syftet är att lära av sina erfarenheter.

Vetenskapsrådet blev bättre på både målsättning och feedback

När vi träffade Vetenskapsrådet igen för en uppföljning såg vi signifikanta resultat på både målsättning och feedback. En ökad enighet kring viktiga arbetsuppgifter, starkare sammanhållning och mer hjälpsamhet. Starkare upplevelse av att få användbar feedback och ökad insyn i varandras arbete. Medarbetarna vittnade om att de nu fick ”snabb och positiv respons på utförda arbetsuppgifter”, ”mer positiva tillrop” och ”mer inlyssnande”.

Så nästa gång en chef eller medarbetare vill skjuta på teamets utvecklingsarbete, varför inte föreslå en team debrief? Eller än hellre, testa en redan idag!

Tack Vetenskapsrådet för att vi fick vara med i ert viktiga interna arbete!

Nyfiken på flera uppdrag där kunden uppnått en mätbar förändring tack vare sina ansträngningar? Vi samlar alla våra kundcase här. Där hittar du ett arbete för Naturvetarnas studentråd och SISAB. Under vintern kommer du även få höra hur vi hjälpt SSU och IKEA.

Kristin Öster
Psykolog & organisationskonsult på Psykologifabriken

The post Team debrief på 18 minuter ger märkbara resultat appeared first on Psykologifabriken.

Från strategi på pappret till organisationskultur 

Psykologifabriken Oskar Henrikson

SISAB går från strategidokument till organisationskultur

SISAB har ett stort ansvar att förse Stockholm med skolor. Att SISAB fungerar väl är viktigt för medarbetarna, alla deras samarbetspartners och alla barn, föräldrar och skolpersonal som nyttjar deras lokaler. Med det växande behovet av skolor uppdaterade SISAB sin strategi och vi fick äran att hjälpa dem med att omsätta den till organisationskultur. För de förstod att det inte räcker med att skriva ett strategidokument och sedan tro att alla ska följa det.  

Strategi som odling

En del tänker på en organisation som en maskin. Att om processerna är välritade och dokumenten välskrivna så kommer allt att funka. Jag tror en bättre metafor är en trädgård. Att se att människor frodas och vissnar precis som växter. Att en organisationskultur måste sås, vattnas och få ljus. Att ogräs måste rensas bort med en varsam hand. Har vi detta perspektiv är det lättare att se att en ny strategi behöver förankras och planteras, att det inte är en färdigväxt blomma dag ett. Att det krävs en hel del påtande innan organisationskulturen lever en ny strategi. 

Strategi till beteenden 

Vi gör mer av det som känns belönande. En gammal strategi kan kännas mer belönande för att den är bekant och att vi varit involverade i den. Det är därför inte så konstigt om dina kollegor drar sig för att följa nya riktlinjer. Vi hjälpte till med att göra den nya strategin belönande.

Strategi till kultur 

I en diskussion med VD och HR-chef kring åtta principer för framgångsrika team bestämde vi oss för att fokusera på princip fyra: feedback. Vi kombinerade träffar med hela personalen med träffar för cheferna. Detta för att alla är ansvariga för att omvandla strategin till kultur. För att motverka toppstyrning och så ett frö fick alla medarbetare ge förslag på positiva exempel när kollegor gjort något bra inom ramen för bolagets värderingar. För att vattna och ge ljus fick alla genomföra olika psykologiska träningstips från Habitud.se på temat positiv feedback. Alla blev ansvariga för att uppmuntra den kultur de ville se.

En nöjd HR-chef 

Carina Swerlander är Sisabs HR-chef och nöjd med insatsen. I en intervju om insatsen till tidningen Kvalitetsmagasinet säger hon ”Det är ingen tvekan om att arbetet gett gott resultat. I årets medarbetarenkät ställde vi en fråga om medarbetarna tycker att arbetet med våra nyckelbeteenden haft positiv påverkan. 83 procent svarade ja”.

Tack Sisab för att vi fick hjälpa till med ert viktiga arbete!

Nyfiken på flera uppdrag där kunden valt en ambitionsnivå om beteendeförändring och mätbara resultat? Alla våra kundcase (som vi fått och hunnit skriva om) finns här. Där hittar du ett arbete för Naturvetarnas studentråd och under vintern kommer du även få höra arbeten för Vetenskapsrådet, SSU och IKEA. 

The post Från strategi på pappret till organisationskultur  appeared first on Psykologifabriken.

Nyårslöfte lättare med ny bok

Psykologifabriken Oskar Henrikson

Ett nytt år närmar sig och kanske funderar du på att avge ett nyårslöfte? Att lova sig själv bot och bättring den 31 december är ett vanligt inslag i Sverige och internationellt. Sedan åtminstone 70 år tillbaka deklarerar svenskar nyårslöften för varandra – men fungerar det verkligen? Psykologifabriken har intervjuat författarna till Tio i tolv – En bok om att lyckas med nyårslöften, mål och beteendeförändringar.

Efter det glada firandet vid tolvslaget vaknar vi upp med förhoppningen om ett nytt och mer lyckat år än det förra. Samtidigt inser vi ganska snabbt att det där nyårslöftet vi gav i sista stund kanske inte blir av just idag. Att lova sig själv en förändring, till exempel att sluta med en gammal ovana eller börja en ny, mer hälsosam, är lätt att göra men svårare att verkställa.

  • Opinionsinstitut har visat att 12 till 18 procent av alla svenskar avger ett nyårslöfte, vilka framförallt kretsar kring att motionera mer, äta mer hälsosamt och få ordning på sin ekonomi. Dessa undersökningar har dock inte varit så precisa, deltagare får markera sina nyårslöften enligt färdiga alternativ. Samtidigt har det funnits få studier som kollat på hur länge vi faktiskt håller fast vid vad vi har lovat, säger Per Carlbring, professor i psykologi vid Stockholm universitet.

Nyårslöften testat i forskningsstudie

I ett stort forskningsprojekt i samarbete mellan universiteten i Stockholm och Linköping lät man människor fylla i sina nyårslöften i fritext, för att på så sätt samla in mer detaljerad information om vilka nyårslöften som är populära bland svenskarna.

  • Över tusen personer ingick i vårt underlag, svaren kategoriserades därefter för hand. Resultatet visade att ungefär en tredjedel av nyårslöftena handlade om fysisk hälsa rent generellt, följt av att gå ner i vikt, ändra sina matvanor samt självutveckling – mestadels hälsorelaterat alltså, berättar Martin Oscarsson, psykolog och en av forskarna i studien.

Deltagarna delades därefter slumpmässigt in i tre  grupper med olika grad av stöd för att hålla sina nyårslöften. Det handlade till exempel om att lära sig formulera sina mål så konkret och tidsförankrat som möjligt och att involvera andra i sitt förändringsarbete. Forskarna följde därefter hur det gick under ett års tid.

  • Efter tolv månader höll faktiskt mer än hälften fast vid sitt nyårslöfte, mätt utifrån hur de själva tyckte att de hade lyckats. Detta ligger i linje med två liknande studier som gjorts i USA, så det finns fog att säga att nyårslöften fungerar bättre än vad många människor tror, förklarar Alexander Rozental, forskare i studien.

Forskningsresultaten grund för bok om hur du klarar ditt nyårslöfte

Lärdomarna från forskningsprojektet, vilket fortfarande håller på att utvärderas, blev sedan startskottet till Tio i tolv – En bok om att lyckas med nyårslöften, mål och beteendeförändringar, vilken släpps på förlaget Natur & Kultur den 3 december i år. Författarna varvar resultaten från sin studie med intressanta historiska fynd om nyårslöften och praktiska tips och övningar på hur vi lättare kan sätta upp mål och lyckas med olika former av förändringsarbete.

  • Tanken var att skapa en lättillgänglig bok som både är rolig att läsa och innehåller strategier för att lättare hålla fast vid vad vi har lovat oss själva. Det kan till exempel gälla nyårslöften, men samma saker är förstås också viktiga vid all form av förändring, som att komma till skott med renoveringsprojektet hemma eller leva mer hälsosamt, säger Martin Oscarsson.

Några av övningarna i boken handlar om att ovanestäda och nyvanemöblera.

  • En vanlig fallgrop när det gäller nyårslöften är att vi har kvar många påminnelser om den vana som vi vill lägga av med. Att spara askkoppar och cigarettpaket hemma är exempelvis en dålig idé om du ska sluta röka under nya året, så städa bort det gamla – ovanestäda! På samma sätt kan det vara bra att ge sig själv rätt förutsättningar för att lyckas med en ny vana. Om du ska börja träna, förklarar Per Carlbring, kan det vara bra att införskaffa träningskläderna och löpardojjorna redan innan nyårsaftonen, på så sätt blir tröskeln för att komma igång med löpningen lägre – nyvanemöblera!

En stor del av boken handlar också om att sätta upp mål på rätt sätt, liksom att försöka hitta kopplingen mellan de enskilda målen som vi ska uppnå och något större – våra värderingar.

  • Ett problem med all form av beteendeförändring är att vi missar att konkretisera när, var och hur vi ska göra något. Konkreta mål kan hjälpa oss att lättare komma till skott med våra löften eftersom det minskar risken för ursäkter och undanflykter. På samma gång ger det oss återkoppling på att vi är på väg åt rätt håll. Dessa mål bör dock också hänga ihop med det som vi faktiskt värdesätter, våra värderingar. Det kan vara att vi kanske vill gå ner i vikt för att vi vill bli mer hälsosamma, och att bli mer hälsosam skulle kunna hänga samman med att vi vill kunna vara aktiva föräldrar till våra barn, säger Alexander Rozental.

Använder sig författarna då själva av ett nyårslöfte?

  • Jag lovade mig själv att bli vegetarian, detta för miljöns skull. Det gick kanske inte riktigt hela vägen, men idag äter jag bara två måltider med kött eller fisk i veckan, berättar Alexander Rozental.
  • Inför 2019 tänkte jag avlägga två löften – man kanske kan säga att jag ska bli både amerikan och japan. Med amerikan menar jag att småprata med en helt ny person varje dag, till exempel  i hissen. Det andra löftet är inspirerat av en tecknad japansk seriefigur som mina barn gillar: One Punch Man. Det löftet kommer att vara så svårt att jag kommer att få kämpa hårt och trots det uppleva många bakslag. Det blir intressant att se hur jag reagerar på motgångarna – jag ska nämligen göra 100 situps, 100 armhävningar, 100 knäböj och springa 10 kilometer varje dag i tre år oavsett väder, säger Per Carlbring. Men jag ska följa våra råd i boken både vad gäller planering inför löftet och hur man håller motivationen uppe även när det känns som mörkast.
  • Jag vill slå ett slag för förändringar i samband med andra tidsmässiga milstolpar. Jag började nyligen ett nytt jobb och bestämde mig för att i samband med det lägga av med en del olater och komma igång med nya, bättre vanor. Jag ville bland annat motionera mer regelbundet, och det föll sig så väl att mina nya kollegor skulle springa ett lopp tillsammans fyra veckor efter att jag påbörjade min anställning. Under pepp från kollegorna anmälde jag mig till loppet och fick på så sätt ett konkret, ytterst tidsbestämt mål i linje med den förändring jag ville genomföra, säger Martin Oscarsson.

Tio i tolv – En bok om att lyckas med nyårslöften, mål och beteendeförändringar kan du köpa i din bokhandel från och med 3 december eller på www.bokus.se

I boken är även jag intervjuad om min beteendeförändring, när jag skapade vanan att ta morgondopp och gjorde det i ett år.

The post Nyårslöfte lättare med ny bok appeared first on Psykologifabriken.

Share
Do NOT follow this link or you will be banned from the site!